Den skäggige studenten ses på en video från tillfället gå fram till två rader av kravallpoliser med uttryckslösa ansikten, för att sedan skaka hand med dem och röra vid deras axlar, som ett uttryck för fred och försoning. En vecka av regeringskritiska protester hade skakat landet och läget var spänt, så en åskådare bestämde sig för att filma händelsen. Miljontals människor skulle senare se videon.
Villas agerande den dagen var typiskt för hans fredliga förhållningssätt till social rättvisa, med element från taoism, judendom och kunskap från ursprungsfolk, som tog form under de år då han reste runt i Latinamerika.
Samma kväll samlades Villa och andra fredliga demonstranter vid en större viadukt i närheten. En motorcyklist körde fram mot dem och sköt Villa åtta gånger. När han sex dagar senare dödförklarades hade den 37-årige aktivisten redan blivit en nationell symbol för motstånd.
Protesterna i Colombia inleddes i slutet av april som en reaktion på ett lagförslag som skulle ha höjt skatten på tjänster som vatten och el och oproportionerligt påverkat fattiga och medelklassen. Colombia är Latinamerikas näst mest ojämlika land, efter Honduras. Situationen har förvärrats av covid-19-pandemin, vilken har krympt landets ekonomi med 6,8 procent och drivit 3,5 miljoner människor in i fattigdom.
Skrotade förslaget
President Iván Duque skrotade förslaget bara dagar senare, men långvariga ekonomiska och politiska missförhållanden hade redan breddat protesterna till en större rörelse.
Landets säkerhetsstyrkor, däribland den colombianska kravallpolisen ESMAD, svarade med hårdhänt våld, vilket dödade 74 människor enligt den lokala organisationen Indepaz. Det förekom också 3 700 dokumenterade fall av polisbrutalitet mot demonstranter. I Cali, en stad i sydvästra Colombia där fattigdomen är 67 procent högre än i resten av landet, var oroligheterna värst.
Den våldsamma responsen var delvis en kvarleva från inbördeskriget, då den nationella polisen i Colombia arbetade sida vid sida med militären med att bekämpa gerillakrigare och drogkarteller. De colombianska säkerhetsstyrkornas handlingskraft är också ett arv från Colombiaplanen, som först genomfördes av USA som del av landets krig mot droger. Sedan slutet av 1990-talet har USA översköljt dem med pengar, utrustning och militära rådgivare.
Symbol för protesterna
Flera videor som fångat händelser av polisbrutalitet cirkulerade i början av protesterna. Men när det dök upp filmer som visade den karismatiske Villa, som dansade och sjöng vid protestmöten, tillsammans med grafiska bilder från mordet senare samma dag, väckte de stark genklang bland demonstranter runt om i landet.
Det dröjde inte länge innan bilden av Villa, med sin knutna näve i luften och en röd bandana knuten runt handleden, prydde muralmålningar över hela Colombia.
– Jag vet inte om universum kanske var på vår sida, för allt han gjorde den där dagen filmades. Colombiansk media hade skildrat protesterna som en konflikt, men Lucas handlingar av vänlighet, kärlek och generositet lyckades visa den fredliga aspekten av protesterna som colombianerna är för, säger hans syster Sidssy Uribe Vásquez.
Mordet på Lucas Villa, som utfördes av civilklädda lönnmördare på motorcyklar, tydde också på en oroande återkomst av de högerextrema paramilitära grupper som frodades under de värsta åren av gerillauppror och narkotikahandel. Då liknande rapporter har inkommit från hela landet har rädslan växt att de här grupperna står i maskopi med de nationella säkerhetsstyrkorna.
Ingen polisnärvaro under mordet
Sidssy Uribe Vásquez anser att alla bevis pekar mot en planerad attack mot Lucas Villa. Cesar Gaviria Trujillo-viadukten, där skjutningen inträffade, är ett viktigt nav för godstransport och knöt ihop landets norra och södra delar, och rymmer en liten polisstation.
Vid tiden för mordet var dock stationen obemannad och det fanns ingen officiell polisnärvaro kring demonstranterna. Enligt Sidssy Uribe Vásquez och demonstranter som var på plats bröts elen några minuter innan Lucas och andra demonstranter sköts, vilket satte övervakningskamerorna som är utplacerade runt hela knutpunkten ur funktion. En laserpunkt syntes på Lucas Villa några sekunder innan de dödliga skotten. Enligt Sidssy Uribe Vásquez är inte just den färgen på laser, lila, lätt tillgänglig för civilpersoner.
Mottagit hot
Lucas Villas tre systrar och bror har sedan dess mottagit hot för sin fortsatta aktivism. De berättar att vid ett tillfälle, när de var på väg för att möta en människorättsorganisation, närmade sig en man dem på gatan och sade: ”Sluta, annars ska vi få er att sluta.” De vittnar även om andra händelser: motorcyklister som tagit bilder av deras hus och män med polishjälmar som förföljt familjemedlemmar offentligt. Enligt Sidssy Uribe Vásquez är de inte ensamma om erfarenheterna.
– Det här händer hundratals familjer, men vi har bestämt oss för att vara väldigt högljudda om det.
Efter Lucas Villas död lovade president Duque att de ansvariga för dådet skulle ställas inför ”lagens fulla tyngd”, men enligt Sidssy Uribe Vásquez har inte familjen fått någon väsentlig information.
Koppling till protester 2019
Årets oroligheter är på många sätt en fortsättning på de liknande landsomfattande massprotester som rasade under 2019, då 200 000 personer gav sig ut på gatorna för att demonstrera mot föreslagna åtstramningsåtgärder. De protesterna utvecklades dock snart till ett bredare uttryck för missnöje mot regeringen. Sidssy Uribe Vásquez förklarar att oroligheterna inte bara handlar om specifika missförhållanden, utan även om långvarig, inrotad ojämlikhet.
– I över 200 år har vissa familjer haft all makt. Den här kampen handlar om att störta dem.
Juliana Aquadelo, 18, berättar varför hon anslöt sig till protesterna i Bogota:
– Det här handlar om att lämna individualismen bakom oss och skapa ett riktigt, meningsfullt och rättvist samhälle, där inte bara ett fåtal har det bra medan allting runt omkring dem kollapsar och folk går utan mat.
Paramilitära grupper har även kopplats till återkomsten av en annan taktik som använts under inbördeskriget: försvinnanden. En vecka efter att protesterna inleddes hade 87 personer rapporterats försvunna av människorättsombudsmannen, det nationella organ som har uppdraget att övervaka skyddet av medborgerliga och mänskliga rättigheter.
Övergrepp rapporterade
Ombudsmannens sekretariat har även rapporterat över hundra fall av könsbaserat våld under de regeringskritiska protesterna. Därtill har Temblores, en lokal organisation, fått in 28 rapporter från demonstranter som utsatts för sexuella övergrepp av medlemmar ur säkerhetsstyrkorna. De hade bland annat tvingats att klä av sig nakna, blivit tafsade på och blivit våldtagna.
Studenter och unga som är frustrerade över regeringen och oroliga för sin framtid har gått i det främsta ledet vid demonstrationerna och drabbats av det mesta polisvåldet. I en video som cirkulerat flitigt i sociala medier, och som filmades under protesternas första dag i Cali, ses Marcelo Agredo Inchima, 17, sparka en polis på motorcykel. När han springer iväg skjuter polisen ihjäl honom.
Demonstrerar med pappa
De otaliga rapporterna om polisvåld mot unga gjorde Juliana Aquadelo rädd för att delta ensam.
– Jag har gått i demonstrationerna med min pappa. Då känner jag mig tryggare och sannolikheten att jag kommer hem igen är större än om jag hade gått ensam eller med kompisar.
