2017 halverades antalet asylsökande till EU

Antalet asylsökande till EU är nu nere i nästan samma nivå som före 2015, då drygt 1,2 miljoner människor sökte skydd i medlemsländerna. De flesta asylsökande kom liksom åren före från Syrien, Irak och Afghanistan, som tillsammans stod för 30 procent av alla förstagångsansökningar 2017.

Tre av tio sökte skydd i Tyskland, följt av Italien som tog emot 126 000 asylsökande i fjol, och Frankrike med drygt 91 000. Grekland, med 56 000 nya asylansökningar 2017, tog emot flest ansökningar i förhållande till folkmängd.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Slovakien i botten

Drygt 22 000 personer sökte asyl – förstagångsansökan – i Sverige. Det är en minskning med en procent jämfört med 2016.

I botten på listan återfinns Slovakien, som fick in 150 asylansökningar förra året. Det var ändå en ökning med 49 procent jämfört med 2016.

Sverige tillhör de länder som de senaste åren tagit emot flest asylsökande och hamnar på fjärde plats på listan över länder där flest väntar på besked om de får stanna.

Risk för fattigdom

Andra aktuella siffror från Eurostat, visar att det EU-land där barn till invandrare löper störst risk att hamna i fattigdom är Sverige. Som fattiga räknas i det här sammanhanget de som lever på en inkomst under 60 procent av den disponibla medianinkomsten i respektive medlemsland.

Risken för unga med minst en utrikesfödd förälder att leva i fattigdom var 58 procent i Sverige 2016, och sex gånger högre än för barn till inrikesfödda.

Som jämförelse kan nämnas att motsvarande fattigdomsrisk är betydligt lägre i grannländer som Danmark och Finland.

Risken för barn till infödda svenskar att hamna i fattigdom är däremot bland de lägsta i EU, knappt tio procent. Sedan
den här typen av statistik började samlas in 2008 har skillnaden mellan fattigdomsrisken för barn till inrikes- och utrikesfödda föräldrar i Sverige ökat.

Den trenden inleddes redan innan 2015 när ett stort antal asylsökande kom till Sverige.