De senaste åren har val i flera länder utsatts för informationspåverkan från främmande makt. Riksdagsvalet i Sverige i höstas blev relativt skonat från yttre påverkan och för närvarande finns inga tecken på att främmande makt försöker påverka EU-valet om två veckor, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Men det går inte att utesluta att påverkanskampanjer kan förekomma.
– Vi ser inget större just nu som vi har anledning att rapportera. Men det är svår materia att bedöma. Vi har sett flera val tidigare som har blivit påverkade i världen och vi vet att förmågan finns, säger Mikael Tofvesson, operativ chef för MSB:s arbete för att skydda EU-valet.
Halva Europa drabbade
Analysföretaget SafeGuard Cyber har undersökt 500 000 fejkade konton, ”trollkonton” eller botar, på sociala medier från 1 till 10 mars i år. Deras nyligen presenterade analys visar att 241 miljoner människor, nästan halva Europas befolkning, kan ha nåtts av fejkade nyheter och desinformation, vilket rapporteras av bland annat The Guardian och Politico.
– Vi har inte fått detaljuppgifterna om vad de baserar bedömningen på, men det är ju en sak att de når ut och en annan vad de har för effekt, säger Mikael Tofvesson.
Desinformation kan definieras som att medvetet sprida felaktiga uppgifter, information som är verifierbart falsk. EU-kommissionens byrå East Stratcom Task Force har sedan 2015 granskat rysk desinformation. På hemsidan EU vs Disinfo, listas fem vanliga narrativ i desinformationen.
Det kan handla om att måla upp berättelser där eliten står mot folket, att värderingar och självständighet är hotade, eller att sprida myter om att samhället står på gränsen till kollaps och inbördeskrig eller att sprida bilden av EU som något meningslöst och löjligt byråkratiskt.
Enligt MSB har det förekommit riktad desinformation mot Sverige sedan flera år.
– Det pågår ju desinformation och vilseledning även i Sverige, som med stor sannolikhet härleds till andra stater, men det är svårt att beskriva hur effektivt det är. Vår bedömning är att det här har pågått mot Sverige sedan åtminstone 2015. Det handlar om att förstärka narrativ som skapar oro och misstro mot våra samhällen, säger Mikael Tofvesson.
Internationellt utbyte
MSB samarbetar löpande med andra EU-länder för att bredda kunskapen och öka samordningen. 13 mars röstade EU-parlamentet igenom en resolution som varnade för propaganda och desinformaitionskampanjer inför EU-valet 23-26 maj. Där nämndes framförallt Ryssland, men även Kina, Iran och Nordkorea som huvudkällor.
– Det finns starka bevis som pekar mot att Ryssland är den främsta källan för desinformation i Europa. Det är en del av den ryska militärdoktrinen och dess strategi att splittra och försvaga väst, sade EU-kommissionens vice ordförande, estländaren Andrus Ansip, till The Guardian i vintras.
Enligt EU-kommissionen spenderar ryska staten 1,1 miljarder euro (ca 11,9 miljarder kronor) årligen på propaganda.
Svenska MSB är mer försiktiga med att peka ut Ryssland som ensamt hot.
– Vi pekar inte ut länder specifikt, men när vi lyssnar på USA, Frankrike och Tyskland så har de pekat ut Ryssland som ansvarig, och vi som myndighet skulle inte göra vårt jobb om vi inte sneglar i den riktningen. Men de här verktygen kan i princip vem som helst använda, säger Mikael Tofvesson.
Slutfasen ofta intensiv
MSB har för tillfället inte anledning att varna för pågående kampanjer, men menar att mycket kan hända de sista dagarna inför ett val.
– När man närmar sig slutfasen så kan man börja gå in på mer kraftfull desinformation som riktar in sig på känslor, som gör folk arga och upprörda. Och sedan avslöjas det inte förrän efter valet, och då är det försent. Därför vill vi gärna varna för att om man ser något på nätet som gör en upprörd och som spelar på känslor, då bör man tänka extra källkritiskt.
