Hästar och ketamin: Så kämpar soldaterna mot inre demoner
Dagens ETC
Hög stridsmoral har bidragit till att Ukraina har lyckats stå emot en militärt överlägsen angripare. På plats i Kiev besöker Dagens ETC kliniker som med djur och psykedeliska droger vill hjälpa soldater att hålla sig i skick tills Ryssland har besegrats.
En solig eftermiddag i Kiev, på en luggsliten kapplöpningsbana som breder ut sig mitt i ett miljonprogramsområde. En grupp soldater tar en paus från kriget. Nyligen var de vid fronten, nu hjälps de åt med att kamma manar och kratsa hovar.
En av dem klappar lite osäkert på halsen av en skimmel.
– Såja, allt är bra, allt är bra, upprepar han, kanske mer för sig själv än för att lugna hästen.
Rysslands anfallskrig har pågått i över 18 månader. Civila letar efter sätt att hantera sin smärta: galghumor, alkohol och att lova närstående att inte ta sitt liv inom ett visst datum är kanske några av de vanligaste. Soldaterna har inte lika många försvarsmekanismer att välja mellan. De får inte dricka, eller ha fysisk kontakt med kvinnor under tiden vid fronten. Men de kan möta en hästs bruna blick, gosa med dess mule, rida barbacka för att bättre känna värmen under sig.
Hästarna har gått i skola
Ridklubben Spirit grundades 2009 av en psykolog som också ägde hästar. Till att börja med var verksamheten inriktad på att hjälpa barn med neuropsykiatriska diagnoser och personer med funktionsnedsättningar. Efter den fullskaliga invasionen av Ukraina började man erbjuda terapiridning även för soldater.
Det handlar inte om någon djupgående traumabehandling: att gräva i soldaternas inre behöver vänta till fredens tid. Nej, här gäller det att hjälpa soldaterna att ställa om från fronten så de kan använda sin permission till att vila.
– Våra hästar är naturligt undergivna mot människor, de är sympatiska och fullständigt hängivna. De har ett mjukt steg och låg mankhöjd och de har också genomgått utbildningar som gör att de till exempel inte blir rädda för plötsliga ljud eller rörelser. Att umgås med dem hjälper soldaterna att fokusera på här och nu. Uppe på hästryggen kan de inte tänka på annat, då kan de ramla av, säger Ganna Burago, grundaren av Spirit ridklubb.
Hon fortsätter:
– Skillnaden går att se med blotta ögat. Många kommer hit och klagar på huvudvärk och ryggont men efter en halvtimme i sadeln har de slappnat av i kroppen. Och så börjar de skratta och skämta. De tycker, helt enkelt, att det är roligt att vara här med oss och hästarna.
Andrij ser inte ut att vara mycket mer än 20 men är redan granatkastarbefäl.
– Att komma till stallet är som att besöka goda vänner, säger han med armen om sin bruna häst.
Han mår ganska bra, säger han, förutom lite ryggvärk.
– Men allmäntillståndet är okej och det är det viktigaste.
Lite senare lägger han dock till:
– Jag tror att det är först senare som det kommer att klarna för mig hur jag och de andra mår, och vilka vi har blivit genom kriget.
Visar att de bryr sig
Nyligen uppsökte en grupp unga psykologer Spirits stall. De kommer till ridlektionerna och frågar deltagarna om det är någon som vill gå iväg och prata. Den här dagen är det endast en soldat, av ett tiotal, som nappar på erbjudandet.
– De har varit med om saker de inte vill eller orkar prata om. De stänger inne sina känslor, säger Ganna Burago.
– Men de vet åtminstone om att vi är många som ser dem och bryr sig om dem och att det finns hjälp att få när de känner sig redo.
Bland soldaterna finns också Julia, som har fått krigsnamnet ”Freja”, av de andra i sitt förband:
– För jag gillar Sverige så mycket.
Hon är 23, från staden Zaporizjzja och avslutade sin psykologutbildning vid en militärhögskola två månader innan Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion. Nu är det hennes ansvar att ta hand om förbandets mentala hälsa.
– De som är här idag lider inte av större psykiska besvär, men de kanske har hemlängtan eller problem inom familjen, förklarar hon.
– Många är 20 eller 21, när Ryssland började sitt anfallskrig låg de i lumpen och tvingades gå ut i krig utan att egentligen vara redo. Nu har de krigat nästan utan paus sedan februari förra året och det sliter på såväl deras kroppar som psyken. I stallet är stämningen trygg. Det är en plats långt från kriget där de kan koppla av – och samla kraft så de är i form när de återvänder till fronten.
En av fyra är drabbade
Redan före den fullständiga invasionen utmärkte sig Ukraina genom hög förekomst av psykisk ohälsa och många självmord. Nu växer stressen, ångesten och sorgen för varje dag av strider, bombningar och begravningar.
Enligt Oleksandra Matvjitjuk, grundare till den ideella organisationen Centrum för medborgerliga rättigheter som tilldelades Nobels fredspris år 2022, tillfogar Ryssland medvetet Ukraina obeskrivlig smärta för att krossa folket och göra det oförmöget att slåss. Världshälsoorganisationens kontor i Ukraina, å sin sida, uppskattar att en av fyra ukrainare, eller runt tio miljoner människor, lider av någon form av psykisk sjukdom.
För att bryta stigmat kring psykisk ohälsa uppmanar Ukrainas första dam sina landsmän att våga möta sina mörka känslor.
– Mot bakgrund av dagliga dåliga nyheter, robotattacker och sorg kan det verka olämpligt att fråga sig själv hur man egentligen mår. Men i själva verket är psykologiskt välbefinnande och förståelse för vad som händer i vår inre värld mer nödvändig än någonsin, sa Olena Zelenska i ett pressmeddelande.
Hon är också förgrundsfigur för en kampanj som syftar till att göra högkvalitativ psykologisk vård tillgänglig för alla ukrainare.
Psykoterapeut självmedicinerar
Men enligt en läkare som Dagens ETC talar med behöver landet också öppna upp sin konservativa hälso- och sjukvård för nya terapiformer. I Kievs hippaste stadsdel, Podil, ligger den psykologiska kliniken Expio, som marknadsför sig som den enda lagliga leverantören av ketaminterapi i Ukraina och det forna Sovjet.
När Dagens ETC kommer på besök väntar en man i hawaiiskjorta på en bänk. Han är 34, kompositör och ljuddesigner för videospel och det är första gången som han besöker kliniken. Han berättar att han är deprimerad och de stödsamtal han har haft med en psykolog har inte hjälpt. Nu vill han träffa en läkare och lära sig mer om förutsättningarna för en ketaminbehandling.
Får jag fråga varför du är deprimerad?
– Kriget, svarar han kort.
På en annan bänk sitter Liza Nepiyko och vilar med ett plåster på handleden. Hon har just fått en ketamininjektion. Liza Nepiyko är själv psykoterapeut, och hon är utmattad. Det är svårt att inte påverkas av alla hemskheter som patienterna söker hennes hjälp för sedan den fullskaliga invasionen började.
– Men något som hjälper mig mycket och som jag ser fram emot är mina besök här på kliniken, säger hon.
Expio drivs av läkaren Vladislav Matrenitsky. När det för några år sedan började komma studier som antydde att ketamin – som länge har använts som narkosmedel – även verkar rå på medelsvår och svår depression när det ges i lägre doser blev han intresserad.
– Av två skäl, förklarar han.
– Dels för att vi är en privat klinik som bygger vår konkurrenskraft på att erbjuda nya terapiformer. Dels för att vi vill hjälpa alla dem som inte blir hjälpta av antidepressiva läkemedel.
Det är vedertaget att dagens förstahandsläkemedel, serotoninåterupptagshämmare (så kallade SSRI), bara hjälper en av tre deprimerade. Inte heller ketamin är ett mirakelmedel, säger Vladislav Matrenitsky, men den verkar ha effekt för ungefär hälften av hans patienter.
– Och då handlar det om personer som i regel är i väldigt dåligt skick. De söker sig hit efter att de har provat andra och mer etablerade metoder och som inte har hjälpt dem eller som har slutat att hjälpa.
Svävar i dvala och eufori
Varför ketamin har effekt mot vissa sorters depressioner är inte utrett i detalj. Men man vet att det ökar synapstätheten i hjärnan, det vill säga antalet nervtrådskopplingar på en viss yta i hjärnan, och att det finns ett samband mellan få synapser och depression. Vidare vet man att ketaminet verkar via glutamatsystemet, det vanligaste signalsystemet i hjärnan, där det indirekt påverkar serotoninreceptorn.
– Från mitt perspektiv är dock den mest positiva effekten av ketamin att den möjliggör förändrade medvetandetillstånd, säger Vladislav Matrenitsky.
Behandlingen gör att patienten svävar i en slags dvala där hen känner sig avskild från sin kropp. Det är också vanligt att uppleva mild eufori. På Expio ges ketamin intravenöst, vilket tar 40 minuter, och patienter uppmuntras att använda tiden till att prata med en psykolog eller psykoterapeut.
– På grund av dissociationkänslorna kan våra psykologer tala med patienterna utan att dessa skyddar sig genom olika barriärer. Kombinationen ger en väldigt bra effekt, säger Vladislav Matrenitsky.
Sedan början av den fullskaliga invasionen har kliniken fullt upp.
– Många av dem som kommer var sköra redan tidigare och har nu börjat krascha.
Även soldater besöker Expio, trots att de i princip bara får söka vård på militärsjukhus. Men där råder konservativa uppfattningar och styr utbudet av behandlingar. Vissa desperata soldater byter därför om till civila kläder och begär sig till Podil.
”Ketamin fungerar mot trauma”
Som medgrundare till Ukrainas förbund för psykedelisk vetenskap har Vladislav Matrenitsky börjat uppvakta landets folkhälsodepartement.
– Jag vill visa att ketamin fungerar väl för att behandla trauman som uppstår under de svåra omständigheter vi lever i.
Nu jobbar han med att sjösätta ett pilotprojekt, där 50–100 veteraner ska behandlas med ketamin. Förutom att erbjuda vård till ett antal svårt deprimerade personer ska studien leda till ny forskning i ämnet som förhoppningsvis övertygar ukrainska politiker att reformera sjukvården.
– Vi håller på att crowdfunda till det, ja, och hoppas att kunna sätta igång snart. Det som har stoppat oss hittills är bristen på pengar, säger Vladislav Matrenitsky.