– I Sverige har exempelvis Sverigedemokraterna haft svårt att mobilisera sina väljare till Europaparlamentsvalen just av den anledningen att de inte bryr sig så mycket om EU och då inte heller i lika hög grad om Europavalen. Sedan har det i flera EU-val pratats om ytterhögerns framväxt men sist blev det ju inte en sån stor våg som man hade trott, så det är osäkert. 

Samtidigt har man under det senaste året kunnat se exempel på växande samarbeten ytterhögerpartier emellan. Under förra veckans konferens i Madrid bjöd det spanska nationalkonservativa partiet Vox in andra länders motsvarande partiledare som Frankrikes Marine Le Pen, Italiens Giorgia Meloni, Ungerns Viktor Orbán och Polens tidigare premiärminister Mateusz Morawiecky. Även Argentinas president Javier Milei var där. 

– Tidigare har ytterhögerpartier mer använt EU som en plattform för att göra uttalanden men inte egentligen deltagit i lagstiftningsarbetet. Det är en dynamik som till stor del finns kvar. Men sen finns det ju de som är mer inriktade på att faktiskt jobba inom systemet. Giorgia Meloni och Italiens bröder har exempelvis varit mer EU-tillvända i den bemärkelsen. Även om man samtidigt är väldigt kritisk mot EU. 

Högerradikal supergrupp

Det finns också en osäkerhet i hur konstellationerna kommer att se ut efter EU-valet. Ett scenario skulle exempelvis kunna vara att partigruppen EPP som tidigare samarbetat med den socialdemokratiska och liberala gruppen kommer att vända sig allt mer mot ytterhögerns partigrupper ECR och ID. Marine Le Pen har talat om att tillsammans med Giorgia Meloni bilda en högerradikal supergrupp i EU, ett förslag som fått stöd av Viktor Orbán. 

– De här politiska grupperna är ju inte satta i sten utan de kan ju förändras, skapas nya och omformas efter valet. Lyckas de ena sig finns en större möjlighet att till exempel göra anspråk på viktiga positioner inom Europaparlamentet, säger Ludvig Norman. 

Får dessa grupper ett större inflytande på EU-politiken kommer det enligt Ludvig Norman troligtvis komma ännu fler strikta förslag om migration. Även om det är ett område som även mittenhögern och till viss mån Socialdemokrater också öppnat för. 

– Det speglar på något vis den utveckling man ser på nationell nivå i Sverige också, att man i andra partier anpassar sig efter ytterhögen för att man ser att de är starka. Att hantera asylansökningar i tredje land är förslag som går i den riktningen. Den andra stora frågan handlar om klimatet. Man vill bromsa klimatpaketet och det är väl inte omöjligt att man vill riva upp lagstiftningen. 

Experter som Dagens ETC tidigare har talat med har bland annat varnat för ett tillbakadragande av mänskliga rättigheter och demokratiska processer i och med att högerextrema partier växer inom EU. Det finns även rädslor för en försvagning av hela EU-systemet. Men Ludvig Norman tror inte att det kommer ske ett så radikalt skifte i närtid.  

– Det finns en institutionell tröghet som gör systemet lite svårföränderligt. Men jag tror att på sikt, om den här trenden fortsätter, är det klart att det kan få väldigt stora konsekvenser för projektet som helhet.