Här bor ryssarna som hatar Putin

– Efter Putins mobiliseringsorder i september 2022 kände vi att vi inte kunde vara kvar längre. Vi satte oss i bilen, jag, min make och katten, och åkte dag och natt i fyra dygn tills vi kom till Georgien, berättar hon.

Där hämtade de andan och började planera för framtiden. På grund av sanktionerna var alternativen få, trots att Ekaterina är jurist med utbildning i USA. Men till sist fick hon en anställning på ett tidigare ryskt företag med bas på Cypern. Paret kunde få visum och flytta.

Limassol kallas numera "Limassolgrad" – 50 000 av de 240 000 invånarna är rysktalande och de blir ständigt fler. Dessutom finns stora grupper ukrainare och belarusier här. Många skyltar är på ryska, engelska och grekiska, på bussarna ropas hållplatserna ut även på ryska. Och längs kustlinjen skjuter nya skyskrapor upp, byggda med ryska pengar. Det här, tror Ekaterina, kommer att vara hennes hem under överskådlig framtid. Det samhälle som hon lämnade bakom sig var så genomsyrat av propaganda att hon nästan tappat hoppet om det helt. Till och med hennes och makens föräldrar stod på Putins sida. De som verkligen är emot regimen, de har redan lämnat, säger hon. Paret har nästan inga vänner kvar i Moskva.

– Propagandan finns överallt, till och med på dagis. Många kommer att leva vidare med de budskapen även om Putin skulle försvinna, och riskera att falla ner i bitterhet.

Nyanlända mer Putinkritiska

Modern rysk migration till Västeuropa har skett i flera stora vågor. På 1920-talet flydde många som bolsjevikerna såg som klassfiender. På 1990-talet var det istället den snabbt försämrade ekonomin i det forna Sovjetimperiet som drev tiotusentals västerut. Det var också under denna period som Cypern inledde sin russifiering, genom att erbjuda gynnsamma skatte- och migrationsregler, många soltimmar och jobb i den blomstrande IT-sektorn på ön. 

Sedan 2014 och Rysslands invasion av Krim har nya vågor av ryska migranter anlänt till Västeuropa, speciellt Cypern. Men de som kommit de senaste tre åren, efter den fullskaliga invasionen, skiljer sig markant från tidigare grupper. Det säger den Putinkritiske ryske politikern Dimitrij Gudkov, som var ledamot i duman fram till 2016. 2021 blev han själv en del av denna våg i samband med att ryska myndigheter intensifierade sina försök att tysta honom. I somras dömdes han till åtta års fängelse i sin frånvaro för att ha publicerat "falsk information" om den ryska krigsmakten. Numera lever han ett kringflackande liv i Europa med flera adresser. Dagens ETC möter honom på ett kafé utanför Limassol där han tillfälligt befinner sig.

– Den senaste vågen har högre utbildningsnivå än tidigare grupper och är mer Putinkritiska. Speciellt de som kommit till Cypern, säger han.

Påståendet kan han backa upp med en studie som hans Cypernbaserade tankesmedja Case presenterade tidigare i år. Den gjordes tillsammans med universitetet i Nicosia. Drygt 3 200 ryska emigranter i Cypern, Polen, Tyskland och Frankrike deltog. Man delade upp respondenterna i tre grupper, de som migrerade före 2014, de som kom mellan 2014 och 2022 och de som har kommit efter 2022. I den senare gruppen var 74 procent helt emot Putins politik. Samma siffra för de två tidigare grupperna var 51 respektive 57 procent. Bland Cypernryssarna var motståndet mot Putin större än i de övriga undersökta länderna. Lägst var det i Frankrike.

Runt 8 procent av ryssarna på Cypern är verkligen för Putin och de flesta av dem kom före 2014, säger Gudkov och fortsätter:

– Den stora delen av ryssarna här är utåt sett inte politiskt aktiva alls. Visst, de flesta flydde Ryssland på grund av Putin och är emot kriget, men de ligger lågt med sina åsikter. Cypern är inte ett ställe där man gärna diskuterar politiskt känsliga frågor med andra ryssar.

Vandaliserar Navalnyjs minnesplats

Men det finns också mindre grupper av ryssar som öppet vågar visa var de står politiskt. Det är söndag förmiddag vid amfiteatern på Limassols strandpromenad och Denis, en investeringsrådgivare som flydde från Moskva till Cypern 2022, har ägnat en lång stund åt att skrapa bort klistermärken från teaterns cementväggar. Budskapen var tydliga. ”Ryssland expanderar”, ”Krim är vårt”, ” Chodorkovskij är ett rovdjur och en tjuv”. Det sistnämnda syftande på den ryske exiloligarken och antikrigsaktivisten Michail Chodorkovskij. Denis är ganska säker på vilka som satte upp klistermärkena.

– Det finns pro-Putingrupper, under ryska ambassadens paraply. De agerar aldrig öppet, säger han.

Han tror att samma grupper låg bakom upprepade vandaliseringar av en minnesplats för oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som avled i ryskt fängelse i februari. 

Denis är en del av en liten men mycket aktiv rysk, Ukrainastöttande antikrigsgrupp på Cypern. Gruppen, som kan dra ihop ett par hundra personer på demonstrationer som mest, har denna söndag samlats för att uppmärksamma att det gått tusen dagar sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Där finns också bland annat Ekaterina, juristen som flydde med sin man och katt, på plats. Demonstrationen var tydligt annonserad i sociala medier på förhand. De Putintrogna grupperna hade alltså gott om tid att ”förbereda” amfiteatern för den ryska antikrigsgruppens ankomst.

Genom stadens gator går demonstrationståget. Blåvita fanor vajar i vinden, de fanor som den ryska oppositionen använder istället för Rysslands vit-blå-röda trikolor. Slagorden ekar. ”Stop Putin, stop the war”.

– När vi flyttade bestämde vi oss för att vi inte bara kan bo här för att jobba och gå till stranden. Vi måste också göra något för den ryska diasporan och för Ukraina, säger Ekaterina.

Är du aldrig rädd för att engagera dig?

– Vi flyttade för att kunna leva fritt och uttrycka våra åsikter. Det vill vi fortsätta med nu. Jag förstår så klart att jag kan bli åtalad om jag återvänder till Ryssland, men så länge jag är kvar här så är jag inte så orolig.

Inte heller Denis är särskilt orolig, trots att han även har fått ta emot personliga hot från öns putinister. 

– Inte här. Men om jag skulle åka tillbaka hade jag blivit gripen vid gränsen.

Bara för rika ryssar 

Redan för ett decennium sedan började Denis och hans fru fundera på att lämna Ryssland. Landet gick i fel riktning efter att Putin kom tillbaka till presidentposten 2012, tyckte de. De började undervisa sina barn i engelska för att underlätta en flytt.

– Men jag trodde nog inte att Putin skulle göra något drastiskt förrän nu i år, när det var dags för presidentval. Så vi var inte helt förberedda 2022 då kriget bröt ut.

Men de gav sig ändå omgående av till Cypern. Att som ryss starta ett nytt liv i EU kan vara ytterst komplicerat. Sanktioner mot ryska medborgare gör det svårt att öppna bankkonton och flytta pengar. Men tack vare att familjen har det gott ställt – likt de allra flesta ryssar på ön – kunde de till slut, efter många problem, köpa en fastighet, vilket ger dem rätt till permanent uppehållstillstånd i Cypern.

– En av de kunder jag har i mitt jobb som investeringsrådgivare flyttade faktiskt med också och hon bor granne med oss nu.

Precis som Ekaterina kände Denis att han inte med gott samvete kunde luta sig tillbaka i värmen och tryggheten på Cypern. Han behövde göra något.

– De flesta ryssar som har kommit på senare år säger att de stöder våra demonstrationer. Men de vill inte själva delta. De är oroliga att något ska hända deras släktingar i Ryssland, eller så behöver de då och då åka tillbaka av olika skäl.

”Sanktionerna hjälper Putin”

Stort medialt fokus har legat på de politiskt aktiva ryska migranterna. Men det är den stora massan av ryssar som vill migrera eller redan har flyttat till väst, de som inte är intresserade av att gå i demonstrationståg, som faktiskt på allvar skulle kunna hjälpa till att fälla Putin. Det säger både Denis och Dimitrij Gudkov. 

En hel del av västvärldens Rysslandspolitik är kontraproduktiv, hävdar Gudkov. Sanktioner leder till att både välutbildad arbetskraft och kapital låses in i Ryssland, vilket i sin tur gör kapitalets ägare mer benägna att hålla sig lojala med Putin.

– Det förhindrar att eliterna splittras, säger Gudkov.

Om väst var mer välkomnande mot ryssar som vill flytta skulle det kunna innebära en ökad flykt av både humankapital och pengar. Till sist skulle Putins hela krigsekonomi skulle kunna knäckas, hävdar de.

– Självklart ska inte ryssar som finns på sanktionslistor få flytta pengar. Men om väst gjorde det enklare för vanliga ryssar att flytta sitt kapital ut ur landet skulle det kunna innebära ett svårt slag mot Rysslands ekonomi, säger Gudkov.

Samtidigt skulle Europas ekonomier kunna gynnas starkt av inflödet österifrån, något som Gudkov hävdar redan har skett på Cypern som länge har varit det EU-land som varit mest välkomnande mot ryssar.

– GDP:n i Cypern har ökat mer än snittet i eurozonen och jag menar att ryssarna som flyttat hit har bidragit till det. De bidrar mer än turismsektorn till landets ekonomi.

Att ett ökat flöde av människor och kapital från Ryssland till väst också skulle kunna innebära säkerhetsrisker avfärdar han. Han hävdar att om ryska regimen vill korrumpera myndigheter och politiker i Europa och stötta proryska partier kan de redan nu skicka pengar i form av kryptovaluta. Och ryska spioner och infiltratörer har ändå aldrig ryska pass, påstår han.

Brev till politiska fångar

Vid antikrigsmanifestationen i amfiteatern i Limassol avlöser talarna varandra. Samtidigt sitter andra exilryssar och skriver brev till politiska fångar i hemlandet. Bland deltagarna finns Daria, som också hon lämnade Ryssland 2022. Blodet kokade på henne när Putins krigsmaskin gick in i Ukraina och rösten är nära att spricka när hon försöker beskriva sina känslor kring utvecklingen i hemlandet.

– Alla dessa pengar, de kunde ha använt dem till att bygga upp Ryssland med utbildning, sjukvård och teknik. Men istället dödar de ukrainare och förstör deras hus för sina imperialistiska ambitioners skull.

Före invasionen, när hon fortfarande bodde i Ryssland, var Daria inte politiskt aktiv.

– Men hade jag förstått vad som var på väg att hända hade jag nog engagerat mig mer.

Nu deltar hon i varje möte med den ryska antikrigsgruppen på Cypern.

– Det är min skyldighet som rysk medborgare att göra det.