Islamiska staten (IS) har i och med nyårsaftonens terrordåd i New Orleans återigen fångat världens uppmärksamhet. Med ökande instabilitet i Mellanöstern och flera nya attacker kopplade till IS globalt inställer sig frågan: Är den terrorstämplade organisationen på väg tillbaka?
Dagens ETC har talat med experten som tror sig ha ett svar.
Natten till nyårsdagen kör en vit pickup in i en folkmassa på välbesökta gatan Bourbon Street i New Orleans, USA – trots att området är avspärrat av polis med anledning av nyårsfirandet. Minst 14 personer dödas och ett trettiotal skadas.
Föraren identifieras kort därefter som en 42-årig man från Texas vid namn Shamsud-Din Jabbar. FBI uppger att mannen strax före händelsen publicerat videor på sociala medier där han hänvisat till Islamiska staten, IS. I fordonet hittas också en IS-flagga, vapen och misstänkta sprängladdningar.
Frågan alla inledningsvis ställer sig är om han agerat ensam. På söndagen uppger de federala agenterna från FBI att han förmodligen gjort det. Vilket inte betyder att nya fakta inte kan framkomma i fallet.
Den svarta IS-flaggan låg ihoprullad på marken bredvid bilen som körde in i folksamlingen i New Orleans under nyårsfirandet.
Bild:
Gerald Herbert
– Det finns än så länge inga bevis för några organisatoriska kopplingar. Men den här typen av dåd innebär alltid en risk för att fler ska ha varit inblandade, säger terrorforskaren Marco Nilsson till Dagens ETC.
Men varför i New Orleans – nu?
– IS är lika mycket emot Biden som Trump, men eftersom en ny president kommer sväras in snart är det mer symboliskt att attackera USA nu.
IS låga profil på den västerländska terrorscenen det senaste decenniet har sin förklaring i de intensiva militär- och säkerhetsåtgärder som satts in mot dem. Dels handlar det om insatser från lokala aktörer som irakiska styrkor, kurdiska Peshmerga och de syriska styrkorna SDF. Dels om militära kampanjer från en internationell koalition ledd av USA.
– De har haft väldigt svårt att skicka gärningsmän till USA och Europa. Västerländska myndigheter är vaksamma, vilket försvårat deras möjlighet att komma in i andra länder.
Tre gånger fler attacker
Innan terrororganisationen förlorade sitt självutropade kalifat 2017 fanns det tiotusentals aktiva IS-medlemmar runt om i världen. I dag uppskattar Marco Nilsson att det rör sig om knappt 10 000.
– Antalet har minskat dramatiskt men de har spridit ut sig över flera konfliktzoner i världen. Just nu har de ökat sin kidnappningsverksamhet i Syrien. Det är framför allt det som genererar inkomster just nu.
Nyckelstäderna fram till förfallet var staden Mosul i Irak och Syriens Raqqa, som de förlorade kontroll över 2017 under Donald Trumps första mandatperiod.
Nu har deras aktivitet i området ökat. Förra året trefaldigades IS-attackerna i Syrien, enligt Marco Nilsson.
Men även globalt har de blivit mer aktiva. Under 2024 tog terrorgruppen på sig ansvaret för flera dåd runt om i världen. Bland dessa finns självmordsbombningen vid den iranska generalen Qasem Soleimanis minnescermoni och attacken i Crocus City Hall i Moskva, där minst 137 personer omkom, enligt CNN.
Trump väntas titta bort
Ännu en händelse som ökat terrororganisationens chanser för en comeback är Assadregimens fall i december.
– Situationen i Syrien kan skapa chanser för IS att återuppstå. Kanske inte i samma skala som förut, men de tar definitivt vara på möjligheten. Hur omfattande kaoset blir beror helt på omvärldens reaktioner, säger Marco Nilsson.
Även om Trump har tagit åt sig mycket av äran i kampen mot IS ser det i nuläget inte ut som att terrororganisationen kommer ligga särskilt högt på den kommande presidentens dagordning när han intar vita huset den 20 januari.
– Trumps egen kommentar till New Orleans-dådet gick ut på att beskylla invandrarna och främst stärka sina egna inrikespolitiska syften. Det kommer troligtvis inte bli så mycket fokus på att stötta de syriska aktörerna för att bekämpa IS i Syrien, säger Marco Nilsson.
President Joe Biden har också framhållit amerikanska framgångar mot Islamiska IS som ett resultat av sitt eget arbete. I december betonade han att administrationen var ”klarsynt” inför risken att IS skulle försöka utnyttja det maktvakuumet i Syrien.
Turkiet kan få fritt spelrum
Marco Nilsson tror dock inte att återtagandet av syriskt territorium kommer ske i den utsträckning som IS hoppas på.
– I dagsläget finns det starka grupper i Syrien som kan hålla IS i schack, inte minst den nya regimen i Damaskus.
Undantaget, tror han, skulle vara om regimen och de andra syriska rebellstyrkorna hamnar i en större konflikt med kurderna.
Ett guldscenario för IS vore om Turkiet, som intensifierat tonen mot kurderna sedan Assadregimens fall, väljer att gå ännu djupare in i Syrien.
– Förhoppningen är att nyckelaktörerna blir upptagna med andra saker än att motverka IS. Om inte bara Turkiet, utan också den syriska regimen, hamnar i konflikt med kurderna kommer IS få mer utrymme att härja fritt.
Detta skulle återigen rikta strålkastarljuset på Donald Trump.
– Trump har en historia av att ge Turkiet fria händer. Förra gången ville han egentligen dra tillbaka alla amerikanska soldater och ge Erdogan fria händer, vilket Turkiet utnyttjade genom att invadera kurdiska områden i Syrien. Det finns risk för att samma sak händer igen, säger Marco Nilsson.
Ytterligare en förklaring till IS försiktiga comeback är uppmärksamheten som riktats mot Gaza sedan den 7 oktober 2023.
– IS försöker att utnyttja de starka känslor som uppstått på grund av lidandet i Gaza. De använder dem för att förstärka bilden av att omvärlden för krig mot muslimer så de kan rekrytera nya anhängare, säger Marco Nilsson.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
