Vi befinner oss i det mineralrika området Rupa, i hjärtat av Ugandas fattiga region Karamoja.

Landskapet med de vidsträckta slätterna som leder till bergstoppar vid horisonten är vackert som ett vykort. Verkligheten för guldgrävarna är kolsvart. Från tidig morgon till sen kväll, 365 dagar om året, svettas de i djupa hål i jakten på dagens levebröd. 

– Min man blev skjuten framför mina ögon i en konflikt med en vän till familjen. Sedan den dagen har jag skickat mina barn till gruvorna för att kunna överleva. En vanlig dag tjänar vi runt 2 000 shilling (cirka sex kronor). Det mesta vi någonsin fått är 10 000, säger 45-åriga Agnes Lobong.

Hon har fött åtta barn. Fem av dem dog av sjukdomar som hade kunnat botas om pengar fanns tillgängliga. Den ensamstående mamman och två av hennes tre barn är guldgrävare här. Den yngsta är tolv år och är redan en erfaren gruvarbetare. Hennes äldsta son har arbetat sig upp från de mörka hålen för att bli guldhandlare och mellanhand för stora kunder i huvudstaden Kampala.

Lukrativa gruvbolag

Det är inte bara hårt arbete. Det mineralrika området är också ett dragplåster för ­kriminella.

– Det är konflikter här och vi blir ofta lurade. Jag glömmer aldrig när jag och flera andra här fick ett uppdrag av en affärsman att samla in 15 gram guld. Jobbet tog många veckor och när vi var klara tog han guldet och försvann utan att ge oss några pengar, säger Agnes.

Vi träffar henne utanför huset i Rupa, där hon delar ett mörkt, trångt rum med barnen. Här i området är nästan alla engagerade i guldindustrin. Karamoja har haft aktiv gruvdrift i många decennier. En statlig undersökning från 2011 visar att över 50 mineraler finns här, inklusive marmor, kalksten, litium och guld. Under senare år har många mineralföretag etablerat sig i området. Redan 2014 fanns det enligt myndigheterna över hundra mineralföretag i Karamoja. Runt staden Moroto har fyra stora gruvbolag idag fått officiellt godkännande. En av dem är det kinesiska företaget Sunbelt, som har haft starkt stöd från Operation Wealth Creation – ett nationellt militärprogram som leds av Salim Saleh, president Musevenis yngre bror.

Gruvindustrin i Karamoja är idag tvådelad: Å ena sidan gräver fattiga gruvarbetare som Agnes ut mineraler för hand för minimal lön. Å andra sidan arbetar lukrativa utländska och nationella företag med skydd från staten. I Uganda bryts uppskattningsvis 90 procent av landets guldproduktion för hand, med över 31 000 gruvarbetare som arbetar i småskaliga gruvor. 73 procent av Ugandas guld utvinns med kvicksilver – vilket resulterar i hälsoskador och mer än 15 ton kvicksilverutsläpp årligen.

Orättvis kompensation

I Ugandas fattigaste region lever de 1,2 miljoner invånarna enligt traditionen som pastoralister. Extrema klimatvariationer, bland annat, har gjort människor mycket sårbara för matosäkerhet och människor lever ur hand i mun i de farliga gruvorna. Här har markområden skötts under traditionella system i alla tider. Liksom i 80 procent av Uganda är marken kommunalt ägd, vilket ofta resulterar i markkonflikter. Enligt den nationella gruvlagen har markägarna rätt till förhandlingar och kompensation innan gruvdriften kan påbörjas. Dessa lagar fungerar dåligt i praktiken. 

– Företag som kommer hit är skyldiga att betala ersättning till markägarna, men jag har aldrig upplevt att det har getts en skälig ersättning, säger Paul Lokwii, en åttabarnspappa som är bonde och pastor i ett område utanför Moroto.

I februari representerade han ett antal familjer som skulle få ersättning från företaget Sun Bird i samband med att de ville påbörja marmorutvinning på elva kvadrat­kilometer mark.

– Varje familjeöverhuvud fick mellan tre och fyra miljoner shilling (motsvarande 8500 till 11500 kronor, reds anm). Det låter mycket, men när varje familj har nära hundra medlemmar som ska dela beloppet, blir det minimalt per familj. Många individer fick bara 50 000 shilling för mark de haft i generationer, säger Lokwii.

Han säger att militären övervakade distributionsprocessen. Pengarna gavs till folk i buntar och ingen fick räkna sedlarna.

– Det var många som inte fick de pengar de blev lovade. Vissa buntar innehöll färre sedlar, säger Paul Lokwii.

En tredjedel är barn

Guldrushen i Uganda har varit ett bekymmer för människorättsaktivister under ett antal år. En Human Rights Watch-rapport från 2014 beskriver hur två utlandsägda företag kom till området och påbörjade prospektering utan lokalbefolkningens samtycke.

Barnarbete är extremt utbrett i de mineralrika områdena. Det finns inga exakta siffror på hur många barn som är involverade, men källor som organisationen World Vision säger att runt 30 procent av gruvarbetarna är barn.

Elvaårige Moses Lorot förlorade sin mamma som liten pojke och hans pappa gick bort för ett par år sedan. Enligt Moses blev hans far förgiftad på grund av den stora konkurrensen om guld i området. Moses har hjälpt sin familj i gruvorna sedan han var tre år gammal och nu när han är föräldralös lever han på guldet han gräver fram. Han är i skolan på vardagarna – på helgerna kryper han i mörka hål under jorden. 

– Jag är ofta rädd, men det lönar sig inte att gråta. Om jag inte går till jobbet får jag inga pengar och då kan jag inte gå i skolan. I skolan känner jag mig fri och jag glömmer alla problem.Jag drömmer om att bli någon en vacker dag, säger Moses.

Från gruvan till klassrummet

Vi träffar Moses i en skola där Rädda Barnen är verksamma för att hjälpa barn bort från gruvorna. Catherine Sagal är programansvarig för barnskydds- och utbildningsprogrammet på Rädda Barnens kontor i Moroto. De senaste åren har hon arbetat med att hjälpa barnen från guldgruvorna och var med när det femåriga programmet ”Work - No Childs Business” startade 2019. De senaste åren har hon och teamet hjälpt otaliga barn från gruvorna till klassrummen, i samarbete med myndigheterna och andra organisationer. Det har inrättats så kallade vänskapsskolor där de yngsta barnen får utbildning och psykosocialt stöd innan de börjar grundskolan.

Uganda har strikta lagar för att hindra barn från att arbeta i gruvor. Barn ska ha rätt till gratis skolgång och minimiåldern för farligt arbete är 18 år. Den bräckliga ekonomin, den stora fattigdomen och den enorma korruptionen gör att barn fortsätter att arbeta på livsfarliga arbetsplatser.

Catherine Sagal och teamet har utsett personer från lokalbefolkningen som gör uppsökande verksamhet på volontärbasis och berättar för föräldrar om vikten av att gå i skolan och att det finns ett liv utanför gruvorna. Att ändra folks tankesätt är svårt. 

– De senaste åren har varit en kamp för att få dem att förstå värdet av utbildning. Gruvorna är en viktig inkomstkälla för människor och barnen ger hemmet extra inkomst. Vi tar små steg i rätt riktning, men det är ett tidskrävande arbete, säger Sagal.

Explosionsartad ökning

Ugandas guldexport har ökat enormt de senaste tio åren. Under 2013 exporterade Uganda guld till ett värde av fem miljoner dollar. Under 2018 hade guldexporten ökat till 514 miljoner dollar, passerat kaffe och blivit landets viktigaste exportprodukt. Mellan december 2019 och november 2020 hade guldexporten nått 1,7 miljarder dollar. Åren 2018-2022 var de totala intäkterna för guldexporten 4,8 miljarder dollar, jämfört med kaffe som under samma period var 2,9 miljarder dollar, enligt statistik från Bank of Uganda.

Det var etableringen av företaget African Gold Refinery som blev starten på Ugandas guldäventyr. Den belgiske affärsmannen Alain Goetz öppnade dörrarna till Östafrikas största guldraffinaderi 2017. Tre år tidigare, inför byggstarten, bad belgaren om skattebefrielse i Uganda under en tidsperiod på minst tio år, monopolstatus i fem år och ett stycke land land nära flygplatsen i Entebbe. Taremwa, en svåger till general Salim Saleh, som är bror till president Yoweri Museveni, godtog Goetz villkor. Efter starten ökade den ugandiska guldexporten med 105 000 procent på fyra år, från 11 kilo 2014 till 10,8 ton 2017, enligt siffror från Bank of Uganda som Dagens ETC har fått tillgång till.

Mindre än ett år efter starten är Goetz namn centralt i en utredning av organisationen the Sentry, där han anklagas för att ligga bakom den illegala smugglingen av konfliktguld från grannlandet Kongo till Uganda och vidare ut till globala företag, i USA och Europa. Två år efter publiceringen av rapporten dömdes Alain Goetz och hans bror Sylvain Goetz till 18 månaders fängelse i en domstol i Antwerpen. Bolaget förnekar både fynden i rapporten och de punkter i målet som resulterade i påföljden. Förra året fick Goetz sanktioner från både EU och USA för smuggling av guld från de gruvor som kontrolleras av väpnade grupper bakom konflikterna i östra Kongo.

Svenskt företag

Källor visar också att svenska företag har ett intresse av Kongos konfliktguld. Företaget Mineral Invest International AB är ett exempel. De började arbeta i Kongos gruvor 2011 med en uttalad vision om att bygga ett etiskt, välrenommerat guldföretag i världsklass. De lovade god avkastning för aktieägarna samtidigt som de skulle ta humanitärt, socialt och miljömässigt ansvar. Lokalbefolkningen hoppades på bra skolor, sjukhus, nya vägar och jobb.

I efterhand har kritik riktats mot företagets intressen i Kongo. Enligt rapporten ”A lot of gold - a lot of trouble”, publicerad av Diakonia och organisationen Swedwatch, har inget av de projekt som beskrivs på företagets hemsida genomförts. 

Mineral Invest International AB har inte heller, som de lovat, upprättat något avtal med representanter från lokalsamhället om vilka investeringar de anser vara nödvändiga eller önskvärda. Enligt Skatteverket försattes företaget i konkurs den 30 juli 2015.

Finanserar kriget i Kongo

En rapport från The Uganda extractives industries transparency initiative visar att exporten av guld från Uganda är betydligt större än mängden guld som finns i landets gruvor. Enligt flera rapporter och intervjuer med guldsmugglare som Dagens ETC varit i kontakt med, kommer majoriteten från gruvor i det krigshärjade Kongo. Enligt en FN-rapport som diskuterar konfliktmineraler i Kongo, är 95 procent av guldet som Uganda exporterade 2019 av icke­ugandiskt ursprung, smugglat från Kongo och Sydsudan.

President Musevenis bror Salim Saleh och andra delar av eliten i Uganda har också blivit implicerade av FN:s utredare om den illegala exploateringen av kongolesiska naturresurser.

Den pensionerade militärofficeren Salim Saleh är en av Ugandas mäktigaste män och en välkänd affärsman inom mineralindustrin. 2003 avgick han från sin position som chef för reservstyrkan och armérepresentant i parlamentet efter anklagelser om att ha plundrat guldgruvorna i grannlandet Kongo.

Grannlandet Sydsudan har också drabbats av västerländska sanktioner på grund av sin smutsiga mineralindustri. Enligt den senaste rapporten ”Tarnished hope crime and corruption in South Sudan’s gold sector” utvecklad av ”Global Initiative against transnational organized crime” smugglas guld för hundratals miljoner dollar ut från Sydsudan varje år. Det mesta hamnar i grannländerna Uganda och Kenya, där det skickas vidare till köpare i Dubai.

Observatörer och intressenter i Sydsudans guldsektor, inklusive president Salva Kiir, säger att nästan allt guld som produceras i Sydsudan smugglas ut ur landet.

Falska dokument

Den stökiga gatan Nassar Road i centrala Kampala är full av motorcyklar, gatuförsäljare och reklamaffischer för bokhandlar, tryckerier och kopieringsaffärer. På den här gatan kan affärsmän köpa falska certifikat för att dölja ursprunget till guld som har smugglats över gränsen från Demokratiska republiken Kongo och Sydsudan. Certifikaten gör att guldet kan förädlas i Uganda och säljas globalt. Några telefonsamtal bekräftar hur lätt det är att få tag på dessa falska dokument. Ganska snart har vi fått tag på en ugandier, bosatt i Dubai, som lovar att han kan skaffa oss dokumenten inom några minuter.

Den 17 februari förra året kom myndigheterna med ett utkast till en ny minerallag, som blev till lag i oktober 2022. President Museveni säger att landets rikedom på råvaror kan lyfta Uganda ur fattigdom och fortsätter att uppmuntra utländska investerare att utforska möjligheter i landet.

- Ugandas ekonomi kan snabbt bli en världsekonomi. Vi går nu in i medelinkomstnivån, men det kan lätt gå snabbare, något som beror på att råvaruinsättningarna är så stora, sa presidenten under ett affärsevenemang i Kampala tidigare i år.

Förra året skapade Uganda rubriker runt om i världen när myndigheterna meddelade att de hittat 31 miljoner ton guldmalm, ur vilket cirka 320 158 ton raffinerat guld kunde utvinnas.

Guldet är överlevnad

Tillbaka vid gruvorna i Karamoja har Agnes äldsta son, Samuel Lomongin, köpt två vågar för att effektivt kunna sköta sitt jobb som mellanman. Han har ingen aning om guldets verkliga värde, men han vet att det finns pengar att tjäna om man är smart. Han köper ett gram guld för 200 000 shilling, 550 kronor, och säljer det med en vinst på 100 000. Köparna är från hela världen, säger han. Enligt Samuel passerar guldet minst fem personer innan det når köparna i Kampala. Därifrån säljs det mesta till köpare i Dubai. Då är guldet redan uppblandat med konfliktguld från Ugandas grannländer.

Det är ingen av de som Dagens ETC pratar med i Karamojas guldgruvor som känner till guldets verkliga värde. De vet heller ingenting om de stora fynden som myndigheterna bekräftar. 

– Guld har hjälpt mig att växa som person. Guld är det enda som kan få oss att överleva, hur lite man än tjänar, säger Samuel.