USA:s grundlag förordar att kongressen inleder sitt arbete den 3 januari vartannat år. I samband med detta tillfälle svär de nyvalda ledamöterna ämbetseden och får nya tjänsterum. 

De flesta ledamöterna som nu tar plats i Kapitolium valdes i de kongressval som hölls parallellt med presidentvalet i november. När rösterna var räknade stod det klart att Republikanerna rott hem en storslam. Förutom att knipa presidentposten kontrollerar partiet framöver både representanthuset och senaten, vilket kommer att göra det betydligt lättare för Donald Trump att driva igenom sin politiska agenda. 

Liten marginal

Förvisso är marginalerna små. I representanthuset har Republikanerna minsta möjliga majoritet med 2019 mandat, mot 2015 för Demokraterna. Ett resultat som är i stort sett oförändrat jämfört med hur det såg ut inför valet. 

I senaten, däremot, förlorade Demokraterna sitt övertag. I den konstellation som nu svärs in har republikanerna 53 mandat jämfört med demokraternas 47. Något som emellertid inte räcker för att driva igenom lagar, vilket i praktiken kräver 60 röster. 

Med all sannolikhet kommer den republikanska senatorn John Thune utses som majoritetsledare för senaten. Större oklarhet råder kring huruvida nuvarande talman för representanthuset, republikanen Mike Johnson, får sitta kvar på sin post. Han har sedan tidigare säkrat Donald Trumps stöd, men partiet är splittrat och endast ett fåtal nej-röster behövs för att fälla honom. 

Bekanta ansikten återvänder

Bland de ledamöter som återvänder till representanthuset finns högerextremisten Marjorie Taylor Greene, en utpräglad vapenfetischist och konspirationsteoretiker. Från demokraternas sida blev de progressiva senatorerna Bernie Sanders och Elizabeth Warren återvalda. 

Även de ursprungliga medlemmarna i ”The Squad”, en progressiv allians i representanthuset, fick förnyat förtroende av väljarna. Däribland Alexandria Ocasio-Cortez, delstaten New Yorks profilerade kongressledamot.