Med ”usurpatorn” syftar man inte på Juan Guaido, som på ett torgmöte utnämnde sig själv till Venezuelas interimspresident, utan på Nicolas Maduro. ”Usurpatorn” är nämligen det vanligaste epitetet som den venezolanska oppositionen använder för att beskriva Maduro.
Men portalen försvarar sin publikation av grävreportaget som skrivits av en av deras chefsredaktörer, Orlando Anvendaño. Förutom kopior på kvitton och fakturor är artikelns huvudkälla, något oväntat, den colombianska säkerhetstjänsten. Colombia, med president Ivan Duque och hans stenhårda högerregering i spetsen, är nämligen det land som betraktas som Juan Guaidos viktigaste allierade i regionen.
Lockbetet
I upptakten till de 23 februari, då den venezolanska oppositionen planerade föra in flera ton humanitärt bistånd i Venezuela i lastbilar genom den colombianska gränsstaden Cucuta, lovade Guaido att militärerna som övergav Maduro och gick över till oppositionen skulle bli väl omhändertagna i Colombia.
Att få över militären på sin sida var centralt för Guaido, då hans makt egentligen koncentrerats utanför Venezuelas gränser, medan hans handlingsförmåga i landet i princip varit symbolisk och bestått i diverse utspel. Att så var fallet blev klart i och med Guaidos misslyckade statskuppsförsök eller ”militära vändning” som PanAm Post uttrycker det.
Den colombianska regeringen och FN:s flyktingorgan UNHCR hade kommit överens med Juan Guaido om att man skulle dela på ansvaret och kostnaderna för att finansiera mat och husrum för desertörerna i Cucuta. Guaido-administrationen skulle betala två av hotellen i staden som skulle ta emot dem, resten tog Colombia och FN hand om.
Handplockade
Trots att två venezolanska oppositionsrepresentanter sedan länge befann sig i Cucuta och hade en klar bild av situationen där, noterar Orlando Anvendaño, så åsidosattes dessa till förmån för Rossana Barrera och Kevin Rojas som handplockades av Guaido, som i slutet av februari skickades till Cucuta från Caracas för att ansvara över de venezolanska desertörernas uppehåll där.
Rossana Barrera är svägerska till Juan Guaidos närmste medarbetare, Sergio Vergara, och byggde enligt nyhetssajten upp ett ”system för att förskingra resurser som var kopplade till det humanitära biståndet och underhållet av militärerna i Cucuta”. Och enligt en colombiansk säkerhetskälla som citeras i artikeln fick både Guaido och oppositionsledaren Leopoldo Lopez ”reda på allt som Rossana Barrera och Kevin Rojas höll på med”.
Den colombianska säkerhetstjänsten ska ha övervakat de två venezolanska utsända och informerat både den venezolanska ambassaden i Bogota och den colombianska regeringen om oegentligheterna de observerat.
Vräkta militärer
Förutom att föra ett lyxigt leverne, så ska de bland annat ha överdrivit antalet desertörer för att mer pengar skulle skickas från Caracas. Dessutom beskriver artikeln hur de två utsända, i den venezolanska ambassadens namn och med hjälp av en fejkad mejladress, bjöd in diverse dignitärer i Bogota till en galamiddag med det uttalade syftet att samla in pengar till desertörerna, men utan (den av Guaido utsedde) ambassadörens vetskap. När detta uppdagades ställdes middagen in.
Att det fattades pengar blev uppenbart när hotell Acora i Cucuta vräkte 65 venezolanska militärer och deras familjer, som Guaido hade lovat att betala för.
Efter avslöjandet försäkrade Juan Guaido, enligt nyhetsbyrån AFP, att 90 000 dollar av pengarna som misstänks ha förskingrats kom från ”donationer från privatpersoner”. Han sade upp de två utsända från uppdraget, lovade att straff skulle utmätas om det visade sig finnas skyldiga och aviserade att han nu bett Colombia utreda händelserna. Men hans egen ambassadör i Bogota sade emot honom och menade att det varit han själv som, på egen inrådan, bett Colombia att reda ut händelserna och att det arbetet redan var gå gång när avslöjandet kom.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
