Grönländskt val i Trumps skugga: ”Pågående mardröm”

”Obehagliga debatter”

Kampen för grönländsk oavhängighet från Danmark började redan på 1960-talet. De utländska maktintressena har stärkt självständighetskraven och gjort att dagens val betraktas som det viktigaste sedan Grönland fick sitt självstyre 1979. Samtidigt har det rört upp känslor och skapat splittring. Exempelvis bytte två av Grönlands mest kända politiker i februari parti, när de hoppade av från socialdemokratiska Siumut som ingår i den nuvarande regeringskoalitionen, och gick över till populistiska Naleraq som är det största oppositionspartiet. 

Naleraq förespråkar ett närmande till USA för att därigenom få till en omedelbar självständighet från Danmark, och väntas öka med flera procentenheter i valet. 

Tida Sigurdsdatter Ravn hoppas att väljarna tar det säkra före det osäkra.

– Det har varit obehagliga debatter och diskussioner där folk gapar och skriker, för att vi är så pressade. Jag hoppas att de lojala väljarna på Grönland kommer att rösta som de brukar. Och att folk drar sig för att rösta på nya partier som är lite för fantastiska att tro på, säger hon till Dagens ETC.

Ökning av desinformation 

Spänningarna har ökat av fler skäl inför valet. I slutet av februari skrev den danska säkerhetspolisen Pet att det skett en ökning av onlinebaserad desinformation, och att utländska stater kan utnyttja situationen för att gynna sina egna intressen inför valet. I början av februari försökte det grönländska parlamentet komma åt samma problem utanför nätet, genom att man förbjöd alla utländska och anonyma donationer till partier.

Vi måste försöka att inte drabbas av panik. 

Oron för att något obehagligt kan hända är genuin, hos Tida Sigurdsdatter Ravn och många andra grönlänningar. 

– Vi är sårbara som aldrig förr, rent storpolitiskt. Vi måste försöka att inte drabbas av panik. Men sedan vi fått en ny flygplats har det även börjat landa danska militärflyg där. Varje gång jag ser ett militärflyg nu så tänker jag, nu invaderar USA. Det är förfärligt.

Trots dessa storpolitiska orosmoln över Grönland är självständighetsfrågan mer populär än någonsin att diskutera. Under det senaste decenniet har allt fler grönlänningar omfamnat öns ursprungliga kultur och uppmärksammat de historiska oförrätter som begåtts under det danska kolonialstyret. 

 I 300 år har vi inte fått vara oss själva. 

Tida Sigurdsdatter Ravn började för några år sedan likt många andra grönlänningar tatuera in traditionella inuitmotiv på kroppen.

– I 300 år har vi inte fått vara oss själva. Den danska staten försökte få oss att leva på danskt vis och vi undervisades inte om vår egen historia, om våra förfäders traditioner och värderingar, utan om ett annat lands kultur. Mina förfäder hade en tro på att en människas trauma går i arv till sex efterkommande generationer. Det är därför jag har tatuerat sju streck i ansiktet. 

Skulle krävas folkomröstning

Men vad har Grönland för chans att gå vidare till självständighet, om partier med det målet tydligt på agendan blir valets stora vinnare? Maria Ackrén är professor i statsvetenskap vid Grönlands universitet och specialiserad på öars autonomi. Hon berättar att Grönland redan har en kommission som ser närmare på paragraf 21 i självstyrelselagen, som gör det möjligt för Grönland att ha en folkomröstning om självständighet. Det pågår också arbete kring utkastet till en grönländsk författning. 

Jag skulle gissa att det är ungefär 50-50 mellan lägren.

Men samtidigt har det inte gjorts någon riktig opinionsundersökning på nästan tio år, som visat hur snabbt det grönländska folket vill ha fullständig oavhängighet.

– Det finns de som vill gå långsamt framåt, ett steg i taget, så som också skett sedan självstyret kom 1979. Och så finns det de som tycker att nu, nu har vi ett momentum och bör ha folkomröstning redan imorgon. Jag skulle gissa att det är ungefär 50-50 mellan lägren.

Hos partierna går den stora skillnaden just i synen på hur snabbt ön ska utveckla självständighet, vilken metod man ska använda sig av. Endast det konservativa partiet vill stanna kvar i dagens modell med självstyre som en del av det danska kungadömet.

Skulle man gå vidare och utlysa en folkomröstning efter valet, lutar det mesta åt att Grönland ändå först skulle inleda med att ha någon form av fri association eller lösare form av union med Danmark, tror Maria Ackrén.

–  Man har ju ändå så mycket av det danska systemet. Vi kör ju också med det här på universitetet. Och det finns så många familjeband mellan Danmark och Grönland, så jag har lite svårt att tro att Danmark kan bytas ut mot någonting annat direkt. 

Inspiration från Island

Maria Ackrén kommer själv från Åland som utvecklat ett mycket omfattande självstyre som en del av Finland, även om man i somliga avseenden ligger efter Grönland i utvecklingen. Den ögruppen, eller kanske Island, skulle kunna fungera som en modell Grönland kan ta efter.

– Island har setts som en modell hela vägen egentligen. Man hade ju först en autonomi där också innan man blev självständig stat. Och det har ju varit mycket samarbete mellan Island och Grönland på senare tid, man har bland annat etablerat ett isländskt konsulat i Nuuk.