Greklands nya gay-äktenskap firas med tveksamhet – ”Strategi för att dölja annat”

– Den nuvarande regeringen har tagit upp ämnet under det senaste året. Men vi blev ändå förvånade när det faktiskt hände. Vi växte upp under 80-talets Grekland, vilket mer liknade 1950-talet i andra länder. Det var en sorts otänkt, oväntad dröm som gick i uppfyllelse, att äntligen få gifta sig, bära vigselringar. Jag menar, det är inget vi förväntade oss skulle hända under vår livstid, säger Auguste Corteau. 

Tasos Samouilidis, som arbetar som jurist till vardags, nickar i medhåll. De var det första homosexuella paret att gifta sig i huvudstadsregionen, och det andra i landet. Auguste Corteau är en känd barnboksförfattare i Grekland. När paret gifte sig fick de därför mycket uppmärksamhet i grekiska medier. 

– Media hade verkligen en fest med Tasos och mig eftersom vi är ett av väldigt få homosexuella par som har varit öppna med det under de senaste 15 åren. Det har såklart kostat en hel del att vara det.

Osynlig hbtq-värld

Under åren har media både publicerat närgångna och olämpliga bilder på paret och rapporterat om lögnaktiga rykten. 

– Men för oss vore det inte bara hycklande, utan rent av dumt att ha ett liv, att dela ett liv och att hålla det livet dolt som om det vore något skamligt, säger Auguste Corteau. 

Men många gömmer sig fortfarande. När det 2015 blev lagligt för samkönade par att ingå i civila partnerskap fanns det homosexuella par som skrev under i hemlighet, berättar han. 

– Tyvärr finns det inte tillräckligt många hbtqi-par som marknadsför idén att det är en rättighet att vara gay. Det saknas kända personer, artister, politiker, idrottare som är öppet gay. Så även om det är en stor seger i samhället, att kunna gifta sig och få adoptera barn och allt, så finns fortfarande en underrepresentation. Speciellt är lesbiska par praktiskt taget osynliga. Så ja, det finns fortfarande mycket kvar att göra. 

Auguste Corteau och Tasos Samouilidis har gift sig en gång förut. 2014 besökte de New York under tiden som Auguste gick det internationella skrivarprogrammet i Iowa och bestämde sig spontant för att gifta sig. 

– Vi tyckte det var gulligt och det var en väldigt kort byråkratisk process. Men efter 40 dagar måste man registrera äktenskapet och det gick naturligtvis inte att göra i Grekland, så giftermålet var ogiltigt. Men symboliskt var det väldigt fint. 

Att få utbyta äktenskapslöften inför sina vänner och familj var något helt annat berättar paret. 

– Det var en utanför-kroppen-upplevelse. Vi var i en magnifik lokal med människor som hade kommit för att fira med oss. Och vi hade till och med Jerry med oss. Det var oväntat rörande för att vara en civil ceremoni, säger Tasos Samouilidis. 

Gifta får adoptera

Ingen av parets mammor finns längre i livet men Auguste Corteau berättar att bådas pappor var med. 

– Även om ingen av dem var en rabiat homofob så flippade de såklart när vi kom ut. De är gammaldags grekiska föräldrar och reagerade med förvirring och ilska som föräldrar gör som tror att de gjort något fel om deras barn är homosexuella. Men genom åren... vi har varit tillsammans i 20 år, så de har sett hur vi är nu och att vi inte är annorlunda än något annat älskande par. De har slutat skämmas och stod där och till och med strålade för att Atens riktiga borgmästare vigde deras pojkar. 

Paret berättar att det i Grekland inte funnits någon större social rörelse för hbtq-frågor utan att det främst är enskilda individer eller små gräsrotsorganisationer som drivit på kampen. Civila partnerskap tilläts först efter att ett homosexuellt par stämt staten och vunnit i Europadomstolen. 

– Vi skrev på partnerskapsavtalet i början av 2016. Jag är bipolär och 2018 gjorde jag ett självmordsförsök och fick läggas in på sjukhus. Eftersom att Tasos blivit min juridiska man genom avtalet kunde han hälsa på varenda dag för att diskutera mina framsteg med mina läkare. Om vi inte hade skrivit på avtalet skulle han helt enkelt vara en pojkvän utan några rättigheter alls.

Nu när de är gifta har de ännu fler rättigheter. Med giftermålet får man som homosexuellt par för första gången adoptera barn. Men för paret är det inte längre aktuellt. 

– Det skeppet har seglat, säger Auguste Corteau. 

För att få adoptera ett barn måste man fostra barnet under två år utan garantier att få adoptera. 

– Och med min ålder och medicinska historia skulle jag aldrig anses vara berättigad. Men jag blev väldigt glad när lagen kom, för det finns redan samkönade familjer med barn där den ena föräldern varit osynlig, utan juridiska rättigheter. Det här kommer förändra mycket för dem. 

Strategiskt steg för högerregering

Auguste Corteau tror att det faktum att allt fler länder i Europa ändrat sina lagstiftningar har haft en inverkan på ökade hbtq-rättigheter i Grekland. Men att lagen kommer nu handlar om strategi, tror han. Premiärministern sa före årets nationella val att frågan kommer att finnas på dagordningen. 

De bryr sig inte om hbtq-rättigheter men behövde bra publicitet. Och det var bra publicitet. 

–  Vi har tre högerextrema partier i parlamentet idag. Och jag menar galet högerextrema. Det är religiöst och ryskt influerade fascister och de har spytt ut hat och okunnighet i medierna om hur vi homosexuella förstör barnens sexualitet. Många har också röstat nej till lagen. Men jag tror man såg det som att man vann mer än vad man förlorade. De bryr sig inte om hbtq-rättigheter men behövde bra publicitet. Och det var bra publicitet. 

Auguste Corteau berättar att den nya lagen för samkönade äktenskap också helt exkluderat transpersoner. 

– Den är inte fulländad, men vi är glada att det gått framåt, säger han.

Ett kvarter bort från kaféet, vid Atens universitet för juridik, möter vi en annan Tasos. Tasos Koupelidis är 22 år, statsvetare, aktivist och transperson. Han kom ut som trans när han började på universitetet för lite mer än fyra år sedan. I stort upplever han att den yngre generationen är mer accepterande mot transpersoner men att det i hela samhället finns en utbredd transfobi. 

– Jag tror att om du är en transkille så är det bättre än om du är en transkvinna, för du har det manliga privilegiet, även om du inte hade det från det att du föddes. Så jag känner till exempel inte rädsla när jag går hem på natten. Hade jag varit en transkvinna skulle jag definitivt känna det, säger Tasos Koupelidis. 

Han ser att det finns en queerrörelse som växer i Grekland, men i takt med att den växt har även våldsbrotten och extremhögern ökat. En månad efter att lagen om samkönade äktenskap röstades igenom blev två transpersoner i Thessaloniki attackerade och bortjagade av över 200 människor som samlats på ett torg i protest mot en dokumentärfestival med hbtq-tema. 

– Det som hände i Thessaloniki var riktigt läskigt. Högerextrema personer som demonstrerade brukade förut vara maskerade, det var de inte i Thessaloniki. Det säger något om att dessa människor inte längre är rädda. 

Att den nya lagen om samkönade äktenskap kom är institutionellt viktigt men det börjar och slutar inte där, menar han. 

– Det är lite hycklande att den här lagen kom från en regering som är höger och inte vänster. Och det som är intressant är att den här förändringen kom från ett politiskt parti som är extremhöger och som inte har ett genuint intresse för dessa ämnen. På ett politiskt plan gillar jag egentligen inte idén om äktenskap. Men jag vill ha möjligheten att säga nej. Varje gång de gör något för hbtq-personer så är transpersonerna alltid de som glöms bort. 

Högerextrema personer som demonstrerade brukade förut vara maskerade, det var de inte i Thessaloniki.

Tasos Koupelidis ser liksom Auguste Corteau att man genomför lagen för att få bra publicitet. Men också som ett sätt att distrahera. Lagen om samkönade äktenskap antogs samtidigt som en ny strafflag, där man höjde straffen för förseelser som tidigare haft böter som straff – och samtidigt som man legaliserade privata universitet. 

– Detta är en vanlig praxis i Grekland, att man gör en lagmacka. De får igenom något som inte riktigt accepteras av samhället i stort, tillsammans med något som vi tycker är bra. Samhället har inte tid att lära sig om alla lagar. Och det funkar verkligen. Alla talade bara om samkönade äktenskap och de andra lagarna gick igenom utan större problem. 

Rättigheter i hela Europa

Enligt Tasos Koupelidis är det också tydligt att regeringen inte är särskilt intresserad av rättigheter till hbtq-personer. Diskussionerna fram till omröstningen har varit både homofobisk och transfobisk, berättar han. 

– Det var samma sak när regeringen antog lagen som gjorde det lättare för en transperson att ändra juridiskt kön 2017. Då sa den nuvarande premiärministern, som då var parlamentsledamot i opposition, att han talat med en psykiatriker vars patient berättat att han blev trans efter att en utomjording övertygat honom om det. Det var hans argument och ett officiellt uttalande för att säga att unga inte kunde gå igenom en sådan process. 

Idag finns en överenskommelse mellan EU-länderna om att socialpolitik är en nationell angelägenhet. Men var gränserna för överenskommelsen går skiljer sig åt mellan partier och partigrupper. En partigrupp som tycker att det ska finnas en tydligare EU-politik för hbtq-personers rättigheter, såsom samkönade äktenskap, är Socialister och Demokrater, S&D. 

Vi kan inte ha en situation där EU-medborgare förlorar en del av sina grundläggande rättigheter när de flyttar inom unionen. 

Cyrus Engerer, som är socialdemokratisk EU-parlamentariker från Malta, och medlem i S&D, har engagerat sig stort i frågan om hbtq-rättigheter i Grekland. Vi når honom över telefon.

– Uppenbarligen är det en positiv sak när det gäller de medborgerliga friheterna för hbtqi-gemenskapen i Grekland. Det har varit efterlängtat. Men det kom vid en intressant tidpunkt. EU har nyligen krävt att den grekiska regeringen förbättrar sig när det kommer till rättstatsfrågor och mänskliga rättigheter. 

Enligt Cyrus Engerer är frågan om samkönade äktenskap inte enbart en nationell fråga. Medlemsländer i den europeiska unionen har åtagit sig att skydda mänskliga rättigheter. Men även rörelsefriheten i EU spelar roll. 

– Vi kan inte ha en situation där EU-medborgare förlorar en del av sina grundläggande rättigheter när de flyttar inom unionen. En väldigt prekär situation handlar om regnbågsfamiljer som flyttar till ett annat land och förlorar en förälder, för att de inte får vara juridiska föräldrar i det landet. Det är definitivt inte för barnets bästa. 

S&D:s mål är att fortsätta att genomföra resolutioner mot de länder som bryter mot EU-fördraget och de mänskliga rättigheterna, så som man de senaste åren gjort mot bland andra Ungern, Polen, Slovakien och Grekland. Det ligger också på bordet att medlemsländerna och det Europeiska rådet ska ta ställning till kommissionsförslaget att om man är förälder i ett av medlemsländerna är man förälder i alla. 

– Tyvärr finns ett antal länder, särskilt Ungern som håller hela unionen som gisslan när det kommer till denna lagstiftning, säger Cyrus Engerer.

Även han är rädd för att högerextrema grupper kommer att växa inför det kommande EU-valet och att det kan sätta käppar i hjulet för säkerställandet av rättigheter för hbtq-personer. 

– Jag är rädd att de attacker vi ser i ett antal medlemsländer också kommer att replikeras i Europaparlamentet. Vi har sett attacker med vapen mot homosexuella och gaybarer över hela världen, inklusive i Grekland. Och det här är vad vi behöver bekämpa. Vi måste kämpa för att se till att alla har friheten att leva sina liv och uppfylla sina drömmar.