Syriza har styrt Grekland sedan 2015. Under perioden har de skakats av stora slitningar och fått utstå hård kritik både från sina politiska motståndare men framförallt från före detta allierade. Trots det har de överlevt ett extra val och klamrat sig kvar vid makten. 

Tvärvändning och avhopp

Det var efter att premiärminister Alexis Tsipras tvärvände och plötsligt gick helt emot sitt eget vallöfte som avhoppen kom. Det hade blivit ett klart nej till det avtal från långivarna som Syriza gick till val på att förkasta. Men i de tuffa förhandlingarna backade premiärministern och gick med på fortsatta nedskärningar. 

Den dåvarande finansministern Yanis Varoufakis har beskrivit det som att Tsipras gick bakom ryggen på honom. Istället för att sätta hård mot hårt i förhandlingen med IMF och EU och hota med att ställa in alla återbetalningar gick man med på ytterligare ett lånepaket med villkor om nedskärningar och privatiseringar. 

Varoufakis avgick, men är nu tillbaka med ett nytt parti. Det är en gren av den nystartade europeiska vänsterrörelsen Democracy in Europe movement 2025 (DiEM25) som också ställde upp i EU-valet. Under namnet MeRA25 utmanar han nu Syriza från vänster.

Hot mot höger och vänster

Det grekiska valsystemet är utformat så att det största partiet får 50 extra platser i parlamentet, vilket underlättar regerandet och gör att omöjliga koalitioner inte behöver skapas (lika ofta). Detta är dock sista gången som denna regel finns, så i framtiden kan mer instabila styren väntas i landet.

Vilket parti som blir störst är alltså fortfarande det viktigaste resultatet i valet. Syriza fick 36 procent av rösterna i senaste valet, men har pressats i debatten och visar nu upp lägre siffror i mätningarna. Mycket pekar på att det blir det konservativa Ny demokrati som nu blir största parti. Men MeRA25 hotar även dem, det säger statsvetaren Georgios Xezonakis som är verksam vid Göteborgs universitet och följer grekisk inrikespolitik. 

– DiEM25 är mer ett hot mot Ny demokrati eftersom ju fler partier som kommer in i parlamentet desto mindre chans är det att de kan bilda en majoritet, med hjälp av de 50 extra mandaten de får om de blir störst. Så de är ett ett stort hot för både Syriza och Ny demokrati, säger Georgios Xezonakis

Tappat medelklassen

Det är i medelklassen Syriza framförallt har tappat stöd. Politiken de senaste åren har framförallt inneburit nedskärningar men också skattehöjningar. Det var i princip det motsatta mot vad man lovade innan valen 2015, enligt Georgios Xezonakis

– Syriza har varit ärliga i sina intentioner att underlätta livet för de lägre klasserna i landet. De har försökt satsa den stora gruppen pensionärer också genom en speciell bonus. Men det har gjort att en stor börda har hamnat på medelklassen som både fått se nedskärningar och skattehöjningar, säger han. 

Partiet ville också göra upp med den omfattande korruptionen i Grekland, bland annat har de drivit ett kontroversiellt förslag om att tydligare skilja medier från poltiken drivits, men har stött på patrull från domstolar. Frågan om namnet på den grekiska provinsen Makedonien och grannlandet med samma namn har också påverkat stödet för Syriza, menar Georgios Xezonakis. Att parlamentet i januari godkände det avtal som innebär att grannlandet byter namn till Nordmakedonien har gjort partiet än mer impopulärt.

Men söndagens val kommer inte handla så mycket om vad som ska hända framöver i Grekland utan om att straffa Syriza för att det inte har kunnat infria sina löften, tror Georgios Xezonakis

– De gjorde i stort sett motsatsen mot vad de lovade, och gick emot resultatet i folkomröstningen. Det har de såklart tappat väljare på, det har varit en nedåtgående kurva under hela perioden. De har nu tappat runt en tredjedel av sina väljare enligt mätningarna.