Fyra månader senare går det att se att coronapandemin faktiskt haft vissa positiva effekter på militära konflikter i världen.

– Det borde ha en lugnande effekt, åtminstone där det finns regeringar som tar ansvar. Sådana mekanismer låg sannolikt bakom att Indien och Kina direkt såg till att inte eskalera sin konflikt vidare, säger Peter Wallensteen, internationellt välkänd seniorprofessor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Men samtidigt har flera icke-statliga grupper som exempelvis Islamiska staten sett till att utnyttja situationen för att expandera militärt. Och pandemin har framför allt haft negativa effekter för förhandlingsarbetet i väpnade konflikter.

– Olika parter och medlare har mycket svårare att resa runt och nå varandra nu. Vi har märkt hur vissa förhandlingar gått i stå under den här tiden, exempelvis i Colombia.

Två vapenstillestånd

Under de senaste månaderna har det ingåtts två vapenstillestånd, ett för Yemen och ett för östra Ukraina. Men på det stora hela har coronaeffekten dämpat förhandlingsmöjligheterna.

Vidare riskerar den ökade världsfattigdom som FN varnat för, till följd av pandemin, leda till faktorer som kan skapa nya våldsamheter och konflikter. Peter Wallensteen säger att fredsavtal ofta kräver väldigt mycket resurser och det är något som kommer saknas framöver.

– Exempelvis har EU finansierat många projekt, inte minst i Palestina för att hålla saker flytande där. Och kommer man verkligen kunna klara det framöver med de här prioriteringarna man har nu?

Internationella organisationer som verkar för fred och hållbar utveckling kommer också få färre resurser, och de lider redan av bristen på amerikanskt ledarskap under Trumpadministrationen. Vidare tror Peter Wallensteen att ökade ekonomiska orättvisor kan utgöra en grogrund för såväl revolter som rekrytering in i olika extrema grupper.

– Ökad ojämlikhet inom samhällen leder sannolikt till flera konflikter framöver. Om saker och ting vore normala vore det här en varningssignal för det internationella samfundet, men idag är det förebyggande arbetet ofta paralyserat av stormaktsmotsättningarna och av behovet att främst bekämpa coronaviruset.

Israel/Libanon/Palestina

Bombningar och provokationer från bosättare

I måndags den 28 juli rapporterade Israels armé att man hade avvärjt en attack från libanesiska Hizbollahs väpnade styrkor, som påstås ha sänt en grupp beväpnade män in i gränsområdet Shebaagårdarna. Skottlossning men inga dödsoffer sägs ha uppstått. Hizbollah förnekade uppgifterna, men har svurit att hämnas en medlem som dödades i en israelisk raketattack i Syrien i förra veckan. Hizbollah och Israel har legat i väpnad konflikt med varandra sedan början av 1980-talet. Israeliska bombningar i södra Libanon i måndags skapade oro för större vedergällningar. Konflikten är tätt sammanflätad med den palestinska frågan och juli var också månaden då Israels premiärminister Benjamin Netanyahu skulle ha påbörjat sin utlovade annektering av Jordandalen, på den israelisk-ockuperade palestinska Västbanken. Planen har fått stark kritik och förutspås leda till ökad instabilitet i Mellanöstern. Även om annekteringen fördröjts har det rapporterats om ett ökat antal våldsamma, provocerande attacker från israelisk militär och bosättare på Västbanken under de senaste månaderna.

Turkiet/Irak

Etablerar nya militärbaser nära gränsen

l Turkiet påbörjade i mitten av juni den luftburna Operation Klo-Örn och den landbaserade Operation Klo-Tiger, som inneburit att turkiska militära styrkor har pressat sig nära 40 kilometer in i Kurdistanregionen i norra Irak och etablerat 24 nya militärbaser där. Målet sägs vara att hindra gerillastyrkor tillhörande Kurdistans arbetarparti (PKK), som har sitt huvudfäste i regionen, från att kunna ta sig in i Turkiet. PKK-gerillan har krigat mot den turkiska staten sedan 1984 och kräver kulturella rättigheter och autonomi för kurderna i Turkiet. Men operationernas omfattning har skapat misstankar om att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan egentligen vill ockupera en zon längs hela den irakisk-turkiska gränsen, på samma sätt som nu sker i norra Syrien. Ett flertal dödade soldater har rapporterats på båda sidor, och flera civila har dött i turkiska bombräder. Ett trettiotal kurdiska och assyriska byar har påverkats av de turkiska militäroperationerna och invånarna har i många fall tvingats fly sina hem.

Armenien/Azerbajdzjan

Uppblossande nationalism i regiondispyt

De båda ländernas arméer drabbade samman vid den nordliga armenisk-azerbajdzjanska gränsen under juli månad, framför allt genom att beskjuta varandras gränsregioner med drönare och tungt artilleri. Sammanlagt rapporteras 16 soldater samt en civil ha omkommit. Våldsamheterna bottnar i en dispyt över regionen Nagorno-Karabach, som formellt tillhör Azerbajdzjan men som sedan 1994 de facto kontrolleras av Armenien, samtidigt som regionens ledare gör anspråk på att vara en egen utbrytarrepublik vid namn Republiken Artsach. Artsach är inte internationellt erkänt. Armenien och Azerbajdzjan utkämpade ett krig om regionen 1988–1994 och sedan dess har ett flertal mindre, men dödliga militära sammanstötningar inträffat. Under våldsamheterna i juli blossade intensiv nationalism ännu en gång upp. Samtidigt har Ryssland och Turkiet viktiga ekonomisk-politiska band till Armenien respektive Azerbajdzjan, och presidenterna Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan rapporteras ha talat med varandra om behovet av diplomati.

Indien/Kina

Soldater slog ihjäl varandra med tillhyggen

I mitten av juni utbröt dödliga strider mellan indiska och kinesiska soldater för första gången på flera decennier, när de båda kärnvapenmakternas dispyt över en gränsregion eskalerade. Sammanlagt ska 20 indier och, enligt utländska källor, ett trettiotal kineser ha dött högt uppe i Himalayabergen. Indien och Kina är oense om vem som ska kontrollera en region kallad Ladakh, vars norra sektion ockuperas av Kina sedan 1950-talet. Tvisten ledde till krig mellan de båda länderna 1962. Incidenten i juni började med att kinesiska soldater slog upp läger på Indienkontrollerat territorium. Varför är oklart, men bland annat kan ett indiskt vägbygge i närheten ha provocerat. Gränssoldaterna bär sällan skjutvapen och vid våldsamheterna slog soldaterna ihjäl varandra med tillhyggen som stenar, stålrör och klubbor. Gränskonflikten har efter detta trappats ner men de båda länderna ligger fortfarande i luven på varandra. Indien har förbjudit 59 kinesiska mobil­appar och säger sig också planera åtgärder mot flera kinesiska storföretag.