Enligt Dagens Industri handlar det bland annat om en rad svenska storföretag. Ikea, Telenor och Astra Zeneca är alla kunder hos företaget CT Corporation, vars affärsidé är att erbjuda brevlådeföretag mot en avgift. Skanska, ABB och flera bolag inom Ericssonkoncernen är kunder hos liknande företag i delstaten. Delaware är dock inte den enda delstaten där det är lätt att skaffa brevlådeföretag.
– I Wyoming, Nevada och Delaware går det att skapa skalbolag utan att en enda fråga ställs, säger Matthew Gardner, vd på den ideella organisationen Institute on Taxation and Economy policy, till New York Times.
Få amerikaner i Panamaläckan
Att det är så lätt att skaffa ett brevlådeföretag är också en förklaring till att så få amerikanska namn finns med i Panamadokumenten – de behöver inte söka sig dit för att få ner sina skattekostnader. I vissa städer som New York måste företag betala skatt både till delstaten och till staden. Genom att ha bolag registrerade i Delaware slipper de det.
– Panamaläckan används som propaganda för att belysa och kritisera korrumperade ledare utanför USA, särskilt uttalade motståndare som Vladimir Putin i Ryssland. Det finns gott om missbruk och korruption även i USA, skriver Craig Holman som arbetar på lobbyorganisationen Public Citizen i Washington, till Dagens Industri.
Han menar att hemliga konton som används för att undvika skatt eller dölja svarta pengar är vanligt inom det amerikanska näringslivet, och säger att USA är det land där det är lättast i världen att skapa ett påhittat skalbolag för att tvätta pengar. Särskilt lätt är det i Delaware.
Många av de största företagen
Enligt Los Angeles Times finns här 1,1 miljoner företag, varav 95 procent har sin verksamhet i en annan delstat eller i ett annat land. Och bland dessa återfinns också 65 procent av de 500 största företagen i USA.
En ny rapport från nätverket Tax Justice visar också att USA ligger på en tredjeplats, efter Hongkong och Schweiz, i en rankning över vilka länder som passade bäst som skatteparadis för rika. Även Tyskland, som gärna tar in men ogärna lämnar ut information om skatteupplägg, ligger på plats åtta på listan.
– Det finns fortfarande mycket sekretess. Automatiskt informationsutbyte har förbättrats, liksom rapportering mellan länder, men framstegen har hejdats av politiskt lobbyarbete. Det är en genuin demokratisk kris, säger John Christenssen, chef på Tax Justice till Dagens Industri.