Gili Avidors expojkvän mördades av Hamas – nu är hon fredsaktivist
Dagens ETC
Det så kallade radikala blocket i Israels fredsrörelse är en minoritet i minoritetslägret. Man inte bara motsätter sig kriget. Man konfronterar hela systemet med expansiva bosättningar och pågående förtryck.
Gili Avidor muckade från IDF, sedan mördades hennes före detta pojkvän av Hamas under terrorgruppens attack mot musikfestivalen Nova.
– Vi kan inte behandla ett helt folk på det här sättet och tro att de inte så småningom reagerar våldsamt.
Gili Avidor påbörjade sin livsförändrande resa under tiden hon gjorde den obligatoriska israeliska militärtjänsten. En dag insåg hon plötsligt att hon inte visste någonting om hur palestinierna på Gazaremsan och Västbanken lever och fungerar. Men hon hade uppfostrats till att betrakta dem som farliga monster.
– Jag relaterade inte ens till dem som människor. Och jag begrep sedan hur fel det är att tänka så, det var precis så man gjorde med oss judar under Förintelsen, säger Gili Avidor, som är 20 år.
En lumparvän till henne hade påbörjat samma slags process och ifrågasatte det hon hade fått lära sig. De stöttade varandra, pratade mycket.
Muckade nyligen från IDF
I september 2023 muckade Gili Avidor. Månaden efter inträffade terrordådet i södra Israel, när Hamas krigare bland annat stormade musikfestivalen Nova och mördade eller kidnappade många av besökarna. En av de som dödades där var hennes före detta pojkvän.
Han var min första kärlek.
– Han var min första kärlek. Jag minns hur chockad jag blev, jag kunde inte tänka på något annat än honom. Först ville jag att alla som låg bakom det här brottet skulle dö. Men sedan förstod jag att de som gjorde det känner samma slags hat och behov av hämnd som folk i Israel kan känna.
Gili Avidor landade i slutsatsen att Hamas är ruttna och mordiska, men lika mycket människor som folk i hennes eget land. Och att roten till ondskan och blodet som flutit i decennier är den illegala ockupationen av Palestina.
Jag ser det som en vändpunkt i mitt liv
– Vi kan inte behandla ett helt folk på det här sättet och tro att de inte så småningom reagerar våldsamt. Dostojevskij skrev att inget är så enkelt som att fördöma han som begår onda gärningar, och att inget är svårare än att försöka förstå honom. Jag har försökt förstå allt sedan min expojkvän mördades. Det har gjort att jag hamnat här och det är jag stolt över. Jag ser det som en vändpunkt i mitt liv, säger hon.
Underkänner israelisk demokrati
Gili Avidor ingår i ett nätverk med aktivister som Dagens ETC träffar en lördag i Tel Aviv, när de delar ut information till förbipasserande och arrangerar en demonstration. Precis som alla andra helger. De går under namnet Looking the occupation in the eye, eller Mistaclim på hebreiska, och motsätter sig högljutt Israels agerande mot palestinierna.
Mistaclim bildades efter stora protester mot premiärminister Benjamin Netanyahu 2020–2021. Israeliska medier har beskrivit det här nätverket och liknande aktivistgrupper som ett ”radikalt block” inom Israels fredsrörelse. Man kräver en rättvis lösning på Palestinakonflikten, men förnekar också att det kan finnas israelisk demokrati så länge det finns apartheid mot palestinier. Man samarbetar med palestinier för att dokumentera israeliska bosättares övergrepp på Västbanken.
Som Dagens ETC rapporterat tidigare utgör fredsrörelsen en minoritet i det israeliska samhället. Den så kallade radikala miljön är en ännu mindre minoritet. Inte desto mindre har man som en marginaliserad kraft skapat arenor som är viktiga för att lyfta perspektiv och ha samröre med det palestinska civilsamhället, när så få andra törs eller vill göra det – särskilt i dessa tider av krig.
”Palestinian lives matters”
Den här miljön hyser också åsikter som inte är särskilt välkomna i de kretsar som förvisso är kritiska mot Netanyahu, men som stannar kvar i en politisk mittenfåra. Det syns skyltar om ”Palestinian lives matters” och banderoller om israelisk-palestinsk samexistens. Mistaclim säljer t-shirtar där man kallar de extrema bosättarnas våld för terrorism.
Jag tycker det är självklart att Israel ska stängas av från Eurovision.
En israelisk kvinna som heter Cindy håller i en skylt där hon kallar kriget på Gazaremsan för ett folkmord.
– Jag tycker det är självklart att Israel ska stängas av från Eurovision Song Contest i Malmö. Det har man ju gjort med skurkstaterna Belarus och Ryssland, säger hon och söker medhåll.
Åsikter av den här typen får aggressiva reaktioner. Jag ser hur grupper av unga män stannar till för att halvt gapande argumentera emot skyltarna. En annan ung man börjar vid ett tillfälle misshandla en Mestaclim-aktivist och leds bort av polis.
Det är en liten inblick i den djupa polarisering som präglar det israeliska samhället, mellan moderna och baksträvande delar av befolkningen, mellan de som vågar ta de stora diskussionerna längre än andra. Och som även påverkar familjer.
Splittringen med systern
De äldre aktivisterna på plats lyfter fram 20-åriga Gili Avidor som exceptionell, för att hon kommit till sin insikt på helt egen hand när hon är så pass ung och dessutom är uppvuxen i en familj där ingen annan resonerar på samma sätt som henne. Det kräver mod att våga gå emot strömmen i Israel.
– Men jag pratar inte om detta med min familj över huvud taget, säger Gili. Min syster… Det här är hemskt, men hon är journalist vid det israeliska flygvapnets tidning. Jag har försökt prata med henne men hon upplever världen helt annorlunda. Jag känner mig väldigt ensam med min syn.
Gili Avidor berättar att en mycket nära vän till hennes syster har stridit i Gaza under de senaste månaderna. Det har gjort att systern ännu mer känner för det krigiska perspektivet, det som Gili aldrig nappade på när hon själv gjorde militärtjänsten.
– Min syster bad sin vän att ge henne en souvenir från Gaza. Så nu har vi i vårt hem ett tomt smyckesskrin som har tillhört en kvinna i Gaza. Vi har ingen aning om vad som har hänt henne. Om hon är vid liv, om hennes hus har kollapsat över henne, ingen aning. Men den här saken finns i vårt hus nu. Och min syster visade den för mig med ljus i ögonen. Allt jag har kunnat säga till henne är att, det där, det är stulen egendom.