Gigi Lemonjava är verksamhetschef för Droa, en politisk vänsterliberal rörelse i Georgien. Rörelsen startade efter de stora demonstrationerna sommaren 2019 när det georgiska parlamentet plötsligt bjudit in en talare från det ryska kommunistpartiet. Efter månader av demonstrationer beslutade ett antal politiker och aktivister att gå ihop om att bilda Droa, ett nytt politiskt parti som skulle gå i opposition mot etablissemangspartierna som de uppfattade som korrumperade.

Det har bara gått tre månader sedan Dagens ETC senast var i Georgien i mars 2023. I princip hela civilsamhället, mediehus och mängder med sympatiserande vanliga människor hade då precis stoppat en ny ryskimporterad lag. Polisvåldet var allvarligare än tidigare år och bilder på modiga aktivister hade spridit sig över världens nyhetskanaler.

EU-kommissionen fördömde kraftigt den georgiska regeringen för agerandet. Men när beslutet togs att ta tillbaka det omtvistade lagförslaget om att införa den ryska ”utländsk agent”-lagen så tystade kritiken. Georgiens utrikesminister träffade Tobias Billström i Sverige bara dagarna efter och de kritiska orden hade plötsligt förbytts i sedvanliga hyllningar av Georgiens EU-vänliga reformer.

De skickar ut dubbla signaler. Hur vill EU ha det egentligen?

– Det är ett sorts hyckleri. Den här regeringen förtjänar inte att svansas efter för av EU. De skickar ut dubbla signaler. Hur vill EU ha det egentligen, frågar Gigi Lemonjava och skakar på huvudet.

Demokratiska gunstlingen faller

Det har verkligen gått fort, som Gigi Lemonjava inledde med. Efter att lagförslaget drogs tillbaka dröjde det inte länge förrän regeringspartiet Georgisk dröm ”omgrupperade”, som Gigi Lemonjava beskriver det. Trots att stödet för ett EU-medlemskap – 89 procent – är det högsta i hela Europa och hyllningskörerna för Ukraina de starkaste så agerar regeringen tvärtemot. I Bryssel försöker EU-kommissionen upprätthålla en god min när de Rysslandsvänliga reformerna kommer en efter en.

Georgien var ju EU:s demokratiska gunstling i Kaukasien. Både pengar, tid och prestige har lagts ner på det demokratiska projektet som – på målsnöret – ser ut att falla. När Ukraina och Moldavien fick kandidatstatus sommaren 2022, så uteblev Georgien. Det var trots att alla rapporter var entydiga: Georgien hade kommit betydligt längre i reformarbetet än de andra länderna. Korruptionen minskade, de demokratiska institutionerna förbättrades och på pappret förstärkes hbtq-rättigheterna.

Kanske var det just det. Georgien sprang för fort och grannlandet i norr, Ryssland, lade in sitt veto. Det är svårt att säga, men EU konstaterade sommaren 2022 att Georgien har alltför diffusa relationer till Moskva för att beviljas kandidatstatus.

Utökar handeln med Ryssland

Den georgiska regeringens omgruppering efter de våldsamma demonstrationerna i mars visar att EU:s slutsatser inte nödvändigtvis var felaktiga. Officiella siffror visar att handeln fortsätter att öka med Ryssland och i maj började flygplanen gå mellan Moskva och Tbilisi igen – för första gången sedan 2018.

Demonstrationerna lät inte vänta på sig. Droa var några av dem som ställde sig utanför flygplatsen när den ryska utrikesministern Sergej Lavrovs dotter på ett symboliskt vis flögs med ett av de första planen till Georgien. Hon skulle delta vid en väns bröllop.

– Det här handlar inte bara om att flygplanen börjar gå. Vi har börjat samla bevis för att Georgien utökar sin handel med Ryssland. Genom flygen kan Ryssland sätta i system att föra in högteknologisk utrustning, kretskort och sådant, som används i kriget i Ukraina. Georgien förstärker sin position som mellanland för att kringgå sanktioner från väst, säger Gigi Lemonjava.

När EU-kommissionen i maj krävde att Georgien ska följa EU:s sanktioner mot Ryssland så svarade premiärminister Irakli Garibasjvili att det var ”löjeväckade krav”. Han poängterade också att Georgiens handel med Ryssland på ett år motsvarar ”fyra dagar av EU:s handel med Ryssland”.

”Regeringen motverkar status”

I mitten på oktober kommer en rekommendation framföras till EU-kommissionen om huruvida Georgien ska få sin kandidatstatus. Även om den allmänna åsikten bland aktivister är att status ska ges till dem, inte deras regering, så är det få som verkligen tror att EU kommer bevilja kandidatstatus till Georgien.

– Jag har svårt att se att det skulle hända. Regeringen gör allt i sin makt för att motverka att status ges. I bästa fall kan EU göra en kompromiss där de lovar att förbinda sig till att fatta beslut om kandidatstatus efter valet 2024 om det går rätt till. Det blir som ett slutgiltigt test för den georgiska regeringen, säger Gigi Lemonvaja.

Liknande förbehåll skedde gentemot Bosnien & Hercegovina 2022 där EU betonade att status gavs till folket, inte landets regering.