– Vi har egyptiska pass. Det borde vara en självklarhet att få komma in i ett land där vi är medborgare. Men de släppte bara igenom mig och barnen, inte min man.

Det säger 32-åriga Rawan till Dagens ETC, på plats i Kairo. Precis som alla andra som har nära och kära kvar på Gaza-remsan vill hon inte att hennes identitet ska bli känd. 

Hon är chockad över att Egypten nekade hennes man inträde i landet som han är medborgare i och säger att det beror på att han inte var uppskriven på “listan”. 

Vi samlar pengar nu, vi gör vad som helst.

En palestinsk man som evakuerades samma dag tipsade henne om en person som kunde få hans namn uppskrivet  – mot betalning.

Hur mycket då?

– Jag vet inte, vi vägrade, tänkte att det var ett missförstånd. Min man är ju medborgare i Egypten, säger Rawan som inte kan sova om nätterna av oro för hans säkerhet:

– Jag var där den första månaden. Våra barn har sett människor dödas. Jag också. Jag ser framför mig hur samma sak händer honom. Vi samlar pengar nu, vi gör vad som helst.

Priset: 100 000 kronor – per person

Egypten kontrollerar gränsövergången i Rafah, importen måste godkännas av Israel, vilket är en av anledningen tilll att hjälptransporter hindras. Namnen på de som evakueras sänds också till en myndighet under Israels försvarsdepartement, Cogat (Coordinator of government activities in the territories) Cogat ska avgöra vilka som får lämna Gaza. Men det kan också gå direkt via Egypten. Enligt uppgifter till The Guardian finns misstankar om att egyptisk underrättelsetjänst ligger bakom det korrupta mutsystemet. 

Ett nätverk av kurirer i Kairo tar emot betalningar i Kairo, i kontanter. Dagens ETC hittar “resebyrån” Hala i Kairo som helt öppet, i alla fall före senaste krigsutbrottet, ägnade sig åt "gränskorsningskoordinering" för 1 200 dollar per fall. Före krigsutbrottet gick det dock att fixa för runt 500 dollar av mindre agenter, enligt de som Dagens ETC talar med. Marknadsvärdet har höjts flera hundra procent i och med kriget.

En Gaza-bo som Dagens ETC talar med regelbundet bekräftar att någon erbjudit honom att sätta hans familj på listan mot 10 000 amerikanska dollar per person. Han var själv uppskriven men lyckades inte lägga till sin fru och sina barn.

– Jag har inga sådana summor, det är därför jag är i Gaza idag. Om min familj ska dö måste jag dö med dem, säger han.

Jag kan inte välja en och svika en annan!

Inrikespolitik för al-Sisi

Dagens ETC träffar också Abderrahim, en äldre palestinsk man som evakuerades i november. Han har sina barn och barnbarn kvar i Gaza. Han har en liknande historia. Han har tre döttrar, tre svärsöner och fem barnbarn där. 80 000 amerikanska dollar skulle en evakuering av dem kosta honom, säger han – efter tuffa förhandlingar.

– Det är omöjligt för mig. Jag kan inte välja en och svika en annan!

Abderrahim nästan skriker när han talar och ögonen är uppspärrade i panik. Han heter egentligen något annat, vill inte uppge sitt riktiga namn.

– Nej, det förstår du väl? Hur ska min familj ha någon chans då? Egypten är ingen demokrati om du trodde det!? 

Redan då Israels senaste krigföring mot Palestina inleddes efter attacken den 7 oktober stod det klart att Egypten inte skulle ta emot de flyende Gazaborna – det vill säga upp till 85 procent av befolkningen på drygt två miljoner människor varav ungefär hälften barn. 

Egyptens president, Abdel Fattah al-Sisi, som nyligen blev omvald med 89,6 procent av rösterna till ännu ett mandat på sex år – utan att ha några seriösa motståndare – använde kriget i Gaza och säkerhetsaspekten för Egypten och Sinai i sin valkampanj, som pågick. Även om han inte riskerar att röstas bort är han rädd att störtas, säger italienska Mellanösterkännaren Lara Cavilotti från universitetet i Strasbourg, som bor i Kairo.

”Säkerhetsfråga för Egypten”

Al-Sisi är en auktoritär ledare och Egypten är en diktatur, enligt Utrikespolitiska institutet. Organisationer som Human rights watch och Amnesty rapporterar att regimen har fängslat och torterat tiotusentals politiska motståndare och kritiker medan andra har “försvunnit”. Officiellt handlar agerandet om att krossa extrema islamister från Muslimska brödraskapet – som faktiskt tillsammans med bland andra IS är aktiva på Sinaihalvön. Men även många sekulära aktivister, intellektuella och konstnärer har drabbats. 

Det är tydligt då nästan ingen, förutom regimvänliga, vill tala om politik eller oegentligheter under eget namn.

Vad gäller Gazabornas akuta behov av trygghet säger regimen – och de regimnära 

Dagens ETC talar med – att man befarar ett nytt Nakba – “katastrofen” på arabiska, minnet av 1948 då runt 700 000 palestinier fördrevs från det Brittiska Palestina, mandatet som kom att bilda staten Israel. Al-Sisi menar att Israel vill fördriva palestinierna på nytt, ta kontroll över Gazaremsan och sedan aldrig låta dem komma tillbaka, enligt exempel i grannländer som Jordanien som tagit emot hundratusentals palestinska flyktingar som blivit kvar i decennier.

– Det är en säkerhetsfråga för Egypten, säger Anis Salem till Dagens ETC. 

Tar in flyktingar från Sudan

Han har suttit i Egyptens utrikesråd i FN och är fortfarande prominent i landet. Han står med andra ord regimen nära men ägnar sig idag åt “internationell dialog”.

– Jag är jävig, ja, säger Anis Salem.

Egypten plågas just nu av flera parallella kriser där den ekonomiska krisen spelar en tung roll

– Det är krig i norr och krig i syd och så här ser vi situationen i Röda havet som drabbar oss hårt. Vi har en extrem inflation och extrem fattigdom som bara förvärras, säger Anis Salem.

Salem refererar till de jemenitiska huthier som beskjuter fraktfartyg i Röda havet – något som drabbar Egyptens ekonomiska ryggrad Suezkanalen eftersom fartyg som vanligtvis betalar landet passage för att slippa runda hela Afrika nu inte längre vill riskera sina liv. Det handlar om 100 miljarder kronor i årliga intäkter och nu när volymen sjunker drastiskt: ännu en potentiell ekonomisk katastrof för Egypten.

Krigen i norr och i syd är de pågående krigen i Gaza och Sudan. Men det finns en avgörande skillnad: Egypten för inte samma restriktiva flyktingpolitik i syd. Sedan kriget i Sudan bröt ut i april 2023 har drygt 400 000 sudaneser släppts över gränsen till Egypten, efter en visserligen krånglig visumprocess. Även i Sudan finns radikala, islamistiska element som skulle kunna innebära en säkerhetsrisk för Egypten, enligt regimens diskurs, men ändå släpps fortfarande in sudanesiska flyktingar i landet “av humanitära skäl" enligt myndigheterna.

Vårdar bräcklig Israel-relation

Gazaborna drabbas av den historiska symboliken i konflikten. Geostrategiska faktorer får Egypten att agera som man gör. Freden mellan Egypten och Israel är bräcklig och man fruktar att medlemmar i Hamas ska bli aktiva på Sinai och att Egypten därmed dras in i kriget.

Tidigare i januari vägrade Egypten även Israels bud om ett större israeliskt inflytande över buffertzonen, Philadelphi-korridoren, vid Rafah-gränsen. Tillsammans med Qatar spelar Egypten en ledande roll i medlingssamtalen om eldupphör i Gaza och för frisläppandet av den israeliska gisslan som hålls av Hamas.

Vi vill ha fred, inte ta in kriget i vårt land.

Egyptens utrikesminister Sameh Shoukry sa den 9 januari att Egyptens fokus har rollen som medlarland samt upprepade motståndet mot den förskrivning som Egypten menar en massflykt ut ur Gaza skulle innebära. 

– Vi vill ha fred, inte ta in kriget i vårt land, resonerar Anis Salem, dom ett eko av regimen.

Egypten: ”Ogrundade rykten”

EUbam Rafah, det vill säga EU border assistance mission, i Rafah har sedan 2005, då Israel lämnade Gaza, i uppdrag att som tredje part övervaka Rafahs gränskontroll, samt assistera de palestinska myndigheterna och se till att allt går rättssäkert till. 

Men trots att uppdraget är aktivt och heter EUbam Rafah – så sköts uppdraget från Tel Aviv.

– Vi samarbetar med de palestinska myndigheterna, inte med Hamas som är en terroristorganisation, säger Nataliya Apostolova, EUbam Rafahs uppdragschef.

EUbam Rafahs mandat förnyas årligen och deras uppdrag handlar också om att “normalisera relationerna mellan de palestinska och israeliska myndigheterna”.

Är det ens möjligt idag?

– Vi siktar in oss på efterkrigsscenarier där jag vill understryka att vi behöver satsa på biometriska passhandlingar för palestinska medborgare för allas säkerhet.

Nataliya Apostovola känner inte till de egyptiska mutorna vid gränsem men försäkrar att de, om de åter kan driftsätta sin aktivitet på plats, ”kommer att se till att det går riktigt till” enligt praxis. Hon menar dock att enbart rapporter i pressen inte heller styrker förfarandet.

– Om det som skrivs i tidningarna alls är sant, vill säga. Jag hoppas att de inte skriver osanningar, säger hon.

Det är just vad Diaa Rashwan vid Egyptens statliga informationsservice hävdar. Att dessa anklagelser är ”ogrundade rykten som sprids på sociala medier och vissa nyhetsmedia”.

Dagens ETC talar dock med ett 30-tal personer som tagit sig över gränsen från Gaza sedan krigsutbrottet i oktober 2023 och som vittnar om mutor som enda utvägen.

– Det finns ingen fri press i Egypten. Den som skriver fritt kallas lögnare och om en egyptier skulle göra det, säger ännu en anonym person som inte kan tala öppet.

I söndags förhandlade Israel med medlare från Egypten och Qatar om eldupphör i Gaza mot frisläppandet av gisslan och politiska fångar. Enligt Israels premiärminister var förhandlingarna “konstruktiva”.