Gänglag slår mot haschrökare i det nya Christiania

– Säljer du gräs? frågar en turist som stannar till vi Kakaukas stånd, och blir besviken över svaret innan han går vidare mot baren Nemolands tomma uteservering.

– Jag tror att enda anledningen till att vi hade turister förra sommaren var att folk inte visste. Nu har turismen gått ner enormt och inga pengar kommer in. Christiania har blivit som en kyrkogård. Det finns bättre ställen i Europa för unga som vill festa, säger Kakauka.

Omsatte miljoner – varje dag

Det fanns en tid då den som tog bilder på Pusher street riskerade att behöva fly området i skräck, vilket hände en dansk journalist 2012. Naken och misshandlad jagades han ut efter att ha blivit slagen, avklädd och förnedrad. Nu har gatans skarpa uppmaningarna om fotoförbud målats över och ersatts med ”Feel free”. När en man går förbi med sin lilla hund blandas luften med söt rök.

Det är klart att drömmen om att legalisera cannabis lever kvar. 

– Ja, det är inte oregano du känner, men vi har aldrig förväntat oss en cannabisfri zon. Det är klart att drömmen om att legalisera cannabis lever kvar – men inte genom organiserad kriminalitet, säger christianiten Risenga Manghezi, som leder arbetet med att renovera gatan.

Innan säljarna kastades ut stod här runt 40 haschbodar med verksamhet nästan dygnet runt. Omsättningen på droghandeln uppskattades till nära två miljoner svenska kronor – per dygn. Med omkring en miljon årliga besökare var Christiania en av Danmarks populäraste turistattraktioner 2023. Det som började som en hippiedriven bostadsockupation hade förvandlats till ett cannabis-nöjespark. På senare år med en stark gängkriminell närvaro.

Brutala mord förändrade allt

Gatans vara eller icke vara har återkommande varit en omstridd fråga för områdets drygt 1 000 invånare, som fattar alla beslut genom att nå konsensus på stormöten. För att ett beslut ska klubbas måste alla vara överens.

Trots att polisen slog till mot handeln hundratals gånger om året, ibland tre gånger om dagen, kom bodarna ständigt tillbaka. Nya byggdes upp i gränderna medan andra revs. När nya kriminella grupperingar tog marknadsandelar resulterade det i dödliga uppgörelser.

Det var en kapitalistisk marknad som drog till sig våld.

Efter flera skjutningar och tre mord på öppen gata fick christianiterna till slut nog. På ett stormöte under sommaren 2023 började invånarna samarbeta med myndigheterna, för första gången sedan den forna militäranläggningen ockuperades av aktivister 1971.

– De här 100 meterna har definierat hela Christiania, och i slutet var det verkligen ett dåligt exempel för cannabis. Det var en kapitalistisk marknad som drog till sig våld, säger Risenga Manghezi.

”Det gör mig ledsen”

De boende köpte loss hela området, som sedan start hanterats som ockuperat, av kommunen 2012 – med kraftigt höjda hyror som följd. En del åldrade hippies hade inte råd att bo kvar. Redan då talades det om fristadens död.

Ett decennium senare gick de boende med på att låta allmännyttan bygga bostäder i Christiania, i utbyte mot ekonomiskt stöd. Byggnaderna ska stå klara 2030.

Men Risenga Manghez ser ljust på Christianias framtid, och hoppas att stadsdelen ska locka till sig de Köpenhamnsbor som länge hållit sig undan. På Pusher street planeras en lekplats, attraktiva affärslokaler och en yta för evenemang.

– För mig är framtiden en tillbakagång till värderingarna som vi grundades på: att skynda långsamt och ge rum åt alla sorters människor.

Men många försvann när polisen kom. Bakom disken på restaurang Grønsagen står 36-åriga Cecilia, som bott i Christiania hela sitt liv, och serverar lunch. Hon säger att hon är glad att Christiania blivit tryggare, inte minst för barnen, men att polisens närvaro gjort att en del av fristadens själ gått förlorad.

– Samhällets utstötta har alltid känt sig trygga här. Men polisen riktade in sig på dem, och så försvann de. Jag tänker ofta på vart de tog vägen. Är de bara utspridda på Köpenhamns gator? Det gör mig ledsen.

Straffzon med tyngre påföljder

För att få bort droghandeln beslutade polisen i januari 2024 om att göra området i och omkring Christiania till skärpt straffzon – en zon där narkotikainnehav ger dubbla böter vid ett första gripande, och dubbelt fängelsestraff om man grips med narkotika i området igen.

Polisen gavs befogenheter att införa straffzoner 2019, som en del i Danmarks åtgärdspaket mot organiserad brottslighet, Bandepakken. Vid årsskiftet mot 2024 utökades konceptet till att kunna inkludera platser med öppen narkotikahandel.

Utgångspunkten när lagen kom var att straffzoner ska vara tillfälliga, och maximalt gälla i tre månader. I Christiania gällde zonen i ett år.

– Vi är fortfarande mer närvarande i Christiania än vi är på många andra platser i Köpenhamn. Det har blivit mer som ett polisdistrikt som alla andra, men vi är inte riktigt där än, säger Mette Hedegaard på Köpenhamnspolisens pressavdelning.

Affären är över på några sekunder

Tina har bott i Christiania sedan 80-talet och skyller gängens intåg på polisen. Hon säger att skälet till att gängen fått fäste i området, är att polisen massgrep de christianiter som sålde på Pusher street vid millennieskiftet. Däribland hon själv.

– När vi satt inne etablerade sig dealers utifrån, och stämningen här blev hårdare och hårdare. Det var tufft i slutet. Och nu går det inte att röka en joint här utan att få dubbla böter, så det är klart att ingen vill komma hit. Polisen muddrar folk för ingenting och sätter dit dem för små haschbitar, säger hon, och tillägger att hon själv har gripits med cannabis i straffzonen och ska avtjäna ett fängelsestraff över sommaren.

Jag är bitter över att den yngre generationen inte tar sig ur sina rumpor.

Polisnärvaron har gjort musikern Lars, 68, som cyklat mellan hemmet i Köpenhamn och Christiania varje dag i 30 år, förbannad. Han är en av alla som fått betala en dubbelbot på 4 000 danska kronor för sitt cannabisbruk, och kallar gängåtgärderna som riktas mot missbrukare för ”ren fascism”.

– Medan de springer runt och tar morföräldrar med hasch hänger ungdomarna i resten av Köpenhamn. Där finns all sprit man behöver, och all annan skit. Jag är bitter över att den yngre generationen inte tar sig ur sina rumpor, tittar upp och gör något åt det här helvetet. Ju mer det stramar åt desto farligare blir hela scenen. Mitt land är förlorat, säger Lars, innan han cyklar vidare.

Tillgång uppstår där efterfrågan finns, och stämningen förändras på Pusher street när solen dalat. Ett mörkklätt gäng, en ser inte ut att vara äldre än 16, börjar cirkulera i området. Säljarna söker besökares blickar. En får kontakt med en turist och plockar fram någonting ur en gömma i ett stuprör. Affären är över på några sekunder.

– Vet du vad de tre prickarna i Christianias flagga står för? frågar torgsäljaren Franco när vi går mot utgången. 

– Kärlek, frihet och att skynda långsamt.