I förra veckan undertecknade Rysslands president Vladimir Putin ett dekret som formellt avvecklade de ryska visumkraven för medborgare i Georgien. Från den 15 maj, redan fem dagar efter kungörandet, har georgier 90 visumfria dagar. Samtidigt öppnas åter direkta flygförbindelser mellan Moskva och Tbilisi, i syfte att ”underlätta förutsättningarna för kommunikation och kontakt”.
Det överraskande beslutet framstår som ett anmärkningsvärt skifte i politiken mot Georgien, som i åratal haft ett mycket ansträngt förhållande till Putins Ryssland. Kreml införde visumkraven för georgier år 2000 med luddiga hänvisningar till ”risk för terrorism”. Direktflygen förbjöds i sin tur år 2019 efter Rysslandskritiska protester i Georgien.
Regeringen i Tbilisi mottog Putins dekret positivt och menade att det kommer underlätta för miljontals resande mellan de båda länderna.
Men Georgiens president Salome Zurabisjvili, den första kvinnan att inneha ämbetet, publicerade snabbt en video där hon kallade Kremls beslut för en ”provokation”.
– Vårt samhälle förstår mycket väl att Ryssland fattar sådana beslut för att det ligger i deras eget intresse. Så länge som Ryssland betraktas som en angripare av hela världen och även är en ockupant av vårt territorium, är en sådan gest verkligen olämplig och oacceptabel. Vi behöver inga gåvor från Ryssland som maskeras som en eftergift, sa Salome Zourabichvili.
Grunden till dessa flera decennier gamla spänningar mellan Moskva och Tbilisi är den ockupationspolitik Ryssland inledde i Georgien långt innan man fortsatte i Ukraina. I Georgien står idag två territorier, Abchazien och Sydossetien, under rysk kontroll till följd av väpnade konflikter i början av 1990-talet och 2008. Formellt är territorierna självstyrande separatistregioner, men egentligen är de fullständigt beroende av Ryssland och hyser ryska ockupationsstyrkor.
Svaret från Georgiens regeringar har alltid varit att försöka deeskalera situationen, men det har gjort att Ryssland inte heller bjudits särskilt starkt motstånd i en direkt konfrontation. En rad kritiker har också anklagat den sedan 2018 sittande regeringen för att ha odlat allt för nära band till Ryssland. Premiärminister Irakli Gharibasjvili och hans administration har undvikit att sluta upp i såväl kritiken mot Ryssland som i de internationella sanktionerna mot landet, som kommit efter invasionen av Ukraina.
President Zurabisjvili – vars ämbete mestadels är ceremoniellt – varnade följaktligen för att Putins gest är påverkanspolitik som kommer skapa ännu mer spänning mellan georgiska partier med olika syn på Ryssland. Hon uppmanade också regeringen att ta i beaktande hur en ökad ”kommunikation och kontakt” med Ryssland både kommer ifrågasätta Georgiens framtid i EU – samt solidariteten med Ukraina. •
