Sedan 2019 har priserna ökat med 25 procent – en siffra som inte hade behövt uppgå till mer än 17 procent om Storbritannien hade stannat kvar i unionen, enligt forskarna. I december 2023 låg den brittiska inflationen på 5,2 procent, och mellan januari 2022 och mars 2023 ökade importerade varor 3,5 procentenheter mer i pris i jämförelse med andra varor, skriver de i rapporten.

Ekonomin 

På uppdrag av Londons borgmästare Sadiq Khan har ekonomer och analytiker vid Cambridge Econometrics undersökt hur Storbritanniens ekonomi hade sett ut utan brexit. Nu presenteras resultatet, och det är minst sagt nedslående: 140 miljarder brittiska pund, eller 1 850 miljarder kronor, har Storbritannien förlorat på att gå ut ur EU.

Tillväxt, sysselsättning och investeringar har försämrats enligt rapportförfattarna, som dessutom förutspår att den ekonomiska mardrömmen kommer att fortsätta. Fram till 2035 förväntas Storbritannien ha 3 miljoner färre jobb, 32 procent lägre investeringar, 5 procent mindre export och 16 procent mindre import. Och vara 311 miljarder pund fattigare – motsvarande 4 100 miljarder kronor. Ytterligare en konsekvens är att produktivitetsgapet mellan London och resten av Storbritannien förväntas att bli ännu större.

– Kostnaderna för brexitkrisen kan bara lösas om vi intar en mogen hållning och om vi är öppna för att förbättra våra handelsavtal med våra europeiska grannar, kommenterar Sadiq Khan på regeringens hemsida.

Invandringen

Redan 2021 rapporterade The Guardian att utträdet ur EU gjort det lättare för flyktingar att ta sig till Storbritannien via engelska kanalen. Storbritannien kunde inte längre inte skicka tillbaka dem till det EU-land de varit sist, som de annars haft rätt till enligt Dublinförordningen. 

I juni 2023 hade 1,2 miljoner människor invandrat till Storbritannien på ett år, medan 508 000 utvandrade. Det gör att nettotalet landar på 672 000, enligt den nationella statistikmyndigheten Office for National Statistics. 2022 var antalet migranter det högsta någonsin, på 745 000. Innan brexit brukade det röra sig om runt 200 000 människor om året. 

Invandringsfientlighet och ”kontroll över gränserna” var en betydande del av brexits attraktionskraft. Ur detta perspektiv får den ökade invandringen ses som ett stort misslyckande. Å andra sidan är det bara runt 5 procent av invandrarna som är asylsökare, medan den största delen består av arbetskraftsinvandring. Detta efter att EU-medborgare inte längre kan röra sig fritt till Storbritannien för jobb, enligt sociologen Hein de Haas.

Medicinbristen

Leveranskedjorna av medicin till Storbritannien har försämrats de senaste åren, och problemet har en rad orsaker: kriget i Ukraina, inflationen, pandemin – och brexit. Den 18 december 2023 var det brist på 96 medicinska produkter, enligt branschorganisationen British Generic Manufacturers Association. 

Det är inte bara Storbritannien som upplever problemet. 95 procent av europeiska apotek har brist på medicin, enligt en undersökning från den internationella branschorganisationen European Association of Hospital Pharmacists. Men det finns orsaker till problemet som är specifika för Storbritannien, och som kan kopplas till brexit. Pundet rasade exempelvis efter utträdet, vilket gjorde det svårare för den brittiska hälsomyndigheten National Health Services att köpa in mediciner, skriver The Guardian.