BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Här ligger också den ökända Omar-moskén där jihadister vid flera tillfällen mötts och rekryterats. Radikaliseringen är belagd men samtidigt överdriven i medier. På fasaden hänger i dag en banderoll där det står “Pas en mon nom” – “Inte i mitt namn” – en muslimsk protestparoll mot terrorism sedan flera år. Denna gång är det massmorden i Nice det tas avstånd ifrån men banderollen har hängt där förut. Många är de journalister som har besökt kvarteret för att göra reportage om radikalism.
– Det har hänt att kriminella som besökt moskén har anslutit sig till terroristgrupper men det tolereras inte här. Och ursäkta mig men nu gör du precis som alla journalister – du vill veta om jag tar avstånd från terrorismen. Varför frågar du inte om jag förlorat någon i ett terrorattentat? säger Mehdi Fahris.
Har du det?
– Ja, två gånger. Min morbror dödades i ett terrorattentat i Libyen och min granne dödades november, här i Paris, säger Mehdi Fahris.
”Har tagits in på förhör”
Det var efter attentaten i november undantagstillståndet utlystes. Trots det inträffade alltså ännu ett dåd. Och enligt Mehdi Faris har de flesta muslimer i kvarteret kontrollerats av polisen. Även han själv.
– Vi är klassade som radikala för att vi är troende. Jag har tagits in på förhör utan någon förklaring. De ville veta vardagliga saker om mig och mina vänner. Småsaker som vem vi umgås med, pratar med ... Känner. Jag har ändå kommit lindrigt undan.
I början av året kom olika människorättsorganisationer med rapporter som visade att Frankrikes agerande under undantagstillståndet är diskriminerade mot muslimer. Det är främst muslimska näringsidkare som drabbats ekonomiskt, främst muslimer som satts i husarrest och vars hem genomsökts i husrannsakan utan att få veta varför. I ett uppmärksammat fall ska polisen ha skjutit sig in i en lägenhet hos en muslimsk familj. Under räden ska en femårig flicka ha splitterskadats innan det upptäcktes att de tagit fel på lägenhet. Familjen fick inte ens en ursäkt, enligt CCIF – en fransk organisation mot islamofobi.
På Frankrikes nationaldag den 14 juli meddelade president François Hollande att undantagstillståndet skulle upphävas den 26 juli. Han sa till de samlade journalisterna att det “inte vore rimligt att förlänga det mer”.
– Det skulle innebära att vi inte längre är en republik där lagen gäller i alla lägen, sa François Hollande.
Samma kväll körde fransktunisiern Mohamed Lahouaiej Bouhlel in i folkhopen på strandpromenaden i Nice. Han mördade och skadade massor av människor varav många barn och genast beslutades det att undantagstillståndet skulle förlängas.
– Han var inte muslim. En muslim mördar inte barn. Det står i Koranen att den som dödar en människa dödar hela mänskligheten. Han var en galen alkoholist. Kan du inte skriva om alkoholen som ett hot mot demokratin i stället? undrar Mehdi Fahris
Mehdi Fahris strosar längs med Jean-Pierre-Timbaud-gatan. Alla ler och är vänliga men få vill prata med journalister. Mehdi Fahris pekar mot en muslimsk bokhandel.
– Ägaren fick stänga verksamheten och det ordnades en insamling för att han skulle kunna öppna igen.
Mehdi Fahris kommer fram till den tunisiska restaurant där han jobbar och säger till den kvinnliga kocken Ghada Saber att det är okej att prata med Dagens ETC som inte “är som andra journalister”
– Andra lyssnar inte, de vill bara skildra de radikala, säger Mehdi Fahris.
Utanför passerar en tungt beväpnad polispatrull.
– Känslan är att polisen inte är för att skydda oss, tvärtom. Att vi måste skapa ett eget trygghetssystem. Det tror jag är farligt, säger Ghada Saber.
Undantagstillstånd ger polis och militär ökade befogenheter att agera utan domstolsbeslut. Medborgarnas rätt till integritet förbises.
Ett undantagstillstånd är därför till sin karaktär ett extraordinärt och tillfälligt svar på till exempel en attack.
I juli I år hade nära 4000 ingripanden gjorts inom ramen för undantagslagarna. Av dessa ska mindre än 60 haft någon som helst koppling till terrorism.
Sådant som inskränkningar i mötesfriheten, avlyssning, husarrest, godtyckliga utvisningar, husrannsakan, utomrättsliga arresteringar och ekonomiska sanktioner faller inom ramen för de franska undantagslagarna.
Även folkliga protest- och aktiviströrelser har drabbats i Frankrike. Det är främst muslimer och vänsteraktivister som satts i husarrest enligt franska Human Rights League.
Amnesty International, Human Right Watch, FN och Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter är några av dem som kritiserat förlängningen av Frankrikes undantagstillstånd.
Undantagstillståndet har nu förlängts för tredje gången.
