– Det är inte Frontex som har gått ut med den information som flera medier har citerat den senaste veckan. Jag vill inte gå in i den debatten. Det vore också dumt eftersom mina råd då skulle kunna få mindre effekt, säger han till Dagens ETC. 

Hur sannolikt är det att Frontex drar sig ur Grekland?

– Det är en väldigt konkret möjlighet. Men det betyder inte att det handlar om 100 procent från dag ett till dag två. Det kan handla om en del av uppdraget – eller att man är kvar på de viktigaste platserna, eller lämnar där problemet finns, säger han.

Fem gånger om året lämnar Jonas Grimheden en skriftlig rapport till Frontex styrelse, där generaldirektören ingår. Den senaste rapporten behandlar perioden april till maj i år. I dagarna publiceras även en årsrapport om 2022. Den senare är offentlig, medan de förstnämnda är interna.

Aktion i Bryssel

Nyheten om att Frontex kan lämna Grekland spreds veckan efter det stora skeppsbrottet utanför Pylos. Om det finns ett samband mellan de två händelserna är ännu inte klarlagt. Samtidigt växer oron för att skeppsbrottet inte kommer att utredas ordentligt, skriver EU Observer. Vittnesmål från överlevare pekar mot att den grekiska kustbevakningen kan ha bidragit till skeppsbrottet. 

Skeppsbrottet har givit upphov till stora protester mot EU:s gränspolitik. 

På Place du Luxembourg i Bryssel genomförde aktivister från Alarmphone under två dagar i slutet på juni ett performance där de läste upp mejl från 2023 med information om flyktingar i sjönöd som de skickat till Italien, Malta, Grekland, Tunisien och Libyen. Uppläsningen av samtliga tog omkring 40 timmar. Sedan 2014 har Alarmphone tagit emot nödrop från flyktingar i sjönöd och därefter försökt påkalla kuststaters uppmärksamhet så de genomför räddningsinsatser.

– Vi ville ta de här nödropen till EU:s hjärta. För i grund och botten handlar det inte om enskilda länder utan om EU. Vi ville vara högljudda och provocera. Polisen på natten och bad oss vara tysta. De kan tillåta att människor drunknar men vill inte lyssna på oss när vi läser upp ropen på hjälp, säger Lisa, som har varit med Alarmphone sedan starten. 

Reaktionerna under aktionen var mestadels positiva, men inte odelat. En person tog sig upp på scenen, sa att aktivisterna ljög och hävdade att inga flyktingar dör i Medelhavet, berättar Lisa. 

Dokumenterade pushbacks

I maj rapporterade The New York Times om en pushback som ägt rum i april. Det var den första gången som den grekiska kustbevakningen tagits på bar gärning och filmats när de tvingat flyktingar som anlänt på ön Lesbos tillbaka till Turkiet. Reportrarna reste därefter till Turkiet och intervjuade samma grupp där. I en annan – något farsartad – incident som det är svårt att sopa under mattan blev en Frontexanställd tolk med afghansk bakgrund offer för en pushback vid landgränsen i Evros.

Det är en illa dold hemlighet vad den grekiska gränsbevakningen håller på med.

– Det är en illa dold hemlighet vad den grekiska gränsbevakningen håller på med. Utifrån min förståelse har Jonas Grimheden sagt att han inte vill dra sig ur. Men de använder det nu som ett redskap för att förhandla, säger Eva Cossé, Greklandsforskare vid Human rights watch, och tillägger: 

– Grimheden säger att Frontex närvaro kan hjälpa till att minska kränkningarna. Men hittills har Frontex i Grekland inte haft en förmildrande effekt. Faktum är att deras närvaro signalerar att de accepterar dessa brott.

Dystert facit för Frontex

Laura Salzano, forskare specialiserad på flyktingrätt inom EU vid Barcelonas universitet, menar att det är positivt att Frontex kan komma att lämna Grekland. Men hon ser en risk för att Frontex inte kommer ställas till svars för sitt agerande.

– Det finns bevis, som EU:s antikorruptionsbyrå OLAF bekräftat, för att Frontex också har varit delaktiga i människorättskränkningar. Att dra sig ur Grekland reparerar inte det. Det måste komma en dom från Europeiska unionens domstol (EUCJ) som bekräftar det som redan är välkänt, säger hon.

Laura Salzano nämner också en granskning som publicerades av Lighthouse reports i veckan. Grävande journalister har kunnat avslöja att Frontex hade kunnat göra betydligt mer för att förhindra skeppsbrottet utanför Steccato di Cutro, Italien, då 94 personer drunknade i januari i år. Men man agerade inte i tid. Mönstret av passivitet är detsamma som utanför Pylos. 

”Dåligt för Grekland”

Jonas Grimheden menar alltjämt att Frontex närvaro har en positiv effekt. Om de drar sig ur skulle de grekiska myndigheterna få fritt spelrum. Frontex uppdrag i Grekland är det till antalet personal och budget största i EU. Att brott pågår i Grekland förnekar han inte. Han hoppas också att tragedin i Pylos ska leda till konstruktiva samtal inom EU. 

Enligt Eva Cossé skulle det vara ”enormt” om Frontex lämnar Grekland. Det handlar inte bara om gränsvakter – utan allt från drönare, värmekameror, administrativ och praktisk hjälp i lägren står på spel. 

– Det skulle vara ett hårt bakslag för de grekiska myndigheterna. Jag tror det skulle vara dåligt för Grekland, säger Eva Cossé. 

Aktivisterna på plats i Bryssel tror å sin sida inte att Frontex varande eller icke-varande i Grekland är avgörande. Enligt dem är frågan större än så. 

– Det spelar inte någon roll. Antingen är de där eller så är de inte det. Resultatet för människor på flykt är detsamma, säger Lisa.