– Nationell samling har en konkret plan och kapaciteten att genomföra den. Vi är beslutna att bekämpa migrationsöversvämningen som EU-kommissionen och eurokraterna inte anser vara ett problem utan snarare ett projekt. Det kan jag vittna om, deklarerade Fabrice Leggeri själv när utnämnandet offentliggjordes. 

Jordan Bardella säljer in det på X som att “Macron övergav honom [Leggeri] och kommissionen tvingade honom avgå för att han bekämpade översvämningen av Europa”

“Översvämningen” i fråga är en av partiets favorittermer för utomeuropeisk migration.

Fabrice Leggeri tillträdde som Frontex generaldirektör i januari 2015 och lämnade in sin avgångsansökan i april 2022. Han avgick efter en rad anklagelser mot myndigheten som främst rörde så kallade pushbacks – att tvinga skyddssökande människor tillbaka över gränsen utan att möjlighet att söka asyl – detta dessutom på vattnen i Egeiska havet mellan Turkiet och Grekland, samt mellan Libyen och Italien. Livsfarliga rutter som kostat tusentals människor livet – och där Frontex till och med anklagats för att ha satt människors liv i större risk som orsakat död 

Ville ha åtgärder

Leggeris avgång kom efter att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) släppte en utförlig men hemligstämplad rapport om vad som gått fel till inom myndigheten. Utöver de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter rörde anklagelserna andra missförhållanden, som otillbörligt undanhållande av information, maktmissbruk och sexuella trakasserier. Olaf rekommenderade "disciplinära åtgärder” gällande tre personer i styrelsen: en av dessa Fabrice Leggeri. Detta enligt bland andra franska Le Monde och BFMTV och tyska Der Spiegel som tagit del av de läckta dokumenten.

Fabrice Leggeri duckar effektivt bakom att rapporterna är hemligstämplade genom att misstänkliggöra medierna. Han säger till franska 20minutes att varken EU-parlamentet eller Frontex egna administration kunnat finna några bevis på att anklagelserna stämmer.

– I själva verket, endast med anledning av att jag velat kontrollera invandringen har jag pressats från alla håll: Jag övergavs generellt, den franska regeringen pressade mig att avgå, Tyskland ville inte stödja mig och EU-kommissionen var uttryckligen fientliga mot mig, beklagar sig Leggeri till Le Journal du Dimanche (JDD) där han valt att presentera sin kandidatur till EU-parlamentet.

JDD är en av de första veckomagasin som togs upp av Bolloré-imperiet – det vill säga den franska mångmiljardären Vincent Bolloré som det senaste decenniet har tagit kontroll över flera radio- och tv-kanaler, vecko- och dagstidningar, skivbolag och bokförlag för att driva dem i en högerextrem riktning. Krönikör för JDD är exempelvis Marion Maréchal, kandidat för EU-parlamentet för det radikala partiet Reconquête, ännu längre till höger om Nationell samling.

Mare Nostrum

Redan ett par år innan Fabrice Leggeri tillträdde hamnade döden på Medelhavet högt upp på EU-agendan: 366 personer avled när en båt full av människor som sökte skydd i Europa kapsejsade utanför Lampedusa. Detta väckte starka känslor i hela unionen och uppbådade ett stort mediepådrag. Känslorna var som starkast i Italien som drabbades direkt. 

Italienska fotografen Francesco Tosta som var på plats under räddningsarbetet berättar att varken han eller andra journalister på plats lyckades hålla professionell distans.

– Jag grät, jag kunde inte. Det var det tyngsta jag varit med om och jag har ändå täckt flyktingkrisen länge, sade Francesco Tosta till Dagens ETC.

Italienska ministerrådets dåvarande ordförande, socialdemokraten Enrico Letta (Partito Democratico), tillsatte en militär och humanitär operation kallad Mare Nostrum, vars främsta uppdrag var att rädda liv på havet – med visst stöd från EU, men till största delen bekostat av Italien. 140 000 människor räddades enbart under år 2014. 

Men medkänslan med de skyddssökande människorna sjönk snabbt och skulle snart leda till skarp kritik internt i Italien och från hela EU, bland annat Europeiska rådets dåvarande ordförande Donald Tusk som menade att operation Mare Nostrum var en “pull-faktor”. Det vill säga att räddningsbåtar på Medelhavet i själva verket lockade migranter att ta sig till Europa. Man beslutade att Mare Nostrum skulle ersättas av en Frontex-ledd operation kallad Triton.

Operation Triton gick dock inte ut på att rädda liv utan att “upprätthålla EU:s gränsers säkerhet” – man patrullerade långt ifrån till exempel Libyens gränser där de flesta nödrop inträffade. Det var vid införandet av Operation Triton som Fabrice Leggeri tillträdde till posten som Frontex verkställande direktör. Hans talesperson Izabella Cooper upprepade gång på gång för Dagens ETC att “livräddning inte ingick i deras mandat”. 

Båtflyktingar och terrorister

Bara dagar efter hans tillträde inträffade det islamistiskt motiverade terrorattentatet mot satirtidningen Charlie Hebdos redaktion, i Leggeris hemland Frankrike. Kriget i Syrien (bland annat) ledde till massflykt till Europa och senare samma år igen: flera terrordåd, exempelvis i Frankrike, som mot konsertlokalen Bataclan.

“Migrationskritiska” röster tvekade inte att blanda ihop båtflyktingar och terrorister även om terroristerna i fråga var födda och uppvuxna i Frankrike. Men det gällde även andra, som svenska dåvarande statsministern Stefan Löfven som efter ett toppmöte talade om att hindra människosmuggling och terrorister som gömde sig i båtarna.

Dagens ETC följde med den isländska båten Týr som patrullerade Medelhavet i operation Tritons tjänst och mötte en stridsberedd besättning långt ifrån eventuella nödställda migranter. Medlemmar i besättningen vittnade om hur man missat båtar eller varit för långt ifrån nödställda för att vara till hjälp.

I stället var det frivilligorganisationer som MOAS och Sea Watch, som Dagens ETC också besökte, som skötte livräddningen med avancerad utrustning som drönarflyg. Dessa riktade stark kritik mot EU:s nya linje där livräddning ersatts med “säkerhet” medan dödstalen på havet ökade.

2016 utökades Frontex befogenheter med fokus på deportering inklusive “frivilligt återvändade”. I sin riskanalys 2016 menade Fabrice Leggeri att allt mycket riktigt handlade om “säkerhet och terrorism” men efter kritik hade man motvilligt lagt till sök- och livräddning i mandatet.

Mörkläggningar och vapenindustrimöten

Frontex befogenheter utökades ytterligare under 2019 och ett samarbete hade sedan länge inletts med bland andra Libyens kustvakt samt att Frontex-anställda verkade vid EU:s gränser och i samarbete med tredje land, som dokumenterat rättsosäkra Turkiet, Libyen, Egypten och Tunisien bland andra.

Det har framkommit att det Frontex som Fabrice Leggeri var verkställande direktör för i åtta år mörklagt bevis om att grekisk kustvakt genomfört olagliga pushbacks av migranter i Egeiska havet, aktivt vägrat rekrytera 40 observatörer för grundläggande rättigheter och höll möten med vapenindustrins lobbyister som ej är registrerade i EU:s öppenhetstregister.

Frågan är hur mycket av hans arv som lever kvar. 

Frontex nye generaldirektör Hans Leijtens lovade när han tillsattes 2023 att “satsa på mänskliga rättigheter”, men 2023 var det dödligaste på många år då minst 2200 personer rapporterats döda eller försvunna.

Han ansluter  till Jordan Bardellas lista för att berätta för fransmännen vad som sker på insidan av EU:s institutioner. 

Marine Le Pen

Och linjen om att livräddarorganisationer utgör en “pull-faktor”, trots att flera studier visat på motsatsen, har lett till att livräddare fortsatt hindras i sitt arbeta genom att hänvisas till långväga hamnar istället för att ta de utsatta till närmsta hamn eller till och med kriminalisera de utsatta.

I slutet av december 2023 framkom dessutom i Lighthouse reports granskning att Frontex systematiskt delat flyktingbåtars koordinater med den libyska milisgruppen TBZ – anklagad för narkotikahandel, människosmuggling och slaveri. 

– Fabrice Leggeri har velat göra Frontex till en en europeisk kust- och gränsbevakningsmyndighet som effektivt kontrollerar illegal invandring. Det är därför den Europeiska Unionen bekämpar honom. Han ansluter nu till Jordan Bardellas lista för att berätta för fransmännen vad som sker på insidan av EU:s institutioner, säger Nationell samlings Marine Le Pen till tv-kanalen LCI.

Nationell samling skulle enligt en opinionsundersökning av Ifop, beställd av dagstidningen Le Figaro, få över 30 procent av de franska rösterna om det vore val till EU-parlamentet idag.