BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Les Glorieuses grundare Rebecca Amsellem och sju medarbetare jobbar här. De har också knutit till sig ett flertal feminister som på olika sätt hjälper dem med arbetet och så kallade ”backare” finansierar verksamheten genom donationer från 15 euro (drygt 140 kronor) och uppåt.
– Vi har mer än 40 000 läsare och 500 backare men vårt inflytande sträcker sig längre än de siffrorna, säger Rebecca Amsellem.
Hon är 28 år och doktor i ekonomi, men Les Glorieuses tar i dag upp hela hennes arbetstid.
Feministisk faktakoll
Det rör sig om ett feministiskt nyhetsbrev som också organiserar protester och aktivism; de låg bakom massprotesten ”7 november klockan 16.34” och har inspirerats av sina isländska och svenska systrar. Från och med det datumet och klockslaget jobbar kvinnor gratis, med tanke på lönegapet. Initiativet har fått stort genomslag och flera ministrar gick från jobbet klockan 16.34 i solidaritet.
Men nu fokuserar Les Glorieuses på det kommande presidentvalet.
– Till skillnad från under valrörelsen 2012 kallar sig i dag de flesta presidentkandidater för feminister. Det är en följd av arbete som vårt. Under valkampanjen kommer vi att faktakolla dem genom att titta på hur de tidigare verkat för kvinnors rättigheter och om politiken de föreslår är feministisk, säger Rebecca Amsellem.
Nättrollsarmé
Efter att Donald Trump med hjälp av hatsajter som Breitbart News och en organiserad nättrollsarmé blivit USA:s president riktade den amerikanska så kallade alternativhögern sig mot Frankrike. De skulle göra Marine Le Pen till president. En mullvad från nättidningen Buzzfeed infiltrerade det hemliga nätforumet The Great Liberation of France. Och trollen visade sig vara rutinerade; franska deltagare fick i uppgift att översätta och ”rekognoscera internetmiljön”, medan amerikaner åtog sig att massproducera memes och annat propagandamaterial.
Den ryska presidenten Vladimir Putin såg länge ut att bli den stora vinnaren i den det franska valet eftersom kandidaterna Marine Le Pen och François Fillon var överens om att EU:s sanktioner mot Ryssland bör avskaffas och annekteringen av Krim erkännas. De två såg ut att stå som huvudmotståndare inför den andra valomgången. Det var innan François Fillon anklagades för korruption och delgavs misstanke om brott. Nu ser det i stället ut att stå mellan den oberoende och EU-vänlige Emmanuel Macron och Marine Le Pen.
Det har fått flera bedömare att befara att ryska nättroll kommer att fokusera på det franska valet. Förra veckan möttes dessutom Vladimir Putin och Marine Le Pen officiellt i Moskva. Les Glorieuses ser Nationella fronten som sin motpol.
– Vi är den nya generationen, och vore det upp till oss skulle inga bakåtsträvare ha någon chans. Detta kan vara den sista striden, säger Rebecca Amsellem
”En strategisk måltavla”
Hon menar att ledare som Trump, brexitföreträdarna och Le Pen är ”dinosaurier” som i enlighet med tidsandan bildligt talat håller på att ”utrotas”. Bland unga franska väljare tar en majoritet avstånd till icke-feminism och anti-hbtq-idéer, men Rebecca Amsellem är ändå rädd att bakåtsträvare ska ta makten genom sin nätpropaganda.
– Det är därför vi är viktiga – vi är starkare än någonsin och är mer sårbara än någonsin. Vi blir en strategiskt måltavla, säger hon.
Rebecca Amsellem pekar på att protesterna mot Trump var feministiska.
Men har ni något att sätta emot de högerpopulistiska, välorganiserade så kallade nätarméerna?
– Ja, vi är starka, vi växer och är inte ensamma, säger Rebecca Amsellem.
Känner hopp
En favoritsysterorganisation är det muslimska, feministiska nätverket Lallab. Namnet är en sammanslagning av arabiska slangordet lalla, som betyder kvinna, och lab som i laboratorium. De arbetar med medvetandegörande och nyanserande av bilden av den muslimska kvinnan.
– Det är en stor utmaning i Frankrike där lagen lägger sig i vad muslimska kvinnor har på sig. Vi vill att alla kvinnor ska vara fria att ha på sig vad de vill och tycker att den som tvingar ska straffas, inte den som tvingas, säger Sarah Zouak, grundare till nätverket.
Hon driver också nätmagasinet Lallab, som nu arbetar extra mycket med att nå ut i sociala medier under valkampanjen, där muslimska kvinnoplagg återigen blivit en valfråga.
– Många förstår inte att en muslimsk kvinna kan agera självständigt. Att vi är olika. Det är ett brott mot vår mänskliga värdighet, säger Sarah Zouak.
Men Lallab har nått ut brett med sitt budskap och finns både i Frankrike och Storbrittanien.
– Framför allt unga tar till sig budskapet. Därför känner jag hopp inför framtiden, säger Sarah Zouak.
