Efter de tyska kristdemokraternas (CDU) valseger gick Friedrich Merz hårt fram mot Trump-administrationen som enligt honom ”inte bryr sig om Europas öde”.
– Jag har kontakt med många premiärministrar och statschefer i EU och för mig är det en absolut prioritet att stärka Europa så snabbt som möjligt, så att vi uppnår självständighet från USA, sa han i en direktsänd intervju med tv-bolaget ARD.
Traditionellt har alliansen med USA ansetts självklar och extremt viktig i Tyskland, menar Maria Thürk, Tysklandsexpert och lektor vid Uppsala universitet. Särskilt säkerhetspolitiskt – då USA bland annat har 35 000 soldater stationerade i landet – och ekonomiskt då den tyska ekonomin är starkt beroende av export till USA.
– Det som tidigare var otänkbart – att ifrågasätta Natos framtid – är nu en reell diskussion enligt Merz, vilket är ett betydande skifte i den tyska säkerhetspolitiska diskursen, säger Maria Thürk.
Måste finansiera upprustning
När Friedrich Merz pratar om självständighet menar han främst att Europa behöver ett eget försvar, eftersom Natos beredskap å Europas vägnar går att ifrågasätta. Nato – med USA i spetsen – har varit Europas främsta försvar sedan alliansen bildades 1949. Att bli mer militärt självständigt skulle kräva stora pengar och en snabbare upprustning.
– Internt kommer Merz att söka efter sätt att finansiera en massiv upprustning av Tyskland, samtidigt som han i Bryssel kommer att förhandla om gemensamma försvarsutgifter. Han vill intensifiera samarbetet med Frankrike, Polen och Storbritannien.
Ekonomiskt är det svårt att kapa några band – USA lär förbli en viktig handelspartner.
– Merz betonar att det är bråttom, men Tyskland står inför inrikespolitiska utmaningar, en pressad ekonomi och koalitionspartners som kanske inte delar hans vision. Ett enat EU blir avgörande, särskilt vid ett potentiellt handelskrig.
– På lång sikt kan Tyskland behöva minska sitt exportberoende, satsa på nya marknader inom EU och andra länder, eller omstrukturera ekonomin mot mindre exportfokus.
Avslappnade kring teknik
Även teknologiskt är Europa starkt beroende av USA, bland annat för digital infrastruktur. Att ordna med europeiska alternativ går knappast i en handvändning. Sårbarheten här har blivit allt mer kännbar menar Björn Fägersten, som forskar kring europeisk integration och säkerhetspolitik.
– Hur länge skulle europeiska verksamheter klara sig om vi inte hade tillgång till satelliter, Starlink och Microsoft 365?, säger han.
– Vi har inte investerat mycket i försvaret. Vi har varit avslappnade kring att köpa in teknik – även känslig sådan. Och vi har varit obrydda kring att vara beroende av andra länder för vår energiförsörjning. Man vill inte vara helt i händerna på en annan aktör, men vad gäller självständighet finns inte mycket lågt hängande frukt om man ska vara krass.
Men visionen kring ett mer självständigt Europa har funnits länge. EU syftar i grunden till att stärka de europeiska länderna och man samarbetar för att stärka den europeiska pelaren inom Nato. Utveckling av samarbeten i koalitioner pågår också, bland annat när det gäller stödet till Ukraina, menar Björn Fägersten.
– Det finns mycket Europa kan göra, så som att stärka den egna försvarsförmågan. Det ställs på sin spets i kärnvapenavskräckningen – vilket är väldigt svårt, väldigt dyrt och det är oklart om det finns stöd i Europa för att få igenom ett arbete kring det.
En vattendelare i Europa
Initiativ för mer självständighet från USA har historiskt sett varit en vattendelare i Europa, menar Björn Fägersten.
– Tyskland har varit halvintresserade och Frankrike har drivit på, medan Storbritannien och länderna i Östeuropa varit närmare USA och helt emot sådana tankar. Men nu när Trump bland annat vill minska stödet till Ukraina kan det nog förändra kalkylen även för dessa länder.
Stadsvetaren Fariborz Zelli som forskar vid Lunds universitet menar att vi bör vänta in Friedrich Merz första samtal med Donald Trump innan vi drar slutsatser kring hur Merz faktiskt kommer att agera.
– Merz har en historia av att gå fram och tillbaka i sina hållningar. Dessutom är han en klassisk transatlantiker som profilerat sig som en affärsman som kan tala i ögonhöjd med Trump, säger han.
– Han befinner sig alltså i ett dilemma mellan sina gamla övertygelser och det realpolitiska trycket just nu. Vi får se hur han navigerar det, om han är pragmatisk och fram-och-tillbaka eller om han verkligen går framåt med en klar idé och linje.
