Läs också: Enkät: Varför lyckas EU inte lösa krisen?
Utan gemensamma lösningar på flyktingkrisen håller EU:s fundament nu på att braka samman. I tisdags krävde Europeiska inrikesministrar att den fria rörligheten upphävs under två år för att möjliggöra hårdare gränskontroller. Samtidigt följer allt fler medlemsländer Sveriges exempel och möter flyktingarna med signalpolitik, gränskontroller och hårdare asylkrav.
Att människor fortsätter fly till Europa har dragit mörka moln över årets första möten i Bryssel, Strasbourg och Davos. Tidigare i veckan sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att medlemsländerna har två månader på sig för att hitta en lösning – annars faller Schengen och den fria rörligheten. Kort därpå gick bland andra Hollands och Österrikes inrikesministrar ut och krävde att EU upphäver Schengen-samarbetet tills flyktingkatastrofen är över. Även kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Frankrikes socialistiske premiärminister Manuel Valls har sällat sig till kassandrakören och siar nu om slutet för euron respektive hela EU-bygget.
För trots medlemsländernas respektive försök att sticka huvudet i sanden påminner den hårda verkligheten om att flyktingkatastrofen fortsatt är ett gemensamt problem.
Trots värre vinterväder har redan 44 000 personer stigit i land på de grekiska öarna sedan början av året; ungefär 150 har omkommit på vägen.
Bara 331 har omplacerats
Hittills har alla försök att hitta en politisk lösning på situation inom EU havererat.
Under förra året kämpade kommissionen för att stärka såväl efterlevnaden av Dublinförordningen (se faktaruta) som övervakningen av EU:s yttre gräns.
Parlamentet röstade raskt igenom förslagen, EU:s regeringschefer samlades till hela sju toppmöten utan att lyckas övertyga Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern, men i slutändan skrev EU:s båda lagstiftande institutioner under i alla fall.
Trots detta, och trots situationens allvar, har åtgärderna fastnat i genomförandet.
Bara 331 asylsökande har omplacerats från Grekland och Italien till andra länder, långt från kommissionens förslag om 160 000. Det har också gått trögt att skapa så kallade “hotspots”, särskilda registreringscentra som sorterar nyanlända, skickar tillbaka dem som anses sakna asylskäl och vidarebefordrar syrier och eritreaner till länder med plats över på sina flyktingboenden. Bara tre hotspots har börjat verka: på Lampedusa, Trapani och Lesbos. EU anklagar Grekland för att sakna samarbetsvilja.
Fler har tagit efter Sverige
Samtidigt har planen att säkra EU:s gräns genom att ta hjälp av Turkiet och andra auktoritära stater misslyckats. Under hösten köpslog EU:s regeringschefer med Turkiet och 35 afrikanska länder för att “hjälpa människor där de är”. I gengäld mot att länderna skruvar åt migrationsströmmarna lovade EU att pumpa in biståndspengar – men hittills har man inte kunnat samla in tillräckligt med givarlöften, för att inte tala om konkreta inbetalningar, för att täcka de utlovade summorna. Turkiet, å sin sida, klandras både av EU för att flyktingar fortsätter komma och av människorättsorganisationer för inhumana förhållanden för de flyktingar som hålls kvar i landet.
Tillfälliga gränskontroller
Istället för gemensamma svar har många länder valt att gå vidare med nationella lösningar. Danmark, Schweiz och regioner i södra Tyskland har börjat beslagta asylsökandes värdesaker. Österrike har sagt att man kommer registrera maximalt 37 500 asylansökningar i år (vad som händer med övriga asylsökanden är oklart, men de kommer troligen att förpassas till andra EU-länder). Sex länder utför just nu tillfälliga gränskontroller (se fakta), som är tillåtna när ”allvarliga hot mot allmän ordning och säkerhet föreligger”, vilket EU-kommissionen godtagit att flyktingar utgör. Efter att Sverige införde transportörsansvar för tåg- och färjetrafik har andra länder följt efter vilket förskjutit problemen allt längre söderut i ett slags dominoeffekt.
– Jag räknar verkligen med att alla medlemsländer under 2016 jobbar mot en europeisk lösning: skyddar gränserna, följer reglerna och säkrar överföringen av flyktingar, förtröstade nyligen EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos.
I kulisserna pågår planer på att stärka EU:s grepp över migrationspolitiken. Strax före jul kom förslaget om en europeisk gränsbevakningsstyrka som ska verka oberoende av medlemsstaternas vilja. I mars tänker kommissionen föreslå att Dublinförordningen uppdateras så att flyktingar fördelas “nästan automatiskt” enligt Dimitris Avramopoulos. Han har dock inte presenterat hur något sådant ska kunna godkännas av Ministerrådet.
Samtidigt rapporterar Financial Times om medlemsländernas nästa idé för att skydda Schengen: ställa Grekland utanför samarbetet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Läs också: Enkät: Varför lyckas EU inte lösa krisen?
Hotspots, kvoter och Dublinförordningen
l Grekland och Italien har länge varit oförmögna eller ovilliga att registrera alla flyktingar som anländer till deras stränder i fingeravtrycksdatabasen EURODAC. Det har gjort det svårt att tillämpa Dublinförordningen, enligt vilken flyktingar ska söka asyl i det land de hade sin första myndighetskontakt med i EU. Om Grekland och Italien tillämpade förordningen skulle de bli ansvariga för nästan alla som kommer till EU–då andra resvägar skurits av kommer de flesta flyktingar till ett av dessa “frontlinjeländer”.
Därför vill kommissionen hjälpa till med registreringen. Tanken är att upprätta hotspots där nyanlända ska tas emot och registreras. De som anses vara ekonomiska migranter ska deporteras medan upp till 160 000 syrier och eritreaner ska slussas vidare inom EU:s omfördelningssystem.
Enligt FT har seniora EU-tjänstemän bett Grekland öka mottagningskapaciteten på sina hotspots till 100 000.
Tillfälliga gränskontroller för att stoppa flyktingarna
Danmark (4 januari–3 februari 2016)
Norge (15 januari – 14 februari 2016)
Sverige (10 januari – 8 februari 2016), väntas hålla på i sex månader till
Österrike (16 november 2015–15 februari 2016),
Tyskland (14 november–13 februari 2016), har sagt att kontrollerna inte kommer lyftas inom förutsebar framtid
Frankrike (13 november – 26 februari 2016)
Makedonien väntas inom kort bygga ett tio meter högt rakbladsstängsel på sin gräns mot landet. Sedan november vägrar landet släppa igenom andra än afghaner, eritreaner och syrier. Människor med annan nationalitet får vända tillbaka till Grekland, som får ansvaret att deportera dem som inte vill lämna landet frivilligt.
