I torsdags utfördes ännu ett attentat mot den fria pressen i Ryssland. På en tågresa mellan Moskva och Samara gick en okänd man fram till Dmitrij Muratov, chefredaktör på oberoende tidningen Novaja Gazeta och 2021 års vinnare av Nobels fredspris tillsammans med Maria Ressa, skrek ”Muratov, det här är för våra grabbar!” och hällde vad som av bilder att döma ser ut att vara litervis med röd färg blandat med aceton över journalisten.
– Mina ögon bränner något fruktansvärt, sade Muratov i en kort kommentar om händelsen som Novaja Gazeta publicerade på torsdagskvällen.
”Extremt utsatta”
När Dagens ETC får tag på Erik Halkjaer, ordförande för svenska Reportrar utan gränser, säger han sig vara förfärad över händelsen – men inte förvånad.
– Det finns många utanför Ryssland som tror att ett Nobelpris skulle skydda chefredaktören, men någon hade lika gärna kunnat gå fram och knäppa honom. Hans Nobelpris ger inget skydd. Inga journalister i Ryssland har det. De är extremt utsatta, säger han.
Någon gärningsman har ännu inte gripits och frågan är om någon sådan – statsägda nyhetsbyrån Tass har sagt att polisen letar efter två misstänkta personer – någonsin kommer att gripas. Attacker mot journalister är nästintill vardagsmat i Ryssland, liksom polisens oförmåga att hitta och straffa gärningsmän.
Sedan 1992 har minst 58 journalister dödats i landet, enligt organisationen Committee to Protect Journalist. Om man också räknar in dödsfall där det inte gått att belägga att deras yrke varit orsaken till att de dödats växer siffran till 82. Av dessa har sju stycken varit knutna till just Novaja Gazeta, bland dem Anna Politkovskaya som mördades 2006, av allt att döma på grund av sin kritik mot Putins krig i Tjetjenien. Bortsett från i fallet med mördade Igor Domnikov, där mordet kunde knytas till hans avslöjanden av korruption i oblasten Lipetsk och fem personer – dock ej anstiftaren, som gick fri tack vare preskriptionstiden – till slut dömdes till långa fängelsestraff, har myndigheterna misslyckats med att straffa de ansvariga.
Regeringen långsam
Till skillnad från andra attacker mot den fria pressen tror inte Erik Halkjaer att denna orkestrerats från myndighetshåll.
– Den var nog inte planerad uppifrån utan ett resultat av propaganda och desinformation som leder till att regimens uppbackare tar saken i egna händer. De kände väl att de indirekt hade stöd av Putin i sitt handlande.
Enligt Erik Halkjaer är läget så allvarligt att han och Reportrar utan gränser vädjat till Sverige och andra EU-länder att ta emot ryska journalister och kulturarbetare så att de kan fortsätta sitt arbete utanför Rysslands gränser.
– De kommer att behövas den dag Putin är borta. Vi har fått några samtal från kommuner och utgivarorganisationer, men för att detta ska funka måste svenska regeringen och kulturministern öppet säga att vi tar emot dem och ger dem plattformar och stöd. Men därifrån har vi inte fått någon respons.
Varför tror du regeringen är så försiktiga?
– Det är väl som vanligt att de vill koordinera med EU.
