Det sade vinnaren av den franska vänsterns primärval, Christiane Taubira. Men det var ingen som svarade när hon sedan ringde.

En oberoende kampanjgrupp ordnade det så kallade ”folkets primärval” för Frankrikes rödgröna politiker i söndags. Upp till tio kandidater var möjliga och bara den som uttryckligen dragit sig ur presidentkampanjen kunde undantas. Alla andra presidentkandidater till vänster om Emmanuel Macron var alltså med, vare sig de ville eller inte. Tanken med gräsrotsinitiativet var att pressa kandidater med små utsikter att faktiskt bli president att sluta upp bakom enda kandidat. Men de tre toppnamnen hade redan före omröstningen deklarerat att de skulle fortsätta sin kampanj oavsett utgången. 

– Det viktigaste symboliskt var att vi skulle kunna samla 250 000 röster, det vill säga fler än det antal underskrifter som Det okuvade Frankrike (La France Insoumise) samlade ihop till stöd för sin kandidat Jean-Luc Mélenchon, säger Folkets primärsvals talesperson Samuel Grzybowski till Dagens ETC. 

Splittrad vänster

Han syftar till att vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon satte som villkor för att ställa upp som presidentkandidat 2022 att han först måste få ihop minst 150 000 underskrifter i stöd till sin kandidatur. Han fick långt fler. Men ännu fler deltog i ­”Folkets primärval” – och där kom han på tredje plats.

– När så många väljare deltar och uttrycker sin vilja borde fler kandidater ha ödmjukheten att kasta in handduken och sluta upp bakom en rättvisans kandidat, säger Samuel Grzybowski.

Jean-Luc Mélenchon är den vänsterkandidat som har högst stöd i opinionsmätningarna. Men han tillmäts sällan över tio procent av rösterna. Emmanuel Macron, med en bra bit över 20 procent, hotas i nuläget bara av högern och extremhögern: Marine Le Pen (RN), Valerie Pécresse (LR) och Éric Zemmour ligger mellan 13 och 20 procent i mätningarna.

Nära en halv miljon personer skrev in sig på plattformen för att delta i folkets primärval på söndagen och över 80 procent av de inskrivna deltog. Jean-Luc Mélenchon fick se sig besegrad av de grönas Yannick Jadot och vinnaren Christiane Taubira.

– Det är 70 dagar till det viktigaste valen för världens femte eller sjätte ekonomiska makt och i motsats till vad hon sa så sent som i december så är alltså madame Taubira ännu en vänster­kandidat. Det är patetiskt. Tvärtemot vad de förutsätter sig så splittrar detta vänstern, säger Jean-Luc Mélenchons kampanjchef ­Manuel Bompard till Dagens ETC.

Jean-Luc Mélenchon hade redan på förhand meddelat att valet ”inte hade med honom att göra” och sa efter att resultatet meddelades att ”han var trött på att folk ringde upp honom och tog honom för idiot” i referens till Christian Taubiras telefonssamtal om samling.

 På andra plats i Folkets primärval kom de grönas presidentkandidat, EU-parlamentarikern Yannick Jadot. Inte heller han tycker att utgången har med honom att göra.

– Det där är i slutänden ett problem för Socialistpartiet (PS), sade han till dagstidningen Le Figaro under ett kampanjbesök på Korsika dagen efter primärvalet.

– Det enda som har hänt är att vi nu har ännu en kandidat till vänster, lade han till.

Han bekräftade också att han inte tänkte dra tillbaka sin kandidatur.

”Ingen övertygade”

Först på femte plats av sju i primär­valet och med mellan 

 3 och 4 procent av väljarstödet i opinionsinstitutens mätningar kom socialistpartiets presidentkandidat, Paris borgmästare Anne Hidalgo. Efter att valresultatet presenterades kommenterade hon det på exakt samma sätt som dagen hon presenterade sitt program, vilket överskuggades medialt av att Christiane Taubira presenterade sin kandidatur.

– Vänstern behöver samlas, sluta upp bakom våra värderingar och mål. Jag kan inte säga annat än att madame Taubiras kandidatur innebär ännu en kandidat för västerväljarna att spridas ut till, sade Anne Hidalgo då till Dagens ETC.

– Så kan man se det. Man kan också se det som så att ingen av de kandidater som hittills fanns att välja på övertygade en ­majoritet av de rödgröna väljarna. Nu har vi gemensamt uttryckt en vilja att sluta upp bakom madame Taubira, säger Samuel Grzybowski.

Gett namn åt tre lagar

Christiane Taubira är för övrigt presidentkandidat för andra gången i sitt liv. Hon har en lång karriär som inflytelserik politiker. Det började i franska Guyana, det franska utomeuropeiska territorium där hon föddes och en grundade det självständighetsivrande partiet Walwari som samarbetade med Radikala Vänsterpartiet. Sedermera har hon varit parlamentsledamot och minister och som sådan gett namn åt tre franska lagar. Den första Taubira-lagen var när hon som ledamot i franska nationalförsamlingen var rapportör och drev fram lagen som erkänner den transatlantiska slavhandeln som ett brott mot mänskligheten. Som justitie­minister under ­Hollande-regeringen gav hon 2013 namn åt lagen som möjliggjorde samkönade äktenskap och 2015 ännu en som innebar en individualisering av straff. 

2016 gjorde hon en uppmärksammad sorti ur regeringen – på cykel från Élyséepalatset – efter att ha avgått som justitie­minister. Anledningen anses ha varit president Hollandes utspel om att människor med dubbla medborgarskap skulle kunna bli av med sitt franska, som en del av terrorlagen. Något Taubira var motståndare till – och som extremhögerkandidaterna föreslår även 2022.

Nu har Christiane Taubira vunnit ett primärval som de som skulle kunna vara hennes främsta allierade inte god­känner.

Och den franska vänstern går till val, mer splittrad än någonsin.