– Munskydd för allmänheten är totalt onödiga, sade Agnès Buzyn vid samma presskonferens.

Bara ett par månader senare blev munskydd obligatoriska i Frankrike och med facit i hand har 115 000 personer hittills avlidit i sviterna av covid-19, trots att samhället stängdes ned helt i långa perioder.

Förra veckan frågades Agnès Buzyn ut inför la Court de la Justice de la République, Republikens domstol, särskilt inrättad för att kunna ställa medlemmar i den franska regeringen inför rätta. Domstolen har tagit emot 14 500 anmälningar, enligt vad domstolens justitiekansler François Molins sagt till dagstidningen Le Monde. Av dessa anmälningar har endast nio lett till åtal – bland dessa brist på säkerhetsutrustning för vårdpersonal och befolkning, missbedömning av nyttan av munskydd samt för sent insatta restriktioner.

Husrannsakan hos ministrar

”Vållande av fara för andras liv” lyder brottsanklagelsen, straffbart med mer än ett år. Tillräckligt allvarligt för att polisen ska ha rätt att göra husrannsakan hos de misstänkta. Agnès Byzun, nuvarande hälsominister Olivier Veràn, före detta premiärministern Édouard Philippe, generaldirektören för hälsofrågor, Jêrome Salomon, generaldirektören för franska folkhälsomyndigheten Geneviève Chêne med flera har därför fått sina hem och kontor genomsökta av polis. Processen väntas nu pågå i minst sju månader – det vill säga tvärs igenom hela valkampanjen och fram till president­valet våren 2022.

Just Agnès Byzun väckte särskild skandal efter att ha avgått i februari 2020 för att bli  borgmästarkandidat i Paris. I mars samma år sade hon nämligen i en intervju med Le Monde att hon grät de sista veckorna för att hon såg tsunamin komma, att hon vetat hur illa det skulle gå, att hon var rädd under varje möte samt att hon bett sina kollegor, inklusive president Emmanuel Macron, att stänga samhället redan i januari. Just detta ser domstolen som graverande eftersom det motsäger de uttalanden hon gjorde som minister. Agnès Byzun sade till pressen på väg in i domstolen att hon är tacksam som nu får chansen att förklara sig en gång för alla och dessutom få det prövat juridiskt.

”Farligt prejudikat”

Åtalen har väckt stor kritik, särskilt inom presidentens parti LREM, La République en marche. Partisekreteraren Aurore Bergé skrev på Twitter att åtalet kan var ett farligt prejudikat och banar väg för liknande åtal i framtiden: ”Om en minister i framtiden ska kunna åtalas för vad han inte har gjort, inte gjort tillräckligt av eller gjort dåligt – vem ska då bedöma om det är ’dåligt gjort’? När? Enligt vilka kriterier?” skriver hon.

Radikalhögern jublar

Och det är främst radikalhögern som jublar inför åtalen. Marine Le Pen var snabbt ute efter Buzyns uttalande och menade att det var ett allvarligt misstag av regeringen som behövde ställas inför rätta. Hennes före detta partikamrat, den numera fristående nationalisten Florian Phillipot –  som också är ledande inom den franska anti-hälsopassrörelsen – twittrade triumferande ”och nu, nästa!” dagen Agnès Byzun ställdes inför rätta. Kritiken från radikalhögern koncentrerar sig främst på att det tog så lång tid för de franska myndigheterna att stänga de franska gränserna.

– Min huvudfråga är och har alltid varit att ta kontroll över de franska gränserna. Det här visar hur viktigt det är av flera anledningar för att kunna skydda fransmännen. Det första som borde ha gjorts när viruset blev känt var att stänga gränserna – Agnès Buzyn sade att det inte gick. Men det gick tydligen några veckor senare – när det redan var för sent, sade Marine Le Pen senast förra veckan i en intervju.

President Macron och premiär­minister Jean Castex har inte uttalat sig om de enstaka fallen med hänvisning till att inte störa pågående process. Men anonyma källor inifrån partiet har till flera franska dagstidningar sagt att de ser det hela som en politisk snarare än juridisk process. Den republikanska domstolens existens ifrågasätts redan från flera håll. Domstolen infördes 1993 och består till hälften av domare, till hälften av folkvalda politiker från det franska parlamentets två kamrar. Macron är sedan länge motståndare.

– Men inte för att låta ministrar komma undan enklare. Det är tvärtom så att den domstolen är känd för att se mellan fingrarna, kanske just för att den består av så många folkvalda, säger Thomas Deszpot, juridisk journalist vid nyhetskanalen LCI i Frankrike till Dagen ETC.

– Jag vill inte att våra ministrar ska behandlas annorlunda än våra medborgare i för lagen, sade Emmanuel Macron i ett tal för att upphäva domstolen, 2017.

Nu verkar det som att samma domstol ska komma att vara till hans och regeringens fördel.

– Ja, det är troligt att de åtalade politikerna frias en efter en medan valkampanjen pågår, vilket i så fall snarare stärker presidenten, menar Thomas Deszpot.