– Det är galenskap! Varför ska vanligt folk straffas för deras skull, kan de inte kalla till strejk vid något annat tillfälle? Varför just över jul? Vi är många som hankar oss fram i tillvaron men vi saboterar inte för tusentals andra, säger Delphine Lemaire.

Precis innan strejken skulle börja meddelades dock att den lyfts på en sträcka – men trafiken är redan störd.

I franska medier intervjuas resenärer och det låter ungefär likadant: Alla intervjuade är oroliga eller arga över strejken, precis som Delphine Lemaire. Många kritiserar fackförbunden. Det statliga tågbolaget SNCF ledning kallade mobiliseringen skandalös, under en presskonferens i torsdags. 

– Precis när fransmännen har störst behov av oss, för att förflytta sig efter ett svårt covid-år, beklagade Sncf-vd:n Christophe Fanichet.

Tillägg har uteblivit

Till medier som den franska tevekanalen BFMTV bjöds fackförbundet CGT in för att förklara sig. Dess representant i tevestudion är svensken Axel Persson.

CGT är Frankrikes mest stridbara fackförbund och Axel Persson är ordförande i CGT Cheminots Trappes – järnvägsarbetare i Trappes (en förstad till Paris). Själv är han lokförare. Dagens ETC har träffat honom förut då de strejkade mot att den franska statliga järnvägen skulle konkurrensutsättas enligt svensk modell och järnvägsarbetares förmåner skulle ändras. Axel Persson är framstående inom facket, vältalig och kommunikativ – på flera språk. Efter intervjun i BFMTV på flytande franska svarar han på Dagens ETC:s frågor om vad konflikten handlar om på svenska.

– Sedan covid-19 och dom första ’lockdowns’ som regeringen införde i Frankrike har järnvägsarbetare fått uthärda sänkta löner och extremt försämrade arbetsvillkor, säger han.

Axel Persson menar att grundlönerna redan var låga och att järnvägsarbetare, för att klara sig, är beroende av olika tillägg som kan röra natt- eller helgjobb eller extra körda mil. När regeringen beslutade om nedstängningar, under pandemin drog de också ned antalet tåg med upp till 90 procent, vilket ledde till att tilläggen – upp till 40 procent av en järnvägsarbetares totala inkomst – inte gick att räkna med. 

Axel Persson påminner om att coronakrisen kom alldeles efter att regeringen precis hade gått med på att dra tillbaka den pensionsreform som de försökt genomdriva i slutet av 2019. 

– Läget var fortfarande spänt även om de till slut backade.

Efter 60 strejkdagar, demonstrationer och konfrontationer med ledning och polis drog regeringen till slut tillbaka reformen – men gav signaler om att försöka på nytt senare.

Räknats som samhällsbärare

Tågtrafiken har inte kommit upp till samma nivåer som före pandemin igen trots att samhället har öppnats upp. Under hela pandemin har järnvägsarbetare dock uppmanats att arbeta – som samhällsbärande yrkesgrupp.

– Efter den första lockdownen så återstartade ungefär 80 procent av tågen men vi har 2021 inte kommit upp till en procent av tågen i dom flesta regionerna i Frankrike, säger Axel Persson till Dagens ETC.

Han menar att tågbolaget SNCF – efter press från facket CGT som han representerar, kommit med tillfälliga lösningar så att järnvägsarbetare fått ungefär 90 procent av sina tidigare inkomster – men bara tillfälligt.

– Bolagsledningen och arbetsgivarna i allmänhet använde samtidigt covid som ursäkt för att driva igenom en hel serie försämringar i arbetsförhållanden. Regeringen gav till exempel näringslivet möjlighet att använda upp till tio av löntagares semesterdagar som verktyg för att ersätta korttidspermittering, vilket ledde till starka reaktioner hos arbetarna som vägrade.

CGT kräver nu att järnvägsarbetarnas grundlöner ska höjas vilket SNCF inte vill gå med på. Arbetare har dock kompenserats för inkomstbortfall efter facklig strid men de kompensationer som har medgetts ska inte längre tillämpas år 2022. 

Under fredagen ska runt hundratusen resenärer ha drabbats av strejkvarslet. SNCF kompenserar med antingen en ny biljett eller återbetalning med 200 procent av priset. Det blir dyrt för bolaget och försvårar för resenärer.

– Ansvaret för konflikten ligger helt på regeringen och bolagsledningen: det här är ingenting dom upptäcker nu på julen, menar Axel Persson.

Han påpekar att konflikten pågått av och till sedan i juni och att nationella förhandlingar hölls i november där bolaget gick med på enstaka engångstillägg men höll fast vid sitt beslut att frysa grundlönerna ett år till. 

– Vi kommer inte kunna få våra legitima krav tillfredsställda om vi inte tar till hårda tag och massiva strejker för att tvinga ner dom på knä.

– Dom försökte köra den här strategin som går ut på att skylla på oss för försvårade resmöjligheter under jultider redan under strejken i december ochjanuari 2019-2020 så det här är en klassisk teknik.

Även om strejken på en sträcka lyfts varslar flera fackförbund i flera regioner om strejk under helgerna. Transportministern Jean-Baptiste Djebbari manade till ansvar och påpekade att utländska tågbolag i stället för franska skulle gynnas av strejken. Utländska bolag som numera konkurrerar om trafiken – något järnvägsarbetare strejkade mot 2018.

–  Vi kommer fortsätta kämpa även efter semestern om dom inte går med på våra krav, säger Axel Persson.