Partiets ordförande Christian Jacob bär en välskräddad kostym och ler brett när han tar emot i en stor sal i högkvarteret. Han är på strålande humör och berättar att vinden har vänt för partiet.
– Visst, presidentvalet 2017 var en stor förlust men sedan dess har vi haft idel valsegrar, säger Christian Jacob.
Han refererar till lokal- och regionalvalen de senaste åren där de har rönt stora framgångar. Det gick i alla fall mycket bättre än vad opinionsundersökningarna förutspådde. 56 procent av alla stora och mellanstora städer fick en blå borgmästare.
– Macrons parti La République en Marche däremot gjorde katastrofval efter katastrofval. Att folk samlas runt vårt parti och vill ge oss nyckeln till deras städer och regioner gör mig övertygad att det kan gälla även nationen, säger Christian Jacob.
Kamp till höger
Våren 2022 väljer Frankrike president igen. Det kan bli Emmanuel Macron, det kan bli någon annan. Hittills har opinionsmätningar visat att valets andra omgång kommer att stå mellan presidenten och Marine Le Pen som leder det högerextrema partiet Nationell samling. Men nu är inte positionerna lika självklara längre. Andra kandidater har börjat klättra i opinionen – särskilt till höger.
2017 valdes högerns presidentkandidat François Fillon genom öppna primärval som Christian Jacob nu kallar en "förlustmaskin" – även om Fillon tappade väljare efter att en korruptionsskandal hade avslöjats. Den här gången har medlemmarna beslutat att valet av kandidat ska ske internt.
– Det blir digital partikongress. Vi behöver samla oss i enad front, säger Christian Jacob.
Flera toppnamn från LR hoppade på Macrons succétåg och sitter nu på viktiga poster i regeringen. Såväl förra premiärministern Édouard Philippe som nuvarande Jean Castex och inrikesministern Gérard Darmanin är sprungna ur LR. Partier till vänster är fortfarande så splittrade att Macron inte ser dem som ett hot inför valet, enligt Élysée-nära journalister som Dagens ETC har talat med. Högern däremot börjar rätta sig i leden och därmed bli farliga.
Rasistisk provokatör
Macron, som har tidigare fört en socialliberal högerpolitik, har nu dragit sig längre högerut, särskilt i säkerhetsfrågor. LR drar sin politik ännu lite längre till höger. Flera starka profiler använder en retorik som tidigare ansågs vara extrem, gällande "franska värderingar" och invandring.
Nu har extremhögern dessutom fått ännu en kandidat utöver Marine Le Pen – Éric Zemmour. Fram till nyligen var han en provokativ mediaprofil som dömts i domstol för rasistiska uttalanden samt skrivit böcker om "Det franska självmordet" – enligt den identitära, nationalistiska idén om folkutbyte. Han har nu seglat upp till 13 procent i opinionen utan att ens offentliggöra sin kandidatur. Många av hans potentiella väljare tas från LR. Övriga högerkandidater tycks tävla om vem som kan vara tuffast mot invandring och "islamism". LR verkade dessutom tveka om Zemmour skulle få vara kandidat på deras kongress och har fortfarande inte stängt dörren.
– Han är varken rasist eller extremhöger, han är Zemmour. Men det han sa om att Vichy-regimen skulle ha skyddat franska judar under andra världskriget, när en tredjedel av de judar som deporterades från Frankrike under andra världskriget var franska ... det visar att han borde boka in ett möte med sanningen. Sedan får vi se, säger Christian Jacob.
”Tillbaka till Sarkozys nivåer”
En av LR:s presidentkandidater, Éric Ciotti sade dock i en intervju med tevekanalen RTL att han skulle välja Zemmour framför Macron i en andra omgång. Och när partiet frågade sina väljare vilka frågor som var viktiga var de flesta kategorier att välja på väldigt snarlika. Sjukvård, köpkraft och miljöskydd fanns med men sedan var det kamp mot islamism, kamp mot terrorism, brottsbekämpning, kamp mot illegal invandring, problem i förorten och så vidare på liknande tema.
Macrons regering har också gått långt i dessa frågor och gjort en stor sak av att "bekämpa islamism" genom en rad åtgärder som att stänga moskéer och muslimska föreningar som anses vara extrema. De har blivit tuffare mot asylsökande, beviljar hälften så många visum från Marocko och Algeriet, ökat polisens befogenheter genom en säkerhetslag som stora delar vänstern ser som repressiv. Men det är inte tillräckligt, enligt Jacob.
– Högerväljare prioriterar säkerhetsfrågor och Macron är inte tillräckligt auktoritär på det området. Sarkozy var bra på att sätta ned foten och det är vad Frankrike behöver. En annan sak som Hollande och sedan Macron har tappat kontrollen över är invandringen. Det är mer är 20 procent fler asylsökande i Frankrike nu med Macron än det var med Sarkozy.
Men antalet asylsökande beror väl på situationen i världen?
– Jaja, men Frankrike ligger i långt över medel i antal asylsökande i EU, det är inte hållbart. Vi måste ta tillbaka det till Sarkozys nivåer, säger Christian Jacob.
Flera av huvudkandidaterna stöder idag vad som först var Marine Le Pens idéer. Hon var först med att föreslå den folkomröstning om migration som nu Xavier Bertrand, Michel Barnier och Éric Ciotti går till val på. Och Éric Zemmour förstås. Vinner någon av dem kommer fransmännen nästa höst rösta om ett migrationstak som i princip stänger asylsökande ute helt, i strid med internationella avtal Frankrike skrivit under.
– Ja, så kan det bli. Det kräver en ändring i grundlagen och för det krävs en folkomröstning. Det är en demokratifråga, säger Christian Jacob.
Jacob om vad som skiljer LR från Macrons parti
• ”Utrikespolitiken måste bli mer som under Chiracs tid. Kärnvapenproverna kritiserades internationellt och det var ett svårt beslut men det behövdes. Frankrike behöver en president som vågar fatta svåra beslut, det gör inte Macron”
• ”Jag är emot en EU-armé, det är en chimär. Frankrike behöver stärka sin autonomi och utveckla samarbetet med Nato”
• ”Migrationen måste kontrolleras, Macron har tappat kontrollen över asylinvandringen”
• ”Det krävs auktoritet, att någon tar kommandot över säkerhetsfrågor. Som på Sarkozys tid. Det gör inte Macron”
Jacob om vad som skiljer LR från Marine Le Pen och extremhögern
• ”Vi är ett realistiskt parti som värnar om den franska laïcité, där alla medborgare har rätt att tro vad de vill, eller att inte tro. Det är grunden för vår nation. Det innebär att vi inte är motståndare till islam eller någon annan religion”
• ”Vi vill också kontrollera migration och kontrollera gränser men inte bygga murar. Vi tror på ett mycket mer öppet Frankrike”
Huvudkandidater till höger
Michel Barnier, 70
Nyligen EU:s brexitförhandlare, tidigare jordbruksminister under Sarkozy och utrikesminister under Chirac.
Xavier Bertrand, 57
Regionalpresident i Hauts-de-France. Hoppade av Les Républicains 2017 i när Laurent Wauquiez valdes till partiledare – som anses för nära Nationell samling.
Valérie Pécresse, 54
Regionalpresident, Île de France. Minister för högre studier under Sarkozy. Lämnade partiet 2019 och bildade egen rörelse i motstånd mot Laurent Wauquiez.
Éric Ciotti , 56
Lång karriär inom partiet med fokus på säkerhetsfrågor. Vägrade stödja Emmanuel Macron i andra omgången mot Marine Le Pen och sade nyligen att han skulle välja Éric Zemmour framför den sittande presidenten
Philippe Juvin, 57
Doktor i medicin, EU-parlamentariker i nästan 10 år fram till 2019 och borgmästare i La Garennes-Colombes sedan 20 år tillbaka.
Extremhöger
Éric Zemmour, 63
Provokatören och mediemannen som utan att offentliggöra sin kandidatur har stöd av 13 procent av väljarna enligt den senaste Ifop-undersökningen. Har dömts för rasistiska uttalanden och skrivit böcker som ”Det franska självmordet”, anhängare av den nyfascistiska idén om det stora folkutbytet
Marine Le Pen, 53
Leder det högerextrema partiet Nationell samling sedan 2011. Hon tog över ledarskapet av sin far Jean-Marie Le Pen som 1972 grundade partiet under namnet Nationella fronten.
