– Frankrike är sina landskap, det är en del av vår storhet. Just nu massakreras dessa landskap, sa favoriten Xavier Bertrand under debatten och klargjorde att han naturligtvis refererade till de “satans vindkraftverken”.

”Utmålas som fiende”

– Debatten om den gröna övergången och kampen mot uppvärmningen har helt förvanskats på grund av motsägelsefulla uttalanden och desinformation. Det är bara populism numera, något de tror går hem hos väljarbasen. Förnybara energikällor har blivit offer för en karikatyraktig instrumentalisation. Jag menar, vindkraften utmålas som fiende, inte bara mot kärnkraften utan mot allt som är franskt. På det viset kan man anklaga socialisterna och de gröna för ännu ett projekt som förstör Frankrike, precis på samma sätt som man använder invandringen, säger Jean-Louis Bal som företräder Frankrikes största intresseorganisation för förnybar energi, Ser, till Dagens ETC.

– Jag önskar mig bara en sansad debatt, säger han.

Vill satsa på kärnkraft

När Dagens ETC besökte Les Républicains högkvarter tidigare i höst presenterade de ett gemensamt program om vilka frågor deras egna väljare tyckte var viktigast. De listade en lång rad snarlika frågor: Kriminalitet och migration. Invandring och säkerhet. Starkare rättskipande myndigheter, mindre offentlig sektor. Klimatet fanns där, men inte som prioriterad fråga.

Det var nyligen val i Tyskland, ett val som präglades av klimatkrisen och dess politiska lösningar. Hur kommer det att klimatet är en så liten fråga för er?

– Det är inte alls en liten fråga för oss. Ursäkta mig madame, men där har du helt fel. Frankrike har dock inget att avundas Tyskland som släpper ut mycket mer koldioxid än oss, svarade partiordförande Christian Jacob.

Sedan pekade han på Frankrikes satsningar på kärnkraft, något Les Républicains vill stärka ytterligare.

– I Frankrike tänker vi som fransmän och i Tyskland tänker de som tyskar. Det är som det ska vara, fortsatte han.

Just på energifronten är EU:s två tungviktare Tyskland och Frankrike två ytterligheter. Frankrike är det land i Europa (och trea i världen) med störst andel elanvändning hämtad från kärnkraft, cirka 75 procent, medan man Tyskland importerar energi och på hemmaplan storsatsar på sol och vind. I nuläget har dock Tyskland dubbelt så höga koldioxidutsläpp som Frankrike.

Macron jagar röster

I Frankrike har frågan blivit en väldigt tydlig höger-vänster-fråga, en vattendelare där få intar positionen både och. I alla fall efter att president Emmanuel “varken-höger-eller-vänster” Macron svängde från att 2017 lova att stänga 14 av landets 58 kärnkraftreaktorer och till 2035 få ned kärnkraften till att bara stå för 50 procent av energiförbrukningen, till att idag inta en högerposition och vilja bygga sex nya minireaktorer. De mindre varianterna ska inte ha ett lika stort avfallsproblem som de större – vilket är den huvudsakliga kritiken mot kärnkraft tillsammans med frågan om slutförvaring av kärnbränslet och risken för allvarliga olyckor.

Beroende på vem du frågar beror Macrons svängning antingen på att Tyskland fick rejäla problem med vinden tidigare i år, eftersom det blåste 15 procent mindre än normalt samtidigt som priserna för naturgas steg och Tyskland då tog till kol för att kompensera. Kärnkraft, menar man, står stadigt i alla väder. Många andra tror att Macrons svängning helt enkelt ligger i linje med den franska högern och att han anammar den för att han behöver högerröster snarare än den fortfarande splittrade vänsterns.

Till höger om Macron tävlar kandidaterna om vem som kan vara mest emot vindkraft. Utöver Valerie Pécresse, som tror att vindkraften är ett nödvändigt ont i liten skala, är högerpartiets officiella ställning att vindkraft är av ondo. I april meddelade partiet att om de får bestämma så stoppar de all utbyggnad av vindkraft.

Le Pen vill gå längre

Ledaren för det högerextrema partiet Nationell samling, Marine Le Pen, kontrade med att inte bara vilja stoppa utbyggnaden av vindkraften utan att dessutom montera ned den redan existerande. För extremhögern är det en klassisk hållning.

Enligt statsvetaren Stephane François som forskar på konspirationsteorier och populism var extremhögern motståndare från första början då man appellerade till kärnväljargruppen småhandlare och hantverkare och målade upp bilden av stor mot liten och motsatte sig “stora maskiner som förvanskar landskapet”. Enligt honom är hållningen dessutom en fortsättning på extremhögerns nationalistiska romantisering av det traditionella jordbruket och dess landskap.

“Det är en nationalistisk ide om att vara beskyddaren av nationens immateriella arv. Kärnkraften ses dessutom som något franskt, vindkraften tyskt – och i Frankrike vill man vara för det första vara oberoende och för det andra antitysk”, skriver Stephane François i en artikel i digitaltidningen Reporterre.

“Jag vill inte att vårt land mister sitt energioberoende genom att kopiera den absurda energiomställningen som Tyskland genomför”, skrev Marine Le Pen i en debattartikel i veckotidningen Le Point.

Som exempel på just oberoende av import från andra länder är dock inte heller kärnkraften ett bra exempel. Frankrike importerar mellan 8 000 och 9000 ton uranium från Niger, Kanada, Australien och Kazakstan varje år för att hålla reaktorerna igång.