Under en presskonferens sa han att det var en kniv i ryggen och att det var något man skulle kunna ha väntat sig av Donald Trump. Han anklagade USA och Australien för “lögner, dubbelspel, missaktning och ett allvarligt förtroendebrott”.
– Så gör man inte mot en allierad, sade han.
Dagen efter meddelades att de franska ambassadörerna hade kallats hem från USA och Australien med omedelbar verkan, på presidentens begäran. Det är en av diplomatins starkaste markeringar och första gången det sker gentemot dessa länder.
”Permanent opportunism”
Därmed markeras en stor förtroendeförlust, särskilt i relation till USA. Frankrike är USA:s äldsta allierade. Redan under Nordamerikanska frihetskriget mot Storbritannien (med flera) 1775-1783 stred Frankrike vid deras sida – kriget ledde till bildandet av de Förenta staterna.
Frankrike ställde även in en gala i Washington till minne av slaget vid Chesapeake bay – en avgörande fransk sjöseger i just frihetskriget.
Däremot kallades inte ambassadören hem från Storbritannien.
– Det tjänar inget till. Vi känner redan till deras permanenta opportunism. I den här affären är Storbritannien något av det femte hjulet under vagnen, sa Jean-Yves Le Drian i en intervju med tv-kanal France 2.
Erbjöds atomdrift
2016 skrevs det som Frankrike då kallade “seklets avtal” mellan Australien och Frankrike. Australien förband sig köpa tolv dieseldrivna ubåtar av Frankrike till en kostnad av 56 miljarder euro (drygt 570 miljarder kronor). Det var det största vapenavtalet någonsin för bägge länder – med syftet att säkra Australiens närvaro i Stilla havet och Indiska oceanen där Kina har allt större inflytande.
Enligt det nya avtalet med USA och Storbritannien ska Australien nu istället förses med atomdrivna ubåtar, som ska tillverkas på plats i Australien. Enligt Storbritanniens premiärminister Boris Johnson är de atomdrivna ubåtarna att föredra eftersom de kan hållas under ytan mycket längre tid och därmed är mer avskräckande.
Men senast i juni möttes franska och australiska ministrar för att säkra avtalet. Frankrike erbjöd dem då atomdrivna ubåtar – Australien svarade med tystnad.
Australiens försvar
USA:s president Joe Biden poängterade att pakten bara är en del av ett mycket större strategiskt initiativ i regionen som ska innefatta starkare, bilaterala band med många länder i regionen som har konfronterats med Kina.
Australiens försvarsminister Peter Dutton menar att man varit tydlig med Frankrike om missnöje med ubåtsavtalet som han anser vara för kostsamt och långsamt.
– Den nya pakten innebär bättre ubåtar inom en kortare tidsram, säger han i ett uttalande.
Han pekar vidare på de ökade spänningarna mellan Australien och Kina. Efter Australiens kritik av Kinas hantering av Hongkong samt oviljan att låta kinesiska Huawei uppföra ett 5G-nätverk i landet har Kina riktat sanktioner mot dem. Peter Dutton menar att det är upp till Kina om konflikten trappas upp och utvecklar sig till krig.
– Risken finns där, vi får inte vara naiva.
”Skett bakom ryggen"
Trots att det innebär ett hårt ekonomiskt slag för Frankrike menar Jean-Yves Le Drian att ubåtsaffären inte är det värsta med sveket.
– Det värsta är att förhandlingarna helt och hållet har skett bakom ryggen på Frankrike och hela EU, något vi nu måste handskas med som en överraskning, sa han.
Pakten kom alltså som en nyhet också för EU vilket väckt irritation. EU:s utrikeschef Josep Borell reagerade med att säga att EU måste enas en gång för alla – och skapa en egen försvarspakt i linje med vad den franska regeringen förespråkar.
– EU är redo att samarbeta med Storbritannien vad gäller just försvarsfrågor, men de har inte visat något intresse, sa han som kommentar på försvarspakten.
Krisen kommer i en ovanligt instabil tid i EU när unionens två huvudkrafter – Tyskland och Frankrike – går till val. På söndag ersätts den mångåriga förbundskanslern Angela Merkel och om ett halvår är det presidentval i Frankrike.
Stark ledare i EU
När Emmanuel Macron invigdes som president 2017 valde han att spela EU-hymnen ”Till glädjen” istället för Frankrikes nationalsång. Han har hela tiden varit tydlig med ambitionen att bli en stark ledare i EU och vikten av att göra EU till en oberoende kraft mellan stormakterna Kina och USA. Den nya krisen stärker den positionen.
– Redan innan covid-19-krisen gjorde Trump svårt för internationella företag med sin protektionism. Det har lärt oss en läxa: Frankrike och Europa kan inte vara beroende av USA, sa digitaliseringsministern och presidentens rådgivare Cédric O till Dagens ETC i fjol.
Då sa också Macronpartiet LREM:s sekreterare Fanny Le Luel till Dagens ETC att presidenten är “avvaktande gällande Bidens linje”
Fransktyska överläggningar
Macrons mandatperiod avslutas med att Frankrike tar över ordförandeskapet i EU i januari 2022. Inför valet i Tyskland har han i tur och ordning bjudit in de två största kanslerkandidaterna Armin Laschet från Merkels kristdemokratiska CDU och Olaf Scholz från socialdemokratiska SPD. Till sist mottogs Angela Merkel förra veckan.
– Det är troligt de alla diskuterat det framtida fransktyska samarbetet inom EU, säger Fanny Le Luel när Dagens ETC kontaktar henne igen.
En fransk USA-korrespondent meddelande från Washington att USA väntar på att Frankrike ska “lugna ned sig” och sluta ”bete sig som ett omoget barn som inte förstår sin roll i världen”. Samtidigt kan Macrons starka markering få över många kränkta fransmän på hans sida.
– Så kan man se det. Eller också som att Macron har varit rätt ute hela tiden, säger Fanny Le Luel.
