Rörelsen Nuit Debout var väckt, och på bara några veckor växte rörelsen med hjälp av sociala medier och snart samlades tusentals människor på torget.

Frankrike har haft 35 timmars arbetsdag sedan 2000. Christophe Aguiton, som forskar kring internet och samhället vid universitetet i Paris och även är engagerad i rörelsen, säger att frågan om arbetstiden och försämringar i anställningstryggheten var den tändande gnistan för Nuit Debout.

– Lagen bygger på idén om att man ska främja anställningar genom att underlätta uppsägningar. Särskilt bland ungdomar leder det till att man aldrig kommer att hitta en anställning som är det minsta trygg eller stabil, ens efter år av visstidsanställningar och praktikplatser. Osäkerhet blir ungdomarnas permanenta framtid istället för hopp, säger han.

Kan spridas över världen

Rörelsen breddades snabbt och handlar nu om demokrati ur ett brett perspektiv.

– Människor var förbannade och en massa andra frågor kom upp till ytan och blev en del av Nuit Debout, säger han.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Att just frågan om arbetstiden var den tändande gnistan skiljer de franska protesterna från andra proteströrelser i Europa de senaste åren. Men rörelsen kan komma att spridas utanför Frankrikes gränser. Ett globalt Nuit Debout har utlysts till den 15 maj och budskapet sprids under hashtagen #GlobalDebout.

Om Nuit Debout tar sig till Sverige återstår att se. Men Ana Rubin, som ledde Vänsterpartiets arbete med rapporten Striden om tiden – att förverkliga visionen om sex timmars arbetsdag, tror att frågan om förkortad arbetstid har potential att skapa en utomparlamentarisk gräsrotsrörelse även i Sverige.

– Det är jag övertygad om, för att det är en så vardagsnära fråga. Jag tänker på alla som redan i dag betalar sin arbetstidsförkortning själva. Det är nästan en miljon människor som jobbar deltid och betalar själva. För att inte tala om alla som är arbetslösa och vill in på arbetsmarknaden, säger hon.

”Svenskarna lite lurade”

Att svenskarna hittills inte gått man ur huse i protester mot 40 timmars arbetsvecka förklarar hon så här:

– Jag tror att svenskarna har blivit lite lurade. När man läser de statliga utredningarna vid beslutet att införa 40-timmarsveckan ser man att det inte var frågan om utan när man skulle gå ner ytterligare. Frågan har legat och väntat och Socialdemokraterna säger att det är en bra idé, men att det inte passar just nu. Vi har varit lite lydiga där. Men om S hade sagt att det aldrig kommer att hända så hade människor blivit förbannade.

I internationella medier har Nuit Debout jämförts med Occupy wall street. Men rörelsens framväxt ska förstås lika mycket utifrån de senaste årens vänsterrörelser i Europa, menar Christophe Aguiton. Han pekar bland annat på M15, den rörelsen som startade i Spanien den 15 maj 2011 i protest mot den ekonomiska krisen i landet.

I Sverige har flera fackförbund lyft frågan om arbetstid, men att det inte blivit en stridsfråga tror Ana Rubin, som är arbetsrättsjurist och tidigare aktiv i Kommunal, beror på förhandlingstaktik från förbundens håll.

– Om man försöker driva frågan avtalsvägen så ställer man det emot angelägna villkor som löneförhöjningar. Risken är att man bara får igenom en mindre arbetstidsförkortning men till priset av att andra villkor hålls tillbaka. För att få till en ordentlig förkortning måste det ske via lagvägen, säger hon.

Frankrike

Arbetstiden sänktes från 39 timmar per vecka till 35 i två steg mellan 1998 och 2000 av den socialistiska regeringen.

Ett av syftena med arbetstidsförkortningen var att minska arbetslösheten. Reformen ledde till en ökad sysselsättning med mellan 300 000 och 350 000 anställda.

Till en början gällde reformen inte offentliganställda, men sedan 2001 ingår även de i arbetstidsförkortningen.

Nederländerna

I Nederländernaa är strategin för att korta arbetstiden inte lagstiftning kring arbetstiden, utan regleringar kring möjligheterna för anställda att gå upp och ner i arbetstid utifrån sina egna behov. Lagen infördes den 1 juli år 2000 och målet var att få fler män, som tidigare hindrats från att ta tjänstledigt, att ta ett större ansvar för omvårdnaden av sina barn.

Nederländerna är det land i Europa som har högst andel deltidsarbetare, samtidigt är andelen som uppger att de önskar arbeta heltid få. Det är i dag dock framförallt kvinnor som arbetar deltid.

Tyskland

I Tyskland är den kollektivavtalade normalarbetsveckan 37,7 timmar. Det finns också en lagstiftning som säger att högsta tillåtna arbetstiden per vecka är 48 timmar. Lagen säger också att arbetsveckan består av sex arbetsdagar. Verksamheter som vill ha öppet även på söndagar tvingas söka särskilda tillstånd.

Arbetstidsreformen öppnade även för att införa kollektivavtalad 35-timmarsvecka inom metallindustrin, vilket infördes 1995 för metallarbetare i västra Tyskland. 300 000 arbetstillfällen beräknas ha tillkommit tack vare arbetstidsförkortningen i industrin.

Finland

I Finland delades dygnet upp i 6-timmarspass istället för 8-timmarspass för att på det viset bättre kunna utnyttja maskiner och organisation. Personalen bibehöll sin lön, men förkortningen betalades delvis genom att de anställda avstod från löneökningar under en tvåårsperiod.