Förvärrat läge i Burundi

Senatens president Révérien Ndikuriyo förstärkte presidentens budskap genom att slå fast att polisen snart skulle ”börja arbeta” och bad lokala ledare att identifiera ”de element som inte är att lita på”.
Tongångarna känns igen från tiden före folkmordet i Rwanda 1994.

Läget har varit kritiskt i Burundi ända sedan april i år då president Nkurunziza beslöt sig för att, i strid med konstitutionen, ställa upp för en tredje period som president. Beslutet väckte mycket stark kritik både i och utanför landets gränser och stora demonstrationer inleddes i framför allt huvudstaden Bujumbura.

Fler än 200 000 har flytt

Demonstrationerna ledde till en rad dödsoffer när polisen på regimens order skulle slå ned dem, landet utsattes för ett kuppförsök och sedan oroligheternas inledning har betydligt över 200 000 människor flytt från landet.

Läget är särskilt känsligt eftersom Burundi för bara 13 år sedan avslutade ett mycket blodigt inbördeskrig med etniska inslag. På ena sidan stod majoriteten av befolkningen som är hutus och på den andra tutsi, som hade en stark ställning inom armén. Genom förhandlingar genomfördes en delning av makten och Nkurunziza, som var ledare för den största hutumilisen utsågs till president. Inbördeskriget som varade under 10 år ledde till att över 600 000 människor dödades och var nära att resultera i ytterligare folkmord.

Den Afrikanska unionen och Östafrikanska gemenskapen försöker få till stånd förhandlingar mellan oppositionen och presidenten, men har hittills inte lyckats etablera meningsfulla kontakter.

Ansvarig medlare är Ugandas president Yoveri Museveni, men han driver samtidigt en presidentvalskampanj och är dessutom medlare i konflikten i Sydsudan, så få anser att han har tillräckligt med tid och kraft att lägga på situationen i Burundi.

Militärt ingripande

Ledningen i Rwanda, som har folkmordet 1994 i ständig åtanke, är mycket oroad för att folkmord på tutsis i Burundi ska äga rum och i så fall lovat att gå in militärt för att stoppa det. Även den Östafrikanska gemenskapen har en militärstyrka, i hög grad dominerad av Rwanda, som är beredd att ingripa.

Läget för president Nkurunziza har blivit allt allvarligare. Han kan inte längre räkna med stödet från armén och han utsätts för en allt hårdare internationell press att avgå och utlysa nya val. Därför ökar risken för att han tar till militära medel för att säkra sin ställning.

USA:s president Barak Obama uteslöt också i slutet av oktober Burundi från deltagande i det USA-stödda programmet ”African growth and Opportunity Act”, vilket betyder att möjligheten till bidrag minskar. Även flera EU-länder har dragit in eller ner sitt bistånd till Burundi, vilket lett till stora svårigheter eftersom en bra bit över 50 procent av landets inkomster kommer från bistånd.

Gunnar Wesslén