Despoter, diktatorer och autokrater kommer att välja modell utifrån två kriterier: ambitionsnivån på censuren, det vill säga hur mycket information ett system kan filtrera, samt vilken teknologi och vilken service som krävs för att upprätthålla systemet. Kinas modell slår Ryssland i båda kategorierna.
Censur eller hembesök
För det första, ambitionsnivån. Kinas modell är mer ambitiös på så sätt att den prioriterar censur i realtid, där arméer av censorer – både i regeringsanställda och hos kinesiska tech-företag – rensar stötande inlägg från nätdiskussioner. Peking har heller inga problem med att blockera hela plattformar och sajter – Facebook, Google och Twitter har varit otillgängliga från det kinesiska fastlandet i åratal. Ryssland däremot, tillåter dessa plattformar och förlitar sig i stället på avskräckande effekter, med målet att skapa en kultur av självcensur.
Exempelvis kan administratörer för populära anti-regeringsgrupper eller sidor på VK (tidigare Vkontakte, den ryska motsvarigheten till Facebook), få besök av den federala säkerhetstjänsten mitt i natten, eller mötas av fabricerade anklagelser för förskingring. Där avskräckande effekter går bet förlitar sig Moskva på att så desinformation. I Sankt Petersburg exempelvis finns hundratals heltidsanställda troll som bloggar professionellt och betalas omkring 800 dollar i månaden för att skriva regeringstrogna poster.
I korthet, Kina filtrerar informationen när den postas, medan Ryssland försöker avskräcka människor från att våga posta överhuvudtaget, samt översvämmar med information.
Kina i teknologins framkant
För det andra, teknologi och service. Om du är en despot som funderar över att importera informationskontroll, vill du gärna handla med ett land som har en utbyggd tech-sektor som kan leverera den hårdvara och de supporttjänster som krävs. Ryska företag, som Protei, Oniks-Line och Signatek, levererar informationskontrolltjänster till vissa före detta Sovjetstater, men bortom dessa verkar omvärlden obenägen att köpa den ryska utrustningen. Det kan bero på att de uppfattar det ryska kitet som mindre avancerat eller mer kostsamt.
Efterfrågan på kinesisk teknologi är desto större. Kinas approach till censur av sociala medier, och dess ”Great firewall”, som också är känt som the golden shield project, har spridits till Vietnam och Thailand. I Sri Lanka har kinesiska representanter bidragit med rådgivning och stöd till lokala myndigheter kring hur man censurerar internet. Kinesiska experter har, enligt rapporter, installerat övervaknings- och censurteknologi i Zambias nätverk. I Zimbabwe används kinesisk teknik för att blockera oberoende mediesändningar.
I Etiopien har ZTE och Huawei tecknat ett kontrakt på 1,6 miljarder dollar, för att utveckla landets telekommunikationssystem och båda företagen misstänks ha bidragit med teknisk assistans för att övervaka medborgarna. Huawei och ZTE har också hjälpt till att bygga Rysslands informationskontroller, då landet saknar delar av den teknik som krävs för att göra det på egen hand.
Hämmar inte ekonomisk tillväxt
För att summera: framtiden för ett allt mer splittrat och uppdelat internet, som kännetecknas av nationella brandväggar, censur och övervakning, kan komma att bli mer kinesisk än rysk. Den kinesiska modellen för informationskontroll kan framstå som mer attraktiv då den ekonomiska tillväxten, tvärtemot vad västerländska regeringar påstår, inte tycks bli lidande av den genomgripande informationskontrollen.
Peking verkar ha hittat receptet för en framgångsrik censurmodell baserad på teknologi som är lätt att implementera. Det utmanar inte bara den ryska modellen för informationskontroll, utan också det öppna och sammanlänkade internet i stort.
Med västvärldens brist på nya initiativ när det kommer till friheten på internet, och dess ovilja att stoppa västerländska företags samarbeten med auktoritära regimer när det kommer till informationskontroll, kommer informationsfriheten att fortsätta minska, IP-adress efter IP-adress , 32 bits i taget.
Artikeln har tidigare publicerats av Council on Foreign Relations.
Översättning och sammanställning av faktarutor: Annie Hellquist
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
