Forskarens snilleblixt löste Rosettas gåta

Lite för uppblåst och lite för pompös. Ingen har riktigt trott på att Jean François ­Champollion ska klara av att tyda ­hieroglyferna. Men så står han där, på Vitterhetsakademin i Paris 1822 för att hålla sitt föredrag. Ett föredrag som ska komma att bli banbrytande. Det är många kända ansikten i rummet. Hans största ­konkurrent britten Thomas Young är där av en slump. Den tyske lärdoms­giganten ­Alexander von ­Humboldt är också där. Mycket tack vare den senares stjärn­glans accepteras senare upptäckten.

Jean François Champollion har knäckt koden. Han kan tyda hieroglyferna.

”Förutfattade meningar”

Under tio års tid har Jean François Champollion försökt dechiffrera det egyptiska ­språket. Till slut har han lyckats. Helt avgörande för genom­brottet är Rosettastenen. En stor svart stenplatta med inskriptioner från 196 år före Kristus. ­Stenen hittades av franska ­soldater 1799 i norra Egypten under Napoleons fälttåg i landet.

– Rosettastenen är startskottet för uttolkningen och dechiffreringen av de egyptiska hieroglyferna, säger Åke ­Engsheden, docent vid Stockholms universitet.

Det fanns fler som försökte sig på att tyda hieroglyferna på Rosettastenen även om Åke Engsheden menar att ­konkurrensen är lite överdriven. Young, som var Champollions största medtävlare i jakten på att uttyda vad hieroglyferna betydde, gjorde många framsteg men det räckte inte.

– Många forskare var fast i förutfattade meningar om hur skriften skulle fungera. Man trodde att det var mystiska symboler fulla av visdom som var svårtolkade. Men så visade det sig, genom Champollions snilleblixt, att de här tecknen i huvudsak står för ljud i ett specifikt språk. Så man måste kunna språket innan man kan läsa skriften, förklarar Åke ­Engsheden.

Blev chef på Louvren

Från att ingen riktigt trott på honom blev nu Jean François Champollion geniförklarad. Han fick understöd från det franska hovet och blev kändis på köpet. När Louvren skulle inrätta en avdelning för de egyptiska antikviteterna föll givetvis valet av chef på honom. Champollion levde inte länge till men efter hans död gav man ut en egyptisk ordbok och en grammatikbok över hieroglyferna.

– Utan den här dechiffreringen hade vi inte vetat vad egypterna tyckte, tänkte eller ville förmedla. Vi hade inte känt till deras historia och vi hade haft litteraturverk som vi inte hade kunnat läsa, säger Åke Engsheden.

Egypten ställer krav

Idag står den världsberömda stenen på British museum. Inte helt populärt. Egypten har försökt få tillbaka stenen under många år och i början av 00-talet hotade de med ”aggressiva metoder” om det brittiska museet inte lämnade tillbaka den. I år blossade diskussionen upp igen.

– Rosettastenen är ikonisk för den egyptiska identiteten, säger den egyptiska arkeologen Zahi Hawass till The National.

Tillsammans med en grupp egyptiska intellektuella planerar han att skicka en petition till flera europeiska museer under hösten. Utöver Rosetta­stenen vill de även ha tillbaka en byst av drottning Nefertiti som finns i Berlin och en tak­relief med ­zodiaken från Kleopatras tid som finns på Louvren i Paris.

– De tre föremålen är unika och deras hem bör vara i ­Egypten. Vi har sammanställt bevis som visar på att de här tre föremålen stals från Egypten, säger Hawass till The National.