I mars förra året utlyste EU-kommissionen ett öppet samråd, en allmän konsultation,  om investerarskyddet ISDS (Investor-State Dispute Settlements) i det omstridda handelsavtalet TTIP som just nu förhandlas. Svaren har lämnats av privatpersoner, akademiker, fackförbund, advokatsamfund, näringsliv och organisationer. Svaren visar på en överväldigande misstro mot den kontroversiella tvistlösningsmekanismen. Carl Schlyter MP-riksdagsledamot och ordförande i riksdagens EU-nämnd konstaterar att närmare 150 000 människor har bemödat sig att ta aktiv ställning.
– Svaren visar på ett stort folkligt engagemang för medborgarna mot storföretagens intressen. Aldrig tidigare i EU:s historia har ett samråd genererat så många svar, säger han.
Handelskommissionär Cecilia Malmström (FP) säger i en kommentar att svaren ”på det stora hela visar på en stor skepticism inför ISDS”, samtidigt som hon understryker att det handlade om en rådfrågning – inte en folkomröstning.

”Vi vinner kampen om ISDS”

I sin sammanställning av svaren har kommissionen listat fyra särskilt kritiserade områden i ISDS. Det gäller bland annat EU:s och regeringars rätt att stifta lagar i allmänhetens intresse och hur de särskilda domstolarna som dömer i tvister mellan stater och företag ska fungera och övervakas. Carl Schlyter tror att kritiken kan leda till att ISDS nu stryks ur TTIP-avtalet.
– Jag tror att vi vinner kampen om ISDS, men det gäller att hålla trycket uppe. Annars finns risken att Cecilia Malmström och kommissionen tar parti för de intressen som tror sig tjäna på ISDS, säger Carl Schlyter.
Han betonar dock att investerarskyddet bara är en liten del av TTIP.
– Striden är inte över även om ISDS stryks ur avtalet. Det finns en uppenbar risk att man med TTIP skapar strukturer där storföretagen ges andra särskilda privilegier på medborgarnas bekostnad – exempelvis exklusivt inflytande i speciella lagstiftningskommittéer, säger han.
Tidigare erfarenhet visar också, enligt Carl Schlyter, att handelsavtal där parterna erkänner varandras lagar på olika områden brukar leda till att det blir den lägre standarden som i slutändan blir rådande.
– Produktionen sker där de lägsta kraven ställs vilket gör att standarden i hela området indirekt försämras
Han befarar också att stater, även utan klausulen om investeraskydd, kan komma att hämmas i sitt beslutsfattande.
– En stat varken kan eller vågar fatta vissa beslut när man lovat att en marknad ska vara öppen. Om ett land exempelvis vill återföra vården i offentlig regi så blir det svårt, säger han.
Även utan ISDS kommer avtalet ge utökade möjligheter för företag att vinna processer - då i reguljära domstolar, menar han.

Det vanligaste argumentet för TTIP är att det kommer att ge fler jobb och högre tillväxt. Vad säger du om det?

– Det ger inga fler jobb! Det finns inget vetenskapligt stöd alls för det. En enda studie av Berthelsman säger att det kommer att ge fler jobb, men den har sågats av både forskarna och kommissionen, säger han.
Däremot skulle TTIP kunna ge något högre tillväxt.
– Billigare produkter som produceras med mindre arbetsinsats och lägre kostnader för att förstöra miljön kan ge högre tillväxt, men inte fler jobb, säger Carl Schlyter.
Det bästa vore ett mindre omfattande avtal som fokuserar på tekniska förenklingar i handeln mellan blocken, menar han.
 – Man borde koncentrera sig på att hitta gemensamma regler för hur man exempelvis testar nya bilar – men lämna kvar rätten till egen miljölagstiftning på området, säger han.
Kommissionen ska under våren inleda dialog med EU-ländernas regeringar, EU-parlamentet och det civila samhället med utgångspunkt i samrådssvaren.
– Många konstruktiva förslag har lagts fram på områden som kan reformeras, och vi ska titta noga på de här förslagen under dialogen, säger Cecilia Malmström i en kommentar.