Trots att direkta krigshandlingar mellan de två parterna inte förekommit på nära ett halvår har direkta förhandlingar mellan parterna låtit vänta på sig. Det har dock blivit klart för bägge parter att ingen kommer att kunna vinna kriget på slagfältet – alternativet till fredsförhandlingar är ett fortsatt krigstillstånd. Tigray har sedan kriget inleddes utsatts för en de facto-blockad och lider allvarlig brist på livsmedel och mediciner samtidigt som samhällsviktig service som telekommunikationer, elektricitet och banksystemet inte fungerar.

Etniska konflikter

Följden har blivit att jordbruket drabbats hårt, att hjälpinsatser inte kunnat genomföras och att nära fem miljoner människor i Tigray är i ett omedelbart behov av livsmedel och mediciner.

Samtidigt har också andra etniska konflikter i Etiopien blossat upp. Landets näst största provins Amhara slöt tidigt upp på den federala regeringens sida och miliser därifrån attackerade Tigray. Amhara gör också anspråk på områden i västra Tigray, områden som man i praktiken nu annekterat. Tigray kräver som en förutsättning för förhandlingarna att områdena ska återföras till Tigray.

Kräver plats vid bordet

Också vilka som ska finnas med i förhandlingsdelegationerna har varit en stridsfråga. På den etiopiska sidan har man tagit in flera tongivande ledare från Amhara, men även representanter från den största delstaten Oromio kräver plats vid bordet – liksom grannlandet Eritrea som skickat trupp för att delta i kriget och samtidigt tränat och understött miliser från Amhara.

Också platsen för fredsförhandlingarna har diskuterats. Tigray kräver att förhandlingarna ska ske i Nairobi i Kenya, medan Etiopien och Afrikanska Unionen vill förlägga dem till staden Arusha i Tanzania under ledning av AU:s medlare, Nigerias förre president Olusegun Obasanjo.

Massakrer i Amhara

Trots att strider mellan Tigray och Etiopien inte förekommit under en längre tid har andra attacker genomförts. Bland annat har den terroristanklagade milisen Oromias frihetsarmé, OLA, genomfört flera massakrer i Amhara. OLA slåss för självstyre och ser en chans att minska det federala Etiopiens styrka genom att attackera Amhara och stödja Tigray.

Allt detta sker i skuggan av att den allvarligaste missväxten på fyra decennier hotar, det finns inte heller några utsikter för nya regn som skulle kunna minska konsekvenserna. Värst är situationen i delar av Etiopien och Somalia. FN räknar med att många miljoner människor är i direkt fara för svält. På grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina är dessutom bristen på bland annat vete mycket stor på världsmarknaden.