Fler och starkare värmeböljor, ostoppbara havsnivåhöjningar, skyfall och översvämningar – med enorma konsekvenser för samhällen och ekosystem. Under måndagen presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin senaste sammanställning av kunskapsläget kring klimatet. Forskarna har redan tidigare fastställt att världen blir allt hetare och att det är människans utsläpp av växthusgaser som driver den utvecklingen. Nu kan de, tack vare nya metoder och forskningsfält, visa – med allt högre sannolikhet – hur mänskliga utsläpp förändrar livsbetingelserna på specifika platser på jorden.
– Klimatförändringarna påverkar redan varje region i världen på många olika sätt. De förändringar vi ser idag kommer att öka med ytterligare upphettning, säger Panmao Zhai, en av de två klimatforskare som lett den arbetsgrupp som tagit fram den senaste sammanställningen.
Havet går inte att hejda
Många av de förändringar som nu sker saknar motstycke under den tid som människan har levt på jorden. År 2019 var koncentrationen av koldioxid i atmosfären med stor sannolikhet högre än någon gång under åtminstone två miljoner år tillbaka. Till följd av våra utsläpp har den globala medeltemperaturen hittills stigit med lite mer än en grad jämfört med förindustriell tid, ökningen är dock mycket större över land och i städer samt på norra halvklotet. Det går också snabbare i områden nära polarcirkeln, som norra Sverige: här går upphettningen två till fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet.
Klimatkrisen handlar heller inte bara om kvicksilvrets rörelser på termometern. En annan konsekvens av våra utsläpp blir att vattnets kretslopp rubbas över hela jordklotet. Havsnivåerna och vattentemperaturerna kommer att stiga under hundratals till tusentals år som en konsekvens av den koldioxid som oceanerna absorberar. Så kallade hundraårsfloder kan inträffa varje år från och med slutet av vårt århundrade.
Kolsänkorna är mättade
Samtidigt visar världens naturliga kolsänkor – i första hand oceaner och skogar, som hittills tagit upp ungefär hälften av människans koldioxidutsläpp – nu tecken på att de inte mäktar med att ta upp så mycket mer växthusgaser. Dessa kommer därför i större grad att hamna i atmosfären.
Forskarna säger också att klimatkänsligheten, alltså hur mycket upphettning som människans utsläpp leder till, är högre än vad IPCC tidigare trott. En fördubbling av koldioxidutsläppen i atmosfären kommer med hög sannolikhet leda till en temperaturökning på 2,5 till 4 grader, med en ”bästa” uppskattning på 3 grader.
Politiskt misslyckande
Den här utvecklingen går inte alls i linje med de mål som världens länder samstämmigt enades om i Paris år 2015, nämligen att hålla upphettningen under 2 grader och helst 1,5.
Samtidigt slår rapporten fast att människan fortfarande kan göra skillnad – eftersom det är hennes utsläpp av gaser som hettar upp världen har hon också möjlighet att forma framtiden genom att snabbt ställa om till en fossilfri tillvaro.
– Att stabilisera klimatet kommer att kräva starka, snabba och hållbara minskningar av växthusgasutsläpp och nettonollutsläpp av koldioxid. Begränsningen av andra växthusgaser och luftföroreningar, särskilt metan, kan också gagna både hälsan och klimatet, säger Panmao Zhai.
