– Men vi menar att det inte är en flyktingkris utan en politisk kris, säger Catherine Woollard, generalsekreterare för nätverket European Council on Refugees and Exiles, Ecre, som samlar 95 organisationer i 40 länder.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Som svar på den så kallade flyktingkrisen lade EU-kommissionen fram förslag på hur EU:s gemensamma asylsystem skulle förändras. De säger att de gjorde det för att flera medlemsstater ville det. Men ingen medlemsstat vill kännas vid det. I stället är många väldigt frustrerade med hela processen. Det har blivit en fråga där man försöker lägga skulden på varandra.
Kraschad tidtabell
Till sist tog EU-kommissionen fram ett detaljerat schema, med deadline i juni 2018. Då skulle EU vara överens om ett nytt gemensamt asylsystem. Med ett par veckor kvar av juni månad står det klart att EU inte i är i närheten av en överenskommelse, åtminstone inte när det gäller knäckfrågan: Dublinförordningen.
Enligt Dublinförordningen ska det land i EU där den asylsökande först sätter sin fot ta hand om allt i asylprocessen. 2015 satte det fokus på Grekland, som då var tyngt av flera års ekonomisk kris och EU-påtvingade nedskärningar.
– Enligt reglerna skulle Grekland varit ansvariga för en miljon människor, säger Woollard.
Grekland valde att inte ta det ansvaret, och den kända flyktingvandringen mot Tyskland och Sverige satte igång. Det slutade med att Sverige och flera andra EU-länder införde gränskontroller. Under Socialdemokraternas ledning införde Sverige dessutom hårdare regler, för att flyktingar inte ska lockas att söka asyl i Sverige. Nu går partiet till val på att ytterligare försämra villkoren. Detta ska gälla, menar S, tills dess att EU kommer överens om nya regler där alla stater delar solidariskt på ansvaret.
Dublin är nyckeln
EU verkar kunna enas om en del frågor, som att bekämpa illegal invandring och att införa nya tvingande lagar som ska göra handläggande och mottagande av asylsökande mer likartat i alla EU-stater. Men att bara komma överens om detta, och inte reformera Dublinförordningen, är att börja i fel ände. Det menar flera forskare, experter och organisationsföreträdare som Dagens ETC talar med.
– Dublinförordningen har lett till att länderna tjänar på att göra sitt mottagande och integrationen så dåliga som möjligt, så att människor i stället söker asyl i ett annat EU-land, säger Catherine Woollard på Ecre.
– Så har det varit i många år och vi vill så klart förändra det till det bättre, men ur ett politiskt perspektiv kan man förstå taktiken att skapa en fientlig miljö eller att titta åt andra hållet medan flyktingar passerar landet.
De så kallade Visegradländerna – Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien – har motsatt sig alla former av gemensamt ansvar. På andra sidan står länderna där flyktingarna först anländer i EU, som Grekland, Italien och Spanien. Resten av EU-staterna är svåra att placera in i olika läger, enligt Woollard. Deras ståndpunkter ändras ofta.
– Och för många medlemsstater, inklusive Sverige, är det väldigt svårt för tjänstemän och politiker att ens analysera förslagen som kommer och förstå konsekvenserna i sin egen nationella kontext. På en vecka kan det komma två helt olika utkast, och så har det pågått nu i två år!
Grundproblemet är att kommissionens förslag i maj 2016 behöll eller till och med fördjupade flera centrala problem med Dublinförordningen. Dessutom har Ecre och en mängd andra flyktingrättsorganisationer i EU ägnat de senaste två åren åt att bekämpa mer repressiva element i kommissionens förslag, som att förbjuda stater att ge permanenta uppehållstillstånd och göra det svårare för människor att komma till EU för att söka asyl.
Förhandlingarna blev ännu svårare efter att EU-parlamentet lade sitt förslag i höstas. Till Woollards glädje var deras förslag mycket bättre, inte minst för att Dublinförordningen skrotas. I stället ska asylsökande fördelas solidariskt till alla medlemsstater, baserat på faktorer som befolkningsstorlek och BNP. Förslaget skiljer sig dramatiskt från vad EU-ländernas migrationsministrar tros kunna komma fram till. Hur EU ska kunna enas framstår nu som närmast omöjligt. Först måste EU:s medlemsstater komma överens, och sedan måste de i sin tur nå en kompromiss med parlamentet.
Bakom allt lurar den egentliga knuten, menar Catherine Woollard: EU:s politiska kris. Hon får medhåll av Gianfranco Schiavone, en italiensk jurist och migrationsexpert som följt förhandlingarna om EU:s gemensamma asylsystem.
– EU:s solidaritetsprincip och erkännandet av att medlemsstaterna har ett ömsesidigt ansvar har kraschat. Några av de principer som låg till grund för EU som projekt har försvunnit, säger Gianfranco Schiavone.
– Det här är ett djupt problem som får dramatiska konsekvenser för flyktingar men det rör oss alla, alla vi som är EU-medborgare. Frågan vi måste ställa oss själva nu är: vilket gemensamt projekt har vi för Europa om vi inte kan komma överens om en lösning för hur vi ska ta hand om flyktingar?
1990
EU, som består av tolv medlemsstater, antar Dublinkonventionen, bland annat för att hindra personer att söka asyl i flera EU-stater.
1995
Sverige blir medlem i EU, och ansluter sig till Dublinkonventionen två år senare.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
1999
EU inleder förhandlingar om ett fördjupat gemensamt asylsystem.
2013
Efter 14 år enas EU om ett nytt asylsystem, med gemensamt regelverk och minimiregler.
2015
Omkring en miljon människor anländer till EU under sommaren och hösten 2015, vilket leder till en kris i EU där medlemsstaterna försöker skyffla över flyktingarna till varandra.
Våren 2016
EU-kommissionen lägger ett förslag om ett nytt asylsystem i EU. Det handlar om att lagar, mottagande och handläggning av asylärenden ska bli mer lika i medlemsländerna, att illegal invandring ska bekämpas och återvändandet öka. Dublinförordningen ska reformeras, men inte så mycket som många menar krävs.
Hösten 2017
EU-parlamentet kommer med sitt förslag, som enligt flyktingrättsorganisationer är mycket bättre än kommissionens. Parlamentet föreslår bland annat att Dublinförordningens princip om första-land-ansvar skrotas och att alla länder måste dela solidariskt på de flyktingar som söker skydd i EU.
Juni 2018
Nu ska EU ha kommit överens, enligt kommissionens tidtabell. Men EU:s medlemsstater är långt ifrån eniga, och ovilliga att pressa igenom ett beslut genom kvalificerad majoritet. När och om de enas måste de komma överens med parlamentet, som sagt sig inte vilja kompromissa om sitt Dublinförslag.
Juli 2018
Österrike tillträder som ordförandeland i EU. I intervjuer den senaste månaden har förbundskansler Sebastian Kurz sagt att det är dags för EU att ge upp idén om ett nytt gemensamt asylsystem och i stället jobba mycket hårdare för att stoppa flyktingar från att nå EU.
