Retoriken mot Ryssland från USA och EU hårdnar. Inför EU:s utrikesministermöte idag har Frankrike, Storbritannien och Tyskland enats om att EU måste kunna införa hårdare sanktioner. USA:s FN-ambassadör Samantha Powers sa i tal i FN i fredags att ”Ryssland kan avsluta kriget och Ryssland måste avsluta kriget.”
Om intresset för den segdragna konflikten i östra Ukraina hade minskat i omvärlden så är den nu definitivt tillbaka i rampljuset. De 298 döda kropparna har blivit brickor i ett internationellt spel. Mark Rutte, premiärminister för Holland varifrån 193 av offren kommer, säger att han är ”chockad är det respektlösa beteendet” från separatisterna som anklagas för att ha röjt undan bevis, flyttat runt kroppar på egen hand och plundrat dem på tillhörigheter. Rutte sa till reportrar på lördagen att Rysslands president Vladimir Putin måste använda sitt inflytande över separatisterna i Ukraina för att se till att de inte stoppar försöken att utreda nedskjutningen av MH17, och ger utredare fri tillgång till olyckplatsen.

”Bidrar till tragedin”

USA:s utrikeminister John Kerry kallade separatisternas behandling av kropparna ”grotesk”. Den ryske medborgaren Alexander Borodaj, premiärminister för separatisternas självutropade ”Folkrepubliken Donetsk”, har försvarat sig med att det var nödvändigt att flytta kropparna och att en del av passagerarnas tillhörigheter har samlats upp av säkerhetsskäl. Storbritanniens premiärminister David Cameron anklagar Vladimir Putin för att hans stöd till separatisterna i östra Ukraina - som att låta vapen och ryska frivilliga stridskämpar flöda över gränsen till Ukraina - bidragit till tragedin. Den amerikanska ståndpunkten är att rebellerna sköt ned planet av misstag, och att det luftvärnssystem som använts kommer från Ryssland.  

Pressen ökar

I ett uttalande på söndagen sa Putin att i väntan på att en internationell utredning är färdig ska ”ingen använda tragedin för att uppnå sina egna själviska politiska mål”, och syftade på bland andra USA och Ukraina som anklagar separatisterna för nedskjutningen. Putin ger i sin tur Ukraina skulden för nedskjutningen, och sa på söndagen att han ”kan helt säkert säga att om inte militäroperationerna återupptagits (av den ukrainska regeringen) den 28 juni hade det här inte inträffat”.
Möjligheten finns att nedskjutningen av MH17 blir början på slutet för separatisterna i östra Ukraina, och därmed också den direkta väpnade konflikten, menar Fredrik Westerlund, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
– I och med internationaliseringen av konflikten och att världens blickar riktas mot Ukraina ökar pressen på alla parter att upphöra med stridigheterna, säger han till Dagens ETC.
– Om det kan bevisas att det är separatisterna som ligger bakom kommer trycket hamna där och på Putin. Det blir enklare för EU-länderna att enas kring sanktioner mot Ryssland. – Det är också möjligt att USA engagerar sig mer aktivt. Jag har fortfarande svårt att se att något land skulle blanda sig i konflikten militärt, men det kan bli så att stödet till Ukrainas militära operationer ökar.

Oro för NATO

Men ännu så länge fortsätter striderna i östra Ukraina, och Putin har inte visat några tecken på att backa.
– Det är svårt att sia om hur Ryssland kommer att reagera på ett ökat internationellt tryck, säger Fredrik Westerlund.
– Det är inte givet att Ryssland kan backa ur det här. Det är svårt för Ryssland att överge stödet till separatisterna och dra sig tillbaka utan att förlora ansiktet på hemmaplan.
– Skälet till att Ryssland från början annekterade Krim och stöttade separatisterna i östra Ukraina är att man anser att NATO tränger sig på och försöker få ökat inflytande i regionen. Den inställningen har knappast försvunnit. Det är möjligt att Ryssland sätter hårt mot hårt och då får vi ett mycket kyligt klimat, säger Fredrik Westerlund.