Ja, verkar den finska regeringen tycka.

I maj la man nämligen fram ett förslag på en lag som i händelse av kris gör olagliga så kallade pushbacks vid gränsen lagliga. Människor som korsar gränsen österifrån ska illa kvickt kunna skickas tillbaka till Ryssland – utan att eventuella asylskäl tas i beaktande. 

Detta bryter mot en av asylrättens allra viktigaste grundbultar: principen om ”non-refoulment” – ett juridiskt hinder mot avvisning i fall där en person riskerar tortyr eller förföljelse. Eller enklare sagt: individuella skyddsskäl måste alltid utredas.

Frank Johansson, verksamhetsledare på Amnesty i Finland, håller inte med om att landet genomgått någon kris. Men även om en sådan hade uppstått finns det inget som rättfärdigar en lag som den som ligger på parlamentets bord. Omröstningen har skjutits upp flera gånger, men hålls sannolikt under veckan. 

– Det handlar om en undantagslag som strider mot Finlands grundlag. Den bryter på fem-sex ställen mot olika människorättsavtal och lagar, säger Frank Johansson.

Flyktingar som vapen

Inspirationen till lagförslaget kan spåras tillbaka till hösten 2021. Då började EU-medlemmarna i Baltikum och Polen prata om hur migration ”instrumentaliserades”. Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko bussade då – något förenklat – flyktingar till gränsen. Därefter tog de sig över gränsen till Lettland, Litauen och Polen.

I händerna på Lukasjenko blev människorna på flykt till ”ett vapen”, hette det. I händelsernas kölvatten började EU diskutera möjligheterna att göra asylundantag när migration används som påtryckningsmedel. Sveriges dåvarande migrationsminister Anders Ygeman kallade förslaget ”rimligt”.

EU-parlamentet satte dock stopp för kommissionens förslag. Det fick Lettland, Litauen och Polen att gå vidare med egna, hårt kritiserade, lagar. Men istället för att efterlikna dessa tycker Frank Johansson att Finland hade kunnat utreda andra möjligheter för mottagande av asylsökande.

– Men det vill regeringen inte göra. Orsaken är att vi har Sannfinländarna, ett parti med en mycket främlingsfientlig agenda. I deras migrationspolitiska program säger de att de inte vill ha asylsökande alls. Och det är det de nu håller på att förverkliga, säger han.

Målet: ökad säkerhet

Den finska pushbacklagen kommer inte ensam, utan är del av ett paket. Etiketten på paketet: Finlands säkerhet.

– Precis allting ses som att Ryssland hotar oss. Det har sin historia i att vi har fört otaliga krig med dem och det har lett till att Finland nu har gått med i Nato och stöttar Ukraina på alla sätt. Det har skapats ett slags rädsla i samhället och det utnyttjar främlingsfientliga krafter till att sätta asylsökarna i fokus. Det är asylsökarna som utgör hotet. Bland dem kan det finnas terrorister som Ryssland vill smuggla in.

Frank Johansson hävdar att det inte finns några bevis för att det skulle vara så. Och även om så vore motiverar det ändå inte helt stängda gränser. Det finns andra tänkbara sätt att hitta potentiellt farliga individer på, som att ha ett fungerande asylsystem där personers bakgrund och asylskäl utreds enligt internationell lag. 

– Då finns det inte någon fara för rikets säkerhet, säger Frank Johansson.

Så lagen bygger på rädsla och att man lägger ett säkerhetspolitiskt filter över allt som har med migration att göra?

– Absolut, absolut.

Många mil ödemark

Landgränsen mellan Finland och Ryssland är nästan 135 mil lång. Det mesta är obebodd ödemark. De allra flesta asylsökande anlände via officiella gränsövergångar. Det skiljer sig från migrationen från Belarus till Baltikum och Polen, där flyktingar ofta vandrat genom oländig terräng i dagar innan de når sina destinationer. Detsamma har förekommit mellan Ryssland och Finland, men inte alls i samma omfattning. Och det senaste halvåret: knappt alls.

Men nyligen sa den finska presidenten Alexander Stubb i en intervju att han har information om att Ryssland inom 48 timmar kan flyga in 10 000 asylsökande från Mellanöstern. Han kunde dessvärre inte gå in på några detaljer, berättar Frank Johansson.

Frågorna som uttalandet lämnade efter sig är enligt honom många.

– Vad betyder det här utlåtandet egentligen, annat än att det beskriver flygtrafikens realitet? Och sedan är det en fråga som ingen riktigt har velat ställa: Har Ryssland på riktigt ett intresse av det här? Har de på riktigt resurser för att genomföra det här? För om Ryssland verkligen skulle vilja pressa Finland genom att skicka asylsökande, varför har det inte skett en enda gränsöverskridning sedan gränsstationerna stängde?

Enligt Amnestys Frank Johansson är hotbilderna som målas upp orealistiska.

– Dessutom är de hemligstämplade, så det går inte att argumentera mot dem heller. Det är skrämselpropaganda.

”Ingenting händer”

Gränsen mellan Finland och Ryssland är lång, och det är svårt att veta exakt vad som händer längs hela, förklarar juristen Pargol Miraftabi vid organisationen Flyktingrådgivningen i Finland.

– Men för det mesta verkar det som att ingenting händer längs gränsen.

Under våren har Pargol Miraftabi intervjuat ett tiotal asylsökande som anlände i höstas och vintras. Flera delade också berättelser de hört från andra asylsökande. Majoriteten kom via de officiella gränsövergångarna, men ett fåtal hade också vandrat genom ödemarken.

– Och de upplevelserna skiljer sig uppenbarligen från varandra. När de officiella gränsövergångarna var öppna spelade de ryska myndigheterna en större roll. När de sedan stängde blev smugglarna viktigare. I de fallen har människor jag pratat med inte nämnt de ryska myndigheterna, säger Pargol Miraftabi.

Dyr cykel – ond plan?

Baserat på det hon har hört tror hon inte att det rör sig om någon större organisering från rysk sida. Gränsvakter eller poliser har sålt extremt dyra cyklar till vissa asylsökande, men att det skulle vara en del av en storskalig plan – en instrumentalisering – har hon inte uppfattat det som. Det är inte heller tydligt vad den finländska regeringen menar när den pratar om det senare.

– En del av dem jag intervjuade hade också försökt fly med hjälp av smugglare från Belarus till Polen, Lettland eller Litauen. Men de hade inte lyckats där. Och sedan efter att ha försökt i många månader föreslog smugglaren att de skulle åka till Ryssland och testa den finländska gränsen.

Det är någonting Pargol Miraftabi vill understryka.

– När gränser stänger blir smugglarnas roll större och människor måste ta farligare vägar. Jag tror att om den här nya lagen röstas igenom så kommer smugglarnas roll bli viktigare.