– Människor mår bättre, har lägre sjukfrånvaro, och produktiviteten har ökat. På kortare arbetstid har man alltså fått samma mängd saker gjorda, eller till och med mera, sa statsminister Sanna Marin till svenska Yle för några veckor sedan.

– Resultaten från olika undersökningar har hela tiden varit uppmuntrande. Och förstås, även i Finland behöver vi förhålla oss öppet till försök av det här slaget, lade hon till.

Frågan har varit uppe på tapeten förr. Redan vid förra valet föreslog Sanna Marin att fyra dagars arbetsvecka skulle införas i landet. Men den här gången finns en avgörande skillnad: Landets största fackliga centralorganisation, FFC, är med på tåget.

”Något måste göras”

– Den här frågan har bubblat under ytan länge, säger Antila Juha, utvecklingschef på FFC.

Nu är det dags att slå slag i saken på riktigt, säger han. Om inte genom en storslagen reform, så åtminstone genom en grundlig och ordentlig utredning. FFC uppmanar nästkommande regering att på allvar pröva 32-timmarsveckan.¨

– Det har testats runt om i världen, och visar nästan alltid goda resultat. Vi hade ett försök här i Finland för 25 år sedan och även då var effekterna positiva. Men det var länge sen och sedan dess har mycket hänt. Nu vill vi se ett nytt test, säger Antila Juha.

Han menar att det finns flera skäl till att arbeta för förkortade arbetsveckor i just Finland. Ett av dem grundar sig i landets arbetskultur.

– Jag har förstått det som att ni i Sverige ser arbetslivet som en slags resa, med olika faser, branscher och arbetsplatser. Men här har vi en kultur av att man jobbar inom samma bransch livet ut. Och det är heltid för nästan alla, säger Antila Juha.

Det är något som kan ha bidragit till en ökad psykisk ohälsa bland finska arbetstagare, säger han. Just den psykiska ohälsan är den vanligaste orsaken till att arbetstagare blir sjukskrivna i landet. Mellan 2017 och 2020 ökade sjukskrivningarna med över femtio procent.

– Något måste göras och det är nästan alla överens om, säger han och lägger till:

– Men arbetstidsförkortningen är samtidigt en fråga som är tätt förknippad med ideologi. Arbetsgivarna och högerpartierna är rädda för att det här förslaget kommer innebära ökade arbetsgivarkostnader. Om Socialdemokraterna får fortsatt förtroende så tror jag att det är troligt att vi får se ett finskt försök. Annars kommer det här nog inte bli verklighet.

Ökad lönsamhet

I februari presenterades resultatet av världens hittills största försök med fyra dagars arbetsvecka.

Nästan 3000 anställda vid 61 olika företag i Storbritannien arbetade under en sexmånadersperiod fyra dagar i veckan med bibehållen lön. 

Resultaten var nästan enbart positiva – både för företagen och de anställda. En tredjedel av arbetsgivarna uppgav att produktiviteten hade ökat, och inte ett enda företag redovisade minskad lönsamhet.

I efterhand har nästan alla medverkande företag, 92 procent av dem, uppgett att de tänker fortsätta med fyradagarsveckan. 18 av företagen har redan gjort det till en permanent lösning.

En tidsfråga

Olika typer av modeller av arbetstidsförkortning prövas just nu runt om i världen. Bland annat i Skottland, Belgien, Japan, USA och Nya Zeeland.

Men i Sverige bubblar det det bara knappt under ytan. 

– Debatten här är inte alls lika aktiv som i Storbritannien, eller för den delen Finland, konstaterar Hampus Andersson, utredare på fackförbundet Kommunal.

– Jag tror att det har funnits en rädsla för att utmålas som ekonomiskt ansvarslös. Arbetstidsförkortningen har felaktigt presenterats som en ekonomisk och samhällelig förlustaffär. Det finns många missuppfattningar och antaganden i den här frågan, säger han.

Kommunal arbetar sedan förra året aktivt för att införa 30 timmars arbetsvecka. Det som tidigare var en vision blev vid förra årets förbundskongress ett hårt mål. Visserligen utan en konkret tidsplan.

– Vi äger inte frågan själva, utan behöver få med arbetsgivare och politiker på tåget. Det finns mycket att vinna om man kan lyfta den här frågan med trovärdighet och empirisk grund, och ur ideologisk synvinkel. Jag tror att det är en tidsfråga innan arbetstidsförkortningen lyfts politiskt. 

Och det finns goda skäl för att jobba för en förkortad arbetsvecka även i Sverige, menar Hampus Andersson.

– Vi producerar mer och har höjt produktiviteten över tid. Det finns flera anledningar och vinster med att ta ut en del av den välståndsökningen och fördela den i form av mer fritid. Vi har i princip fördubblat vår produktivitet sedan vi senast förkortade den generella arbetstiden. Det är viktigt att komma ihåg att vår ekonomi är dynamisk. Den anpassar sig efter förutsättningarna och efter hur lång arbetsvecka vi väljer att ha, säger han.