Filmer på tillfångatagna soldater strider mot folkrätten
Bilder från sajten 200rf.com på vad som uppges vara två krigsfångar och ukrainska soldater inspekterar ett förstört militärfordon.
Bild: Marienko Andrew/AP & 200rf.com
Dagens ETC
Tillfångatagna, skadade och avlidna. Ryssar ska kunna hitta anhöriga soldater genom en ny sajt som ukrainska inrikesministeriet ligger bakom. Men agerandet kan strida mot folkrätten.
Fyra ryska soldater på knä med bakbundna händer. De har tagits av ukrainska styrkor, och får nu svara på varför de har kommit till Ukraina.
– Först sa dom att det var en övning. När vi sedan kastats in till frontlinjen demoraliserades folk. Ingen ville hit, men de sa att ”ni kommer bli folkets fiender, och eftersom det är krig kan ni bli skjutna”. Dom började använda oss som kanonmat. Men ingen av oss vill ha krig, säger en av dem.
Vad som presenterad som tillfångatagna ryska soldater filmas, och videon på dem läggs sedan ut på en sajt som ukrainska myndigheter lanserade i helgen. Här finns flera filmer, några av dem som filmas är skadade. I ett klipp visas hur en soldat ringer hem till sin familj. Enligt det ukrainska inrikesministeriet är just det syftet – ryssar ska kunna få kontakt med sina anhöriga. Eller anhöriga ska kunna identifiera dem som har dött. Sidan, 200rf.com, är till för dem, menar de.
– Jag vet att många ryssar är oroliga för hur deras barn, söner, eller makar mår eller var de befinner sig och vad som händer dem, så vi beslutade oss för att lägga ut detta online så att var och en av er kan söka efter era närmaste som Putin sänt för att strida i Ukraina, säger Viktor Andrusiv, rådgivare till Ukrainas inrikesminister, i ett inslag på sajten.
”Inte rätt sätt”
De flesta av bilderna, filmerna och dokumenten läggs dock inte ut på huvudsajten, utan på en tillhörande kanal på den krypterade tjänsten Telegram. Men även om de inte är lika lätta att komma åt kan det ukrainska inrikesministeriets agerande strida mot folkrätten. Det menar Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
– Att lägga ut bilder på krigsfångar där personerna går att identifiera strider mot Genèvekonventionen, säger han.
Bilder och filmer som vem som helst kan se är inte rätt sätt.
Att de ukrainska myndigheterna motiverar sajten med att anhöriga har rätt att få veta vad som har hänt soldaterna är inte skäl nog.
– Anhöriga ska underrättas på annat sätt. När man har blivit krigsfånge ska man inom en vecka få möjlighet att skicka brev till sin familj och berätta om vad som har hänt. Kommunikationen ska hanteras genom en krigsfångemyndighet, som Internationella Röda korset-kommittén i Genève kan bistå med. Det finns redan förberedda sätt att ordna kontakt mellan krigsfångar och familj. Bilder och filmer som vem som helst kan se är inte rätt sätt, säger Pål Wrange.
Ukrainas agerande kan ses som ett sätt att få den ryska opinionen på sin sida. Enligt the Guardian, som har pratat med familjemedlemmar till en av de soldater som filmats, fick familjen ta emot ett meddelande ihop med en länk till videon. Där stod bland annat: ”Jag vill säga hej från det ukrainska folket. Jag vill glädja dig med att en nära anhörig till dig fortfarande lever. Gå ut och protestera, störta er regering innan vi begraver alla i ukrainsk jord”.
De anhöriga berättar också att de inte har haft någon aning om att deras familjemedlem är i Ukraina för att strida. Det fick de veta först genom de ukrainska filmerna.