Myndigheternas vapen var polisens och dödspatrullernas kulor.

Trots protester från hela världen och anmälningar till FN:s råd för de mänskliga rättigheterna skruvades dödandet upp under en rad år och Duterte lovade att så länge han var president skulle ingen polis eller milisman dömas för mord på en narkoman eller knarkhandlare:

– Vi ska fylla hela Manilabukten med döda knarkare och langare, på så sätt kommer fiskarna att få mat och Filippinerna blir samtidigt ett bättre land, slog presidenten fast i en rad tal.

Jag besökte Filippinerna vid tre tillfällen, 2016, 2017 och 2018, och kunde själv se det hänsynslösa mördandet, som många misstänkte var en del i en strategi att göra sig av med så många som möjligt av de regimen såg som värdelösa medborgare.

Poliser rekryterades till extraknäck som gick ut på att i dödspatruller skjuta så många misstänkta man kunde. De betalades per lik, 5 000 peso, cirka 850 kronor, för en knarkare och 10 000 peso för en misstänkt langare.

Under förra året minskade mördandet något, men första kvartalet tog det fart igen då minst 200 människor dödades.

Men det är inte bara narkomaner som riskerar att dödas. Aldrig tidigare har så många advokater, människorättskämpar eller miljöaktivister dödats i Filippinerna. Human Rights Council hänvisar till olika föreningar för advokater som uppger att flertalet av de dödade representerade antingen någon som var ett offer för kriget mot drogerna eller var utsatta för kränkningar av sina mänskliga rättigheter.

När jag talar med mina kontakter i Manila så vill ingen av dem framträda med namn eftersom de i så fall utsätter sig för livsfara. Men deras budskap är klart: Dödandet har minskat något när det gäller antalet offer, men riskerna är mycket stora för de som kritiserar presidenten eller polisen.

– Polisen försöker fortfarande tvinga oss att skriva namnlistor på de som i våra kommuner använder droger. Vi vägrar eftersom vi vet att de som namngivits strax efter blivit avrättade av anonyma pistolmän eller dödats vid en polisrazzia, säger en kvinna som arbetar för ett av Manilas barangays som är den minsta kommundelen.

Förtrycket mot organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och kritiska medier är fortsatt omfattande. Maria Ressler som startat och driver nyhetssajten Rappler har dömts för sin nyhetsorganisations kritiska bevakning av kriget mot drogerna.

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.