Under coronapandemin har många länder i världen, så också i EU, rapporterat en skarp ökning av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Rörelserestriktioner har gjort att kvinnor tvingats stanna hemma med förövare i större utsträckning. Många röster har höjts för åtgärder mot den ökade våldsutsattheten.
Det här är bara ännu en anledning till att allt fler vill se förändringar också på en EU-nivå, för att bättre kunna bekämpa samhällsproblemet med mäns våld mot kvinnor. I nästa vecka tas ett potentiellt stort steg i denna riktning när EU-parlamentets jämställdhetsutskott och utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samlas för att gemensamt rösta om förslagen i en ny rapport.
Uppmanar till lagstiftning
Rapporten har tagits fram för att uppmana EU-kommissionen till lagstiftning, och argumenterar bland annat för att unionens alla medlemsländer ska anslutas till Istanbulkonventionen, som är Europarådets dokument om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor.
– Kommissionen har lovat att försöka ansluta sig till Istanbulkonventionen och även att ta fram någon form av juridiskt verktyg, men oklart vad. Därför har vi nu skrivit ihop en rapport där vi uppmanar kommissionen att fortsätta och att även klassa könsbaserat våld som Eurocrime, säger Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk som är en av rapportörerna, till Dagens ETC.
Eurocrimes är benämningen på särskilda gränsöverskridande brott inom EU, såsom människohandel. Att gå den här vägen vore ett helt nytt sätt att angripa problemet och det skulle innebära att alla 27 EU-länder får en gemensam EU-lag om att könsbaserat våld är ett brott.
– Som feminist jobbar man på alla möjliga sätt. Vi vänder på varje sten och det är ett sätt att visa att vi inte ger oss, säger Malin Björk.
Feministiska krafter har länge kämpat för att få EU att ta våldet mot kvinnor på större allvar. Redan 2011 lyckades dåvarande EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson (V) få igenom en rapport där man för första gången krävde ett direktiv mot könsbaserat våld. Dåvarande EU-kommissionen tog inte saken vidare, men den senaste kommissionen, under ledning av Ursula von der Leyen, har visat ett intresse för åtgärder. Enligt kommissionen själv ska ett förslag för att bekämpa könsbaserat våld läggas fram i slutet av 2021.
Svårt att få uppslutning
Det lär dock bli mycket svårt att få uppslutning för en feministisk politik från somliga konservativa krafter inom EU. Exempelvis har Polens högerauktoritära regering hotat med att överge Istanbulkonventionen helt och hållet, precis som Turkiet slutligen gjorde i förra veckan.
– Vi kommer aldrig få enhällighet kring detta, speciellt inte om vi talar om könsbaserat våld. Men vi tar strid på de sätt som går. Den här rapporten är också ett sätt att skydda Istanbulkonventionen och sätta press på att inget medlemsland kan gå ur, säger Malin Björk.
Även Socialdemokraternas EU-parlamentariker Evin Incir har varit involverad i arbetet med att ta fram den nya rapporten. Hon ser det som ett stort problem att det ännu saknas en konkret EU-reglering som fokuserar på mäns våld mot kvinnor.
– EU borde därför utlysa ett mäns våld mot kvinnor-nödläge för att fylla verktygslådan, till skydd för alla kvinnor och flickor i unionen. En viktig del av det vore att omedelbart göra all typ av könsrelaterat våld förbjudet i hela unionen.
Motstånd inom EPP
Evin Incir gissar även hon att högern i EU lär sätta upp motstånd mot eventuella lagändringar. Detta säger hon sig ha sett redan i förhandlingarna om rapporten, hos den största partigruppen i parlamentet, konservativa EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår.
– I förhandlingarna om att möjliggöra kriminalisering av könsrelaterat våld på EU-nivå gör EPP sitt yttersta för att urvattna förslaget. Dels genom att försöka få bort skrivningar om sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter och dels genom att ta bort skrivningar om att patriarkala strukturer ligger till grund för mäns våld mot kvinnor. De återstående förhandlingarna kommer bli tuffa, säger Evin Incir.
Inför arbetet med att ta fram rapporten har ett flertal expertröster fått läsa förslagen. Bland dessa finns Jacob Öberg, universitetslektor i straffrätt vid Örebro universitet, som fått kommentera om det finns ett juridiskt mandat för att lägga till könsbaserat våld som ett nytt brott på EU-nivå. Hans svar har varit att det är tveksamt.
– Ett problem är att man inte riktigt har förklarat hur det här brottet är gränsöverskridande, som terrorism, droghandel och människohandel är. Om svenska män misshandlar svenska kvinnor finns det normalt sett inte något gränsöverskridande moment involverat, säger Jacob Öberg.
”Finns utsikter”
Det andra och mycket större problemet han, i likhet med andra, ser är att alla 27 medlemsländer ska komma överens om lagförslagen. Med tanke på den politik som förs av regeringarna i vissa medlemsländer lär det bli mycket svårt.
– Men jag tror ändå det finns utsikter att detta förslag kan komma långt i förhandlingarna. Det finns ett hårt tryck i parlamentet för att göra det här och en vilja hos kommissionen. Man kanske också kommer göra andra åtgärder som att ge större processuellt skydd för kvinnliga brottsoffer, eller ge ekonomiskt stöd till olika kvinnofridsorganisationer.
Om en ny EU-lagstiftning mot våld mot kvinnor trots allt kommer på plats, skulle vi enligt Jacob Öberg kunna förvänta oss konsekvenser också i en svensk kontext – även om regeringen Löfvens nyligen framlagda åtgärdspaket mot våld mot kvinnor realiseras.
– Jag tror att konsekvenserna av det som sker på EU-nivå kommer innebära att straffsatserna kommer öka ännu mer i Sverige. När EU gör initiativ på straffrättslig nivå så innebär det aldrig att straffen sänks, utan att de höjs.
