– Jag har heltidsjobb som fritidsledare men efter hyra och el och så räcker det inte länge. Jag går till Caritas för att få vinterkläder till barnen och även basmatvaror som pasta och annat. Det räcker inte, jag tjänar lite mer än minimilön och jag får barnbidrag men det räcker ändå inte. Förutom el och vatten, transporter, fritidsaktiviteter, jag har inte tillräckligt med pengar, helt enkelt.
Det säger den ensamstående tvåbarnsmamman Caroline Guitton, 38, som bor i Houille-Carriere-sur-Seine utanför Paris. Hon är en av miljontals fransmän vars inkomster inte räcker till månadens slut.
Minimilönen räcker inte
Den subjektiva fattigdomsgränsen definieras som den nivå under vilken en person anser sig vara fattig: att inte få det att gå ihop. Den franska välgörenhetsorganisationen Secours Populaire, i samarbete med Ipsos, publicerade förra veckan den 18:e upplagan av barometern för fattigdom och osäkerhet bland fransmännen. Enligt denna förbättras inte fransmännens ekonomiska situation, trots att inflationen sjunker och den subjektiva fattigdomsgränsen stiger: två av fem fransmän säger nu att de har genomgått en "period av stor ekonomisk sårbarhet".
Många fransmän har dessutom svårt att få tillgång till grundläggande tjänster, även om dessa svårigheter är mindre allvarliga i större städer än på landsbygden.
Jämfört med 2023 har den genomsnittliga subjektiva fattigdomsgränsen ökat med 19 euro, det vill säga lite drygt 200 kronor. En ensam person behöver nu 1 396 euro per månad för att inte betraktas som fattig.
Organisationen signalerar att det är nästan exakt samma nivå som minimilönen, vilket bara är två euro (drygt 20 kronor) högre än fattigdomsgränsen. Dock varierar denna gräns kraftigt beroende på hushållets profil: på landsbygden är siffrorna tiotals procentenheter högre än i städerna.
Borgmästaren: ”En katastrof”
Enligt Insees senaste mätning från 2022 har drygt nio miljoner av fransmännen inkomster under fattigdomsgränsen, inte bara den subjektiva utan den satt av inrikesministeriet på 1 216 euro i månaden, drygt 13 000 svenska kronor. Det betyder att 14,5 procent av befolkningen är fattig. Nu visar Ipsos barometer att den siffran ökat ytterligare.
Hur ska man kunna leva värdigt på en sådan usel lön?
– Dessa siffror är en katastrof, säger den röda borgmästaren Patrick Jarry i Nanterre utanför Paris.
– Jag stöter på denna fattigdom varje dag. Det handlar ofta om unga studenter, egenföretagare, ensamstående mammor, arbetssökande men också osäkra arbetare! Nyligen träffade jag arbetare som har arbetat i 30 år på en fabrik och tjänar 1 300 euro per månad. Hur ska man kunna leva värdigt på en sådan usel lön?
Besviken på Macron
Caroline Guitton menar att hon inte kan det. Hennes barns far lämnade inte bara henne utan landet och hjälper henne inte med underhåll. Hon får extra stöd från socialförsäkringen men menar att de summorna bara räcker till ”smulor”.
Macrons löften var vatten, han hjälper bara sina förmögna vänner.
– Jag trodde att alla skulle få det bättre med Macron. Jag minns att han pratade om att arbete skulle löna sig. Om jag kunde skulle jag vilja visa honom hur mycket jag arbetar och fråga om jag inte är värd mer än så här? Alla hans löften var vatten, han hjälper bara sina förmögna vänner, säger hon.
En av de grupper i befolkningen som är mest drabbade av fattigdom är just ensamstående familjer. År 2022 levde 31,4 procent av dem under fattigdomsgränsen, vilket motsvarar 1 581 euro för en ensamstående person med ett barn under 14 år. Efter en tillfällig sänkning 2023 ökar nu siffran igen.
Flera brutna löften
– Vi välkomnade Emmanuel Macrons löfte om att förlänga åldersgränsen för barnomsorgsbidrag från sex till tolv år men för det första skulle det genomföras först 2025, det var för sent, och nu har parlamentet upplösts och det finns inte ens någon regering så det har satt reformen på paus. Även underhållet behöver öka med flera hundra procent, säger Patrick Jarry.
Antalet personer hemlösa i Frankrike har dessutom fördubblats på tio år, rapporterar tidningen Le Figaro. Ett av Emmanuel Macrons stora löften under presidentkampanjen 2017 var att hemlösheten skulle “utrotas”. Men Le Figaro anger att antalet hemlösa nu uppgår till 330 000 personer, jämfört med 141 000 år 2012, enligt officiella siffror från Insee.
Varnar för ”samhällelig bomb”
Enligt ekonomiskribenten Jean-Pierre Robin hänger denna ökning av antalet hemlösa samman med den minskade köpkraften, i kombination med stigande fastighetspriser, vilket gör bostäder allt mer otillgängliga.
– Dessutom visar beräkningar att Frankrikes offentliga sektor kommer att förlora 150 000 jobb till 2025, vilket riskerar att bli en ekonomisk, social och samhällelig bomb, säger Jean-Pierre Robin som dock påpekar att allt inte går att skylla på regeringens politik utan att även globala faktorer påverkar ekonomin.
Caroline Guitton:
– Det handlar om prioriteringar. Macron hade politisk paus under OS-festligheterna och vi har ännu ingen regering. Det innebar en paus på alla reformer som skulle hjälpa barnfamiljer, till exempel. Han slänger oss under bussen .Tack så mycket för det. Jag hoppas att de lyckas avsätta honom.
