– Frankrike har stora problem med integrationen, särskilt när det gäller utsatta områden där situationen är mycket, mycket allvarligare än den är i Sverige. Samtidigt har det franska rättsväsendet haft en benägenhet att inte arbeta så mycket förebyggande utan riktat in sig på säkerhetsinsatser med många gripanden. Det har lett till att fängelserna har blivit växthus för radikalisering. Tillsammans med Frankrikes närhet till norra Afrika och deras interventioner där och i Mellanöstern har det blivit en perfekt storm, säger Ranstorp.

IS har tappat kapacitet

Frankrike är dessutom ett land som också har haft ett stort antal så kallade IS-resenärer. 2 100 av de totalt 5 700 som reste från Europa till Syrien och Irak kom från Frankrike.

Att IS nu är på kraftig tillbaka­gång är en viktig förklaring till att terrordåden har minskat, enligt Europol. Men enligt både den internationella polismyndigheten som såväl europeiska säkerhetspoliser har ett nygammalt hot blossat upp, enligt Magnus Ranstorp.

– I samband med att trycket har ökat på IS både i Europa och i Syrien så har vissa hoppat över till al-Quaida. De växer och man ska inte ta ögonen ifrån dem, även om de inte har gjort något här på länge. Al Quaida är en mycket mer sofistikerad och restriktiv organisation gällande vilka man tar in och kan också genomföra en annan typ av attacker.

”Det gungar”

Från högerpopulistiskt håll i Europa och Norden har en restriktiv invandringspolitik använts som argument för att stoppa terrorn. I Polen och Ungern, två av de mest invandringskritiska länderna i EU har den jihadistiska terrorn varit obefintlig.

– Det finns självfallet en koppling, men samtidigt har dessa länder mer högerextremism, där reser folk till Ukraina och krigar i stället, så de är inte besparade på något sätt. Över lag kan man säga att det gungar rätt mycket i olika Europeiska länder där högerpopulister och extremister blir allt mer aktiva och våldsamma, säger Magnus Ranstorp.

Det internationella polisarbetet har sedan 2015 varit framgångsrikt, sett till antalet gripanden. Under 2013 till 2017 greps 791 misstänkta terrorister enligt Europol. 705 av dessa var misstänkta jihadister. Under året har Tyskland dessutom gripit 1 100 personer.

Samtidigt ser Magnus Ranstorp en utveckling i Tyskland och Sverige som han kallar oroande.

– Både här och i Tyskland börjar vi få ett skuggsamhälle med asylsökande som fått avslag men som inte avvisas och det triggar igång en hel rad reaktioner. Dels de som får avslag, i Tyskland har åtta av de nio senaste attentaten skett av asylsökande som fått avslag. Dels får det igång högerextrema som använder detta som argument till ökat våld och vänsterextrema som i sin tur reagerar på högerextremismen. Det här är känsliga frågeställningar, säger han.

Tror du att den sjunkande trenden i antal attacker kommer att hålla i sig?

– Det är jättesvårt att avgöra, vi vet att det går i vågor. Även om det har varit väldigt många arresteringar så får de arresterade för förberedelse till terrorbrott inte så långa straff, vilket är ett problem. Så vad händer när de kommer ut? I Frankrike finns det inga behandlingsprogram och bara nästa år kommer 450 djupt radikaliserade att släppas från landets fängelser.